Nya arter i den nationella förteckningen över invasiva främmande arter

Finlands nationella förteckning över invasiva främmande arter och den förordning av statsrådet som hör samman med förteckningen har uppdaterats med sju nya invasiva främmande arter: sex växtarter och en djurart. Invasiva främmande arter utgör ett hot mot den biologiska mångfalden och genom bekämpningen av dem skyddar man den inhemska floran och faunan. Statsrådets förordning träder i kraft idag den 15 augusti 2023.

De växtarter som läggs till i förteckningen är kanadensiskt gullris, jättegullris, höstgullris, tysklönn, rönnspirea och vitspirea. Den djurart som läggs till i förteckningen heter Krynickillus melanocephalus och saknar namn på svenska, men kallas ibland svarthuvad snigel. Utöver sammanlagt 23 arter ingår nu åtta artgrupper och en hybrid i den nationella förteckningen över invasiva främmande arter.

De mest brådskande och kostnadseffektiva läggs till i förteckningen

Vid bekämpningen är det viktigt att koncentrera sig på de arter som det är mest brådskande och mest kostnadseffektivt att bekämpa. Just sådana arter är de sju nya arter som ska tas in i förteckningen över invasiva främmande arter. Bedömningen av hur skadliga arterna är och hur brådskande det är att vidta åtgärder för att bekämpa dem gjordes i stor utsträckning i samarbete mellan experter på främmande arter och genom en enhetlig urvalsprocess. För att hantera och bekämpa alla nya främmande arter bereds en separat hanteringsplan med åtgärder. Beredningen av planen inleds på hösten.

Kanadensiskt gullris är en art som utgör en hög risk för den biologiska mångfalden. Den är en stark konkurrent vars frön lätt sprider sig med vinden. En mer omfattande spridning kan ännu för tillfället förhindras eller bromsas upp på ett kostnadseffektivt sätt. På samma sätt kan också spridning av jättegullris och höstgullris förhindras. Vitspirea är en främmande art som sprider sig aggressivt, och med tanke på den biologiska mångfalden är den en stark konkurrent. Rönnspirea är en främmande art som det är arbetsdrygt och svårt att bekämpa. Varken rönnspirea eller vitspirea förekommer rikligt i naturen, så det är fortfarande möjligt att bekämpa dem. 

För att bekämpa spansk skogssnigel och krynickillus melanocephalus ska fastighetsägaren eller fastighetsinnehavaren enligt den uppdaterade förordningen i fortsättningen se till att skäliga åtgärder vidtas för att utrota eller stoppa spridning av blötdjur som förekommer på fastigheten. Det är viktigt att blötdjuren bekämpas om förekomst eller spridning av dem kan orsaka betydande skada för den biologiska mångfalden eller fara för människors hälsa eller säkerhet. Bekämpningen av invasiva främmande snigelarter som snabbt breder ut sig effektiveras genom ändringen av förordningen, speciellt på skyddsområden och andra områden som är värdefulla för den biologiska mångfalden.

Därtill har en ändring gjorts i förordningen så att invasiva främmande djurarter i fortsättningen inte längre får hållas vid sådana permanenta eller ambulerande djurutställningar eller cirkusar som avses i djurskyddslagen. Det är dock tillåtet att även i fortsättningen hålla dessa djurarter i djurparker. Ändringen är således i linje med den nya lagen om djurvälfärd som träder i kraft vid ingången av nästa år. 

De förbud och begränsningar som gäller de nya arterna som har lagts till i förteckningen träder i kraft den 15 augusti 2023, med undantag för de övergångsperioder på två år som har fastslagits för rönnspirea och vitspirea. Övergångsperioden gör det möjligt för plantskole- och trädgårdsbranschen att på ett kontrollerat sätt avsluta produktionen av rönnspirea och vitspirea och att stegvis frångå dessa arter. Därtill möjliggör övergångsperioden en tillräckligt lång tid för att informera fastighetsägare om skyldigheten att utrota dessa arter.

Utifrån remissvaren om förordningen och en noggrannare bedömning av näringseffekterna på plantskole- och trädgårdsbranschen beslutade man slutligen att inte ta med en av de föreslagna främmande växtarterna, häggmispel, i den nationella förteckningen. Häggmispeln är av stor ekonomisk betydelse för plant- och trädgårdsbranschen och att ta med växten i förteckningen ansågs kräva en övergångsperiod som är längre än de två år som lagen tillåter. Orsaken till att häggmispeln lämnades bort från förteckningen berodde alltså inte på att den inte ansågs vara skadlig. Arten kommer att tas upp i förteckningen under de kommande åren så det är bra att redan nu förbereda sig på bekämpningen av arten.

Bekämpning av invasiva främmande arter tryggar den biologiska mångfalden

Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Att bekämpa främmande arter är därför centralt för att skydda den biologiska mångfalden och den inhemska floran och faunan. Med främmande arter avses växter, djur eller andra organismer som människan oavsiktligt eller avsiktligt har introducerat utanför artens naturliga utbredningsområde. Invasiva främmande arter är sådana främmande arter som har konstaterats utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster i anslutning till den eller orsaka annan skada för vilda organismer eller fara för människors hälsa eller säkerhet.

Den nationella förteckningen innehåller sådana invasiva främmande arter som inte ingår i Europeiska unionens förteckning över invasiva främmande arter men som kan betraktas som skadliga i finländska förhållanden. Den nationella förteckningen över invasiva främmande arter bildar tillsammans med EU:s förteckning och den övriga lagstiftningen om främmande arter en helhet av åtgärder för bekämpningen av invasiva främmande arter i Finland. De arter som finns upptagna i EU:s förteckning eller i den nationella förteckningen får inte spridas i miljön eller importeras, säljas, födas upp eller odlas eller på något annat sätt hållas. De nationella hanteringsplanerna riktar bekämpningen till de ställen där bekämpningsåtgärderna gör störst nytta. 

Anmäl observationer av främmande arter

Du kan läsa mera om invasiva främmande arter på webbplatsen Vieraslajit.fi. Där kan du också meddela myndigheter om observationer av främmande arter. Observationer av arternas förekomst och utbredning gör det lättare att bedöma konsekvenserna av de främmande arterna och att rikta in bekämpningsåtgärder på ett effektivt sätt. Observationer av främmande arter kan också rapporteras till miljövårdsmyndigheten i den egna kommunen. I Finland övervakar närings- trafik- och miljöcentralen att lagstiftningen om främmande arter följs och Tullen att bestämmelserna om import av främmande arter följs.

Mer information fås från jord- och skogsbruksministeriet:

Johanna Niemivuo-Lahti, miljöråd, tfn 0295 162 259, [email protected]

Bild (höstgullris): Vieraslajit.fi / Jouko Rikkinen