Staterna inom IMO tog sig ytterligare tid för förhandlingarna om åtgärder för att minska växthusgasutsläppen från sjöfarten

Internationella sjöfartsorganisationens (International Maritime Organization, IMO) kommitté för skydd av den marina miljön (Marine Environment Protection Committee, MEPC) sammanträdde i London den 27.4–1.5.2026. Vid kommitténs 84:e session beslutade staterna som väntat att ta ytterligare tid på sig för förhandlingarna om åtgärder för att minska växthusgasutsläppen från fartygstrafiken. 

Det slutliga beslutsfattandet om regleringspaketet i fråga om växthusgasutsläpp från sjöfarten har redan en gång skjutits upp till november 2026. Ursprungligen skulle beslut om åtgärderna fattas i oktober 2025. 

I juli 2023 nådde IMO:s 176 medlemsstater enighet om en strategi för att minska växthusgasutsläppen från den internationella sjöfarten. Målet är att sjötransporterna ska vara klimatneutrala före 2050 eller omkring 2050 med hänsyn till nationella förhållanden. Före 2030 ska utsläppen av växthusgaser från fartyg minskas med minst 20 procent jämfört med 2008. Etappmålet för 2040 är att minska utsläppen med minst 70 procent.

Den så kallade nettonollramen (IMO Net-Zero Framework), som är ett resultat av målsträvande och utmanande förhandlingar och som redan preliminärt godkändes i april 2025, lämnades obehandlad i oktober 2025. Finland och de övriga EU-medlemsstaterna understöder att förhandlingarna fortsätter utifrån denna ram. Utsläppsminskningsåtgärderna ska vara tillräckliga för att de mål som man enades om 2023 ska nås. 

Under den förhandlingsrunda som avslutades den 1 maj 2026 har det dock lämnats flera förslag där det föreslås att de centrala ekonomiska delarna av nettonollramen ska slopas. Enligt expertbedömningar räcker en reglering enligt dessa förslag inte till för att de överenskomna utsläppsminskningsmålen ska nås. Förslagen fick inte brett understöd. 

Utöver de ekonomiska elementen hänför sig staternas meningsskiljaktigheter i förhandlingarna till det förfarande genom vilket regleringen slutligen ska godkännas. I avsaknad av ett tillräckligt brett samförstånd beslutade IMO:s medlemsstater att ta ytterligare tid på sig för förhandlingarna och att ordna två möten på arbetsgruppsnivå hösten 2026.

Inom IMO råder det också delade meningar mellan staterna om relationen till aktuella frågor inom världspolitiken. Omröstningar är sällsynta inom IMO men denna gång gick det åt mötestid till att rösta om resolutionen om konsekvenserna av Hormuzsundssituationen för den marina miljön. Vid sessionen antogs med rösterna 59–3 en resolution som fördömer attackerna mot handelssjöfarten i Hormuzsundet och uttrycker oro över de risker för oljeutsläpp och andra föroreningar av den marina miljön i området som är förknippade med attackerna. Finland och de övriga EU-medlemsstaterna röstade för resolutionen. Trettiotvå medlemsstater avstod från att rösta och flera lämnade sammanträdessalen under omröstningen.

Beaktandet av isförstärkta fartyg på förslag till reglementena

Finland förhandlar inom IMO som en del av EU-medlemsstaterna, eftersom regleringen av växthusgasutsläppen från fartygstrafiken hör till EU:s exklusiva behörighet. Finland anser att det är viktigt att regleringen beaktar fartygs säkra navigering i is.

Till denna förhandlingsrunda hade Finland tillsammans med andra EU-medlemsstater och flera utomeuropeiska stater lagt fram ett förslag om beaktandet av isförstärkta fartyg. Den föreslagna korrigeringen i fråga om isförstärkta fartyg förhandlades med i reglementsutkastet som preciserar nettonollramen. Finland fortsätter sitt arbete för att få detta med i den slutliga regleringen. 

Andra beslut som förbättrar den marina miljöns tillstånd 

Vid sessionen förhandlades och beslutades också om flera andra frågor som gäller fartygstrafikens miljökonsekvenser. Sessionen godkände till exempel slutgiltigt ett restriktionsområde för kväve- och svaveloxider samt partikelutsläpp i Nordostatlanten. Restriktionsområdet införs i september 2028. 

Vid sessionen fortsatte arbetet med ett förpliktande regelverk för sjötransporter av plastpellets. Dessutom godkände sessionen preliminärt flera ändringar i barlastvattenkonventionen och en uppdaterad handlingsplan för minskning av plastavfall som dumpas i havet från fartyg. 

Vad händer nu?

Förhandlingarna om åtgärder för att minska växthusgasutsläppen fortsätter på arbetsgruppsnivå i september och november 2026 om inte IMO:s råd beslutar något annat. Finland är medlem i IMO:s råd under innevarande period 2026–2027. 

Nästa ordinarie session för kommittén för skydd av den marina miljön hålls i november–december 2026. Avsikten är att den extra session som avbröts i oktober 2025 ska fortsätta genast därefter i början av december. 

Som en del av EU fortsätter Finland sitt arbete för att inom IMO få till stånd en global reglering som baserar sig på nettonollramen. Finland eftersträvar sådana regleringspreciserande reglementen som beaktar en säker, effektiv och hållbar vintersjöfart.

Mer information:

Eero Hokkanen, ställföreträdare för Finlands ständiga representant vid IMO, trafikråd, tfn 050 476 0401, eero.hokkanen(a)gov.fi