Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna
Media

Klimatplanen för markanvändningssektorn tas fram tillsammans med intressegrupperna

Jord- och skogsbruksministeriet
18.6.2021 8.15 | Publicerad på svenska 18.6.2021 kl. 14.37
Nyhet
Kesäinen peltomaisema
Foto: Antero Aaltonen

Den tjänstemannaarbetsgrupp som bereder markanvändningssektorns klimatplan hörde vid sitt möte i juni deltagare i de forsknings- och utredningsprojekt som är centrala med tanke på planen. Beredningen sker också i övrigt i växelverkan med forskare och olika intressegrupper. Höstens program innehåller också flera regionala möten.

Arbetsgruppen sammanträdde den 8 juni 2021 för att gå igenom forsknings- och utredningsprojektens resultat.  Vid mötet presenterades bland annat projekten HIISI och ILMAVA samt SOMPA som fokuserar på utsläpp från torvmarker. Ytterligare gavs det presentationer om upptaget av kol på mineraljordar och markens bördighet.

Projektet HIISI eller Ett klimatneutralt Finland 2035 utreder konsekvenserna av de nya klimat- och energipolitiska åtgärderna för miljön och olika branscher. När det gäller jordbruksmark ligger tyngdpunkten på förändrad markanvändning, lågproduktiva torvmarker med höga utsläpp samt på upptaget av kol på mineraljordar. Klimatåtgärder som gäller den övriga markanvändningen är bland annat beskogning av impedimentmark samt åtgärder på dikade torvmarker, såsom kontinuitetsskogsbruk.

Projektet ILMAVA handlar igen om möjligheterna att minska utsläppen från markanvändningssektorn utgående från tidigare forskningsrön, expertbedömningar och färdiga modelleringsmetoder. Här lyfte arbetsgruppen fram frågor som gäller bland annat incitament för att höja vattennivån på torvmarker med höga utsläpp, beskogning av våtmarker tekniskekonomiskt och dess konsekvenser, våtmarksvegetationens produktionskedja samt konsekvenser av beskogningen av torvmarker.  

Gaia Consulting och Pellervon taloustutkimus PTT svarar för klimatplanens miljökonsekvensbedömning (SMB). SMB-projektet kommer att ha ett nära samband med planarbetet eftersom projektets resultat också används för att fastställa planens åtgärder. Projektet ska också bedöma hur planen beaktar principerna för en rättvis omställning och målen för hållbar utveckling.

Rekommendationerna för att förebygga avskogning som ingår i klimatplanen tas fram i samband med Naturresursinstitutets projekt Förebyggande av avskogning. Projektet handlar om bland annat åkerröjningens klimatpåverkan och prissättning, avgifter för förändrad markanvändning och andra styrmedel samt inverkan av dessa på klimatet, den biologiska mångfalden och vattenbelastningen. Därtill analyserar projektet förutom åkerröjning även annan markanvändning som orsakar avskogning.

På förhösten ska arbetsgruppen bedöma de olika klimatåtgärdernas genomförbarhet, godtagbarhet och övergripande hållbarhet. Arbetsgruppen ska också komma med ett förslag till nödvändiga styrmedel och resurser som behövs för att genomföra planen. Arbetet utförs i växelverkan med intressegrupperna och andra centrala aktörer. Även regionala möten samt webbinarier och workshoppar kommer att ordnas. Avsikten är att klimatplanen sänds på remiss vid månadsskiftet november-december.

En av arbetsgruppens viktigaste uppgifter är att se till att planförslaget är förenligt med de andra planerna enligt energi- och klimatramen, såsom klimat- och energistrategin och den klimatpolitiska planen på medellång sikt. Andra program som är viktiga med tanke på planen är den nationella GJP-planen och programmet för klimatvänlig mat. Inom en nära framtid inleds också arbetet med att utvärdera och uppdatera den nationella skogsstrategin samt att uppdatera den nationella planen för anpassning till klimatförändringen.

Forskning och utveckling Mat och jordbruk Natur och klimat Skogar
 
Tillbaka till toppen