Analysen av beräkningen av kolsänkor bekräftar betydande osäkerhetsfaktorer inom markanvändningssektorn
Jord- och skogsbruksministeriet beställde i april 2025 en riskanalys för beräkningen av kolsänkor av Naturresursinstitutet. Riskanalysen är en del av det mer omfattande arbetet för kvalitetssäkring av beräkningen av växthusgasbalansen. Den utredning som publicerades i dag bekräftar de stora osäkerhetsfaktorer som hänför sig till markanvändningssektorn och behovet av att fortsätta med de åtgärder som redan inletts för att öka skogstillväxten.
En osäkerhetsanalys av beräkningen av kolsänkor under ledning av forskningsprofessor Annika Kangas bekräftar att den nuvarande inventeringen av växthusgaser har gjorts på behörigt sätt och i enlighet med internationella anvisningar.
”Naturresursinstitutet har gjort ett värdefullt arbete. Analysen stöder uppfattningen att beräkningen av växthusgasutsläppen inom markanvändningssektorn och beständigheten hos kolsänkorna och kollagren i skogarna och marken inbegriper betydande osäkerhetsfaktorer på grund av sektorns särdrag”, konstaterar naturresursrådet Mikko Peltonen, chef för enheten för klimat, natur och markanvändning vid jord- och skogsbruksministeriet.
”Det är även enligt utredningen viktigt att fortsätta åtgärderna för att öka skogarnas tillväxt och areal, eftersom de medför både klimatfördelar och tryggar tillgången till träråvara för bioekonomins behov”, säger Peltonen.
Osäkerheten gäller inventering, naturens mekanismer och mänsklig verksamhet
Beräkningen av växthusgaser inom markanvändningssektorn och faktorerna som påverkar utsläpp och upptag är mer komplicerade än inom andra utsläppssektorer eftersom resultaten utöver av biologiska processer också påverkas av förändringarna i omvärlden. De årliga förändringarna i koldioxidbalansen har varit betydande inom markanvändningssektorn.
I den utredning som jord- och skogsbruksministeriet beställde våren 2025 granskades osäkerhetsfaktorer i anslutning till växthusgasberäkningen i fråga om mark och trädbestånd och de konsekvenser ändringarna i beräkningssätten har för inventeringsresultaten. I utredningen bedömdes också i vilken mån ändringarna i kolsänkorna beror på att beräkningen uppdateras och i vilken utsträckning de beror på skogsvårdspraxis eller klimatuppvärmningen. Dessutom analyserades de ändringar som gjorts i MELA-modellen vid beräkningen av framtidsscenarierna och deras konsekvenser för de förutsedda avverkningsmöjligheterna och utvecklingen av kolsänkor.
Arbetet med att utveckla inventeringen och beskrivningen av växthusgaser samt preciseringen av forskningsdata spelar en nyckelroll i beredningen av klimatpolitiken inom markanvändningssektorn. Man följer utifrån växthusgasinventeringsberäkningarna upp hur Finlands nationella och internationella klimatmål har uppnåtts. MELA-programmet, som granskats i utredningen, utnyttjas dessutom vid scenariokalkyler för framtiden. Planer för och beslut om de klimatåtgärder som behövs för att målen ska nås kommer att utarbetas utifrån dessa kalkyler.
"Osäkerhetsanalysen av beräkningen av kolsänkor är ett viktigt tillägg när det gäller att stärka kunskapsunderlaget för planeringen och beredningen av klimatpolitiken. Naturresursinstitutet har ministeriets fulla stöd för att fortsätta det internationellt sett mycket högklassiga arbetet med att utveckla inventeringen av växthusgaser”, betonar naturresursråd Peltonen.
Utöver utredningen ordnade jord- och skogsbruksministeriet i maj 2025 en rundabordsdiskussion om inventeringen av växthusgaser som sammankallades av kanslichef Pekka Pesonen. Dessutom ordnades ett webbinarium om temat som var öppet för alla.
Naturresursinstitutets rapport
Naturresursinstitutets pressmeddelande
Läs mer:
Jord- och skogsbruksministeriet har beställt en riskanalys för beräkning av kolsänkor av Naturresursinstitutet
Frågor och svar om beräkningen av växthusgasutsläpp
Ett omfattande åtgärdspaket ska stärka skogarnas tillväxt och kolsänkor
Mer information:
Mikko Peltonen
naturresursråd, enhetschef för enheten för klimat, natur och markanvändning
jord- och skogsbruksministeriet
[email protected]
+358 29 516 2296
Annika Kangas
Forskningsprofessor, Naturresursinstitutet
[email protected]
+358 29 532 2461