En färdplan med olika alternativ för framtida användning av torvåkrar överlämnades till ministeriet
Naturresursinstitutet har utarbetat en färdplan med två alternativa scenarier för ändrad användning av torvåkrar i olika områden. Planen har utarbetats tillsammans med berörda grupper som en del av markanvändningssektorns klimatåtgärdspaket Fånga kolet. Färdplanen kan användas som stöd för tjänstemannaberedningen och det politiska beslutsfattandet.
Måndagen den 25 november överlämnade Naturresursinstitutet en färdplan för användning av torvåkrar till jord- och skogsbruksministeriet. I planen granskas olika åtgärder för att anpassa användningen av torvåkrar till klimat- och miljömålen och jordbruksproduktionens behov före 2050. Åtgärderna granskas landskapsvis utifrån två olika scenarier.
I det ena scenariot ligger tyngdpunkten på miljömål och i det andra scenariot på mål för livsmedelsproduktionen inom jordbruket. I båda scenarierna är det möjligt att använda torvåkrar för livsmedelsproduktion också i framtiden, vilket överensstämmer med de riktlinjer som anges i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering i syfte att säkerställa försörjningsberedskapen och livsmedelstryggheten. I färdplanen finns information och verktyg för att lyckas med detta.
Färdplanen har utarbetats som ett led i genomförandet av klimatplanen för markanvändningssektorn, och dess utgångspunkt har varit att minska utsläppen av växthusgaser från torvåkrar. En tiondel av åkrarna i Finland är torvåkrar, dvs. åkrar på torvmark, men deras andel av jordbrukets växthusgasutsläpp är cirka 60 procent.
I färdplanen samordnas konsekvenserna av förändrad användning av torvåkrarna, och där beaktas utöver miljömålen också ekonomisk, social och regional rättvisa. Arbetet stöder också det strategiarbete för hållbar och lönsam livsmedelsproduktion som för närvarande pågår vid jord- och skogsbruksministeriet. Ett av målen för strategiarbetet är att göra livsmedelsproduktionen mer hållbar, och där har användningen av torvåkrarna en central roll.
Åtgärder med flera gynnsamma effekter har granskats
De åtgärder som granskats – återvätning av torvåkrar, våtmarker, reglerbar dränering, odling av fleråriga växter samt permanent gräsmark och träda – är till stor del bekanta bland annat från den nationella CAP-planen och klimatplanen för markanvändningssektorn. Åtgärderna främjar inte bara klimatmålen utan också den biologiska mångfalden och vattenskyddet. Enligt färdplanen är det möjligt att till skäliga kostnader minska växthusgasutsläppen från torvåkrar med upp till 28 procent, kvävebelastningen på vattendragen med över 30 procent och fosforbelastningen på vattendragen med 15 procent.
Avdelningschefen för jord- och skogsbruksministeriets livsmedelsavdelning Minna-Mari Kaila konstaterade vid överlämnandet av färdplanen att planen, som utarbetats i brett samarbete med berörda grupper, blir ett starkt stöd för tjänstemannaberedningen och det politiska beslutsfattandet. Färdplanen kommer att utnyttjas bland annat vid beredningen av den nationella planen för restaurering av natur och beredningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) efter 2027.
”Förutom vetenskaplig kunskap behöver vi konstruktiv diskussion, vilja att fatta beslut och förmåga att blicka framåt. Jordbruket i Finland har förändrats enormt under några årtionden och år 2050 kommer det och omvärlden också att se helt annorlunda ut än i dag. Precis som det står i regeringsprogrammet ska torvåkrar användas för matproduktion även i fortsättningen, men det är viktigt att minska utsläppen av växthusgaser från torvåkrarna för att klimatmålen ska nås. Nu är det viktigt att utifrån färdplanen skapa en tydlig och rättvis bild av den framtida användningen av torvåkrarna, så att jordbrukare, markägare och företag har möjlighet att förbereda sig på förändringarna”, sade Kaila.
Naturresursinstitutets pressmeddelande och färdplan (på finska)
Mer information:
Anna Salminen
konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet
[email protected]
+358 295 162 002
Heikki Lehtonen
forskningsprofessor, Naturresursinstitutet
[email protected]
+358 295 326 316