Ur europeisk synvinkel är Finlands skärgårdspolitik alldeles särskild

I Europa är det bara Kroatien som har en strategi för utveckling av skärgården som liknar Finlands skärgårdspolitik. När man har en strategisk syn på utveckling av skärgården och när de olika finansieringskällornas åtgärder stödjer varandra, får man bästa resultat. Även lokalt ledd verksamhet och skärgårdsbornas delaktighet är viktiga när man vill utveckla skärgården visar den färska studien Skärgårds- och vattenområdespolitik i Europa.

Målet med studien var att skapa en bild av skärgårdsområdena i Europa (särskilt av de fast bosatta öar som saknar fast vägförbindelse), vattenområdena samt hur dessa områden beaktas i regionalpolitiken. Studien är enastående eftersom den europeiska skärgårdspolitiken inte tidigare har studerats och jämförts på ett så omfattande sätt. Den information om de olika europeiska ländernas skärgårds- och vattenområden som studien har producerat har inte heller tidigare funnits i sammanställd form.

Studien som beställdes och finansierades av Skärgårdsdelegationen och jord- och skogsbruksministeriet, genomfördes av konsultbyrån för regionutveckling MDI.  I utredningen deltog Janne Antikainen, Elina Auri,  Sari Rannanpää (projektchef) och Jere Talvitie. Skärgårdsdelegationen var projektets styrgrupp. Arbetet inleddes i november 2017 och slutrapporten blev klar i oktober 2018.

Som arbetsmetoder användes analyser av de tillgängliga statistiska uppgifterna och utredningarna samt andra metoder som omfattade nätsökning, geografisk information och enkäter. Vidare gjordes intervjuer med skärgårdssakkunniga i olika länder samt tre fallstudier om politiken som rör flod- och insjöområden.  Under arbetets gång gick det fram att det inte finns några jämförbara statistiska uppgifter om antalet öar, skärgårdsbor eller insjöar i Europa.  Flera länder samlar inte ens in sådan information på nationell nivå. Eurostats definition av en ö utesluter största delen av de små öarna, i fråga om Finland nästan hela skärgården.

Vi har otaliga öar, insjöar och vattenområden

De nordiska länderna Sverige, Norge och Finland samt Ryssland (den europeiska sidan) är de största skärgårdsländerna i Europa om man ser på antalet öar.  Sverige har 267 570, Norge 239 057 och Finland 224 661 öar. Karakteristiskt för de nordiska länderna är att antalet öar är stort även i insjöar och älvar. I Medelhavet finns det några tusen öar. 

När man ser på invånarantalet ligger de överlägset största öarna emellertid i Sydeuropa (Italien, Grekland, Spanien, Portugal och Frankrike). I Nordeuropa är Finland det landet som har flest bebodda öar utan fast vägförbindelse till fastlandet (590). Sverige har 368 och Norge 327 sådana öar. Flest invånare på öar utan fast vägförbindelse har dock Norge (89 342). I Sverige är det motsvarande antalet 71 365 och i Finland 35 907.

I förhållande till markarealen är Finland, Sverige, Norge och Estland de största insjöländerna i Europa.  Även ryska Karelen är ett vattenrikt område. Över hälften eller 47 av de över 100 km2 stora insjöarna i Europa (93) finns i Finland. Relativt sett (vatten-/markareal) är Finland världens rikaste land på insjöar (10 %).

Floder finns det överallt i Europa. De största och mest kända floderna i Europa är bland annat  Volga, Donau, Rhen, Seine, Oder, Elbe, Thames, Weichsel och Neva. I de nordiska länderna finns det många små åar, i Finland omkring 750.

Skärgårdstrafiken i Kroatien. Foto: Pekka Väisänen

Skärgårdspolitiken drivs som en strategisk statsledd utvecklingspolitik bara i Finland och i Kroatien. Dessa länder har en skärgårdslag och skärgårdens särställning har fastställts i grundlagen. Strategisk skärgårdsutveckling sker på regional nivå även i Skottland och på de största öarna i Spanien och Portugal. Andra länder med skärgård utför utvecklingsåtgärder på statlig nivå (Irland, Estland, Grekland och Italiens små öar) eller på regional nivå (Sverige, Danmark, Holland och Italiens små öar).

Skärgård utvecklas med nationella medel och med EU-medel

Finland finansierar skärgårdspolitiken med statsbudgetmedel i form av skärgårdstillägg, skärgårdens miljöunderstöd och stöd för skärgårdstrafiken. Förutom dessa stöds utvecklingen av skärgårdsnäringar med EU-medel såväl i Finland som i övriga delar av Europa.

Europeiska unionen har en relativt stor roll när det gäller att utveckla skärgården i Europa. Skärgårdsområdena får ofta högre stöd som delfinansieras av såväl strukturfonderna, landsbygdsfonden som av havs- och fiskerifonden. Kanarieöarna, Azorerna, Madeira och de små öarna i Egeiska havet får ett särskilt Poseistöd via Europeiska garantifonden för jordbruket. Programmet Interreg har en betydelsefull roll i skärgårdsutvecklingen genom särskilda program och projekt. Det lokalt ledda Leaderarbetet som får finansiering ur landsbygdsfonden har en väsentlig ställning som finansiär av lokala projekt, genomförare av lokala utvecklingsstrategier samt som kompetensspridande aktör.

För utveckling av skärgården behövs nationella insatser och europeiskt samarbete

Den europeiska vattenområdespolitiken handlar i huvudsak om planering av havsområden, vattenskydd och logistik. Utvecklingen av insjö- och flodområden stöds också med EU-medel genom sammanhållings-, regionutvecklings-, havs- och fiskerifondens samt landsbygdsfondernas program och projekt.  Skärgårdspolitiska åtgärder genomförs av flera europeiska länder, men det finns bara några exempel på politik som gäller floder (Strategi för Donauområdet, TEN-T förbättring av trafiken på inre vattenvägar samt genomförande av vattenramdirektivet 200/60/EC). Ännu färre har det vidtagits övergripande utvecklingsåtgärder som rör insjöar. De bästa exemplen är strategisk utveckling av Balatonsjön och samarbetet kring sjön Peipus.

Enligt studien ska det skärgårds- och vattenområdespolitiska samarbetet och dialogen utvecklas i Europa, likaså definieringen och statistikföringen av öar, floder och insjöar. Vidare ska det reserveras tillräckliga resurser för att utveckla och stärka skärgårdens livskraft. Skärgårdens särställning bör beaktas och få tillräckligt stor fokus i de politiska riktlinjerna och beslutsfattandet såväl på nationell nivå som på EU-nivå.

Länk till slutrapporten (på finska)

Ytterligare information:

Elina Auri, ledande sakkunnig, tfn 040 074 4900, [email protected]

Sari Rannanpää, sakkunnig, tfn 050 523 6872, [email protected]