Enligt undersökningen Unga jordbrukare siktar tre av fyra unga jordbrukare på att utvidga sin gård och de upplever arbetet som lantbruksföretagare som betydelsefullt. Unga jordbrukare är engagerade i sitt arbete och utvecklar sina gårdar, men de behöver långsiktighet av beslutsfattarna samt även att konsumenterna visar uppskattning för inhemsk mat.

Tre av fem (57 %) unga jordbrukare har en ganska stark eller mycket stark tro på den finska jordbruksproduktionens framtid, vilket framgår i den riksomfattande undersökningen Unga jordbrukare som publiceras idag. I undersökningen kartlades åsikterna och framtidsmålen hos jordbrukare som är högst 40 år gamla. 

De yngsta odlarna, kvinnorna och mjölkbönderna samt odlarna i norra och östra Finland har störst tillförsikt inför framtiden. Spannmålsodlare i åldern 30–34 år ser mest kritiskt på framtiden.

I Finland finns cirka 8 000 lantbruksföretagare som är högst 40 år gamla. 2025 var de finländska jordbrukarnas medelålder 55 år och antalet gårdar minskar för varje år. 

– Med tanke på livsmedelsproduktionens kontinuitet samt försörjningsberedskapen är det nödvändigt att stöda unga jordbrukare och locka ungdomar till branschen. EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering är en kritiskt viktig stödform för många sin inleder sin bana som jordbrukare, säger Minna-Mari Kaila, avdelningschef för avdelningen för jordbruk och fiskerinäring vid jord- och skogsbruksministeriet.

Unga jordbrukare eftersträvar tillväxt

De unga jordbrukarnas tillväxt- och investeringsvilja är stark: tre av fyra (75 %) strävar efter att utvidga sin gård under de kommande fem åren. Utvidgningen har dock inte ett egenvärde i sig, utan är ett sätt att trygga gårdens kontinuitet, utveckla produktionen och svara mot samhällets förväntningar. 

Två av tre (68 %) har gjort investeringar och varannan har utvecklat sin egen kompetens. Nästan var tredje utnyttjar redan nya energilösningar och teknologier, såsom drönare eller satellitdata inom åkerarbetet och precisionsodling som grundar sig på geodata.

– Resultaten visar att unga jordbrukare inte håller på att dra sig tillbaka, utan de förbinder sig till branschen och bygger upp framtiden genom praktiska åtgärder. De unga jordbrukarna upplever att de inte bara ansvarar för gården utan också för att den finska livsmedelsproduktionen ska förbli livskraftig i framtiden, säger Minna-Mari Kaila.

I undersökningsresultaten framkommer ett behov av en långsiktig jordbrukspolitik. Enligt dem som svarat på enkäten är jordbrukets olönsamhet (62 %) det största hotet mot Finlands livsmedelstrygghet. Likaså är det den ekonomiska osäkerheten som utgör det största hindret för att utveckla den egna företagsverksamheten.

Lantbruksföretagandet går i arv och arbetet upplevs som betydelsefullt

Den unga jordbrukargenerationen tar ofta över familjegårdar: tre av fyra (76 %) har blivit jordbrukare genom generationsväxling. Att fortsätta innebär dock inte att stagnera på stället. 

– Generationsväxlingen ses som en möjlighet att förnya och utveckla, inte bara att upprätthålla det gamla. Det här budskapet har också kommit starkt fram bland de jordbrukare som har deltagit i vår kampanj, säger Minna-Mari Kaila.

Fyra av fem (79 %) unga jordbrukare upplever sitt arbete som lantbruksföretagare som betydelsefullt. De viktigaste källorna till motivation är att den egna gårdens fortlevnad och den inhemska livsmedelsproduktionen tryggas.

Undersökningen lyfter också fram skillnader mellan olika jordbrukargrupper. De svenskspråkiga som har svarat på undersökningen förhåller sig mer positivt till betydelsen av sitt arbete och till tillväxtorientering än de finskspråkiga. Kvinnor betonar arbetets samhälleliga betydelse och försörjningsberedskapen, medan män återigen betonar ekonomisk utveckling och investeringar.

De jordbrukare i början av jordbrukarkarriären som har verkat i mindre än två år förhåller sig mer positivt både till branschens framtid och till den egna gårdens tillväxtmöjligheter. Arbetets betydelse upplevs som stark oberoende av hur länge man har arbetat inom branschen.

• I Finland är andelen unga jordbrukare högre än genomsnittet i EU: cirka 18 procent av jordbrukarna är högst 40 år, medan andelen jordbrukare under 40 år i EU uppgår till 12 procent. 
   
• Situationen varierar dock mellan olika områden. I Norra Österbotten finns det proportionellt sett flest unga jordbrukare (20 %) medan andelen i Kajanaland är lägst (16 %).
   
• Hittills finns det i synnerhet få unga kvinnliga jordbrukare: I EU innehas endast tre procent av gårdarna av kvinnor under 40 år. 

Undersökningen Unga jordbrukare genomfördes i mars 2026. 174 under 40-åriga jordbrukare från olika delar av Finland svarade på enkäten. Undersökningen är en del av den pågående kampanjen Unga jordbrukare, som genomförs med hjälp av EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering och som ett samarbete mellan jord- och skogsbruksministeriet, landsbygdsnätverksenheten och livskraftscentralerna. 

Läs mer om undersökningen om Unga jordbrukare (på finska)

Mer information: 
Meri Kiikkala, specialsakkunnig
tfn 029 516 2042
meri.kiikkala(at)gov.fi

Kampanjsida för ”Unga jordbrukare” (landsbygd.fi)

Bild: Landsbygdsnätverket