Föråldrad kunskap om samerna i läromedlen inom den grundläggande utbildningen – behov av mer behörig samiskkunnig undervisningspersonal 

Arbetsgruppen för utvecklingen av de samiska språken samt undervisningen i och på samiska har låtit göra en utredning om tillgången till och utbildningsvägarna för den samiskspråkiga undervisnings- och småbarnspedagogiska personalen. Samtidigt färdigställdes två utredningar om hur kunskapen om samerna syns i läromedlen inom den grundläggande utbildningen respektive om läget gällande läromedlen. Utredningarna offentliggjordes tisdagen den 1 december.

Hur kunskapen om samerna framträder i läromedlen

Enligt utredningen är mängden kunskap om samerna i de finsk- och svenskspråkiga läromedlen inom den grundläggande utbildningen liten och av varierande kvalitet. När det gäller kunskap om samerna ligger betoningen på  det förflutna i stället för på dagens samhälle, illustrationerna upprepar stereotypier och de samiska språken och kulturerna reduceras till ett enda språk och en enda kultur. 

I läromedel görs kunskapen om samerna inte till en del av Finlands historia och dagens samhälle. Dessutom togs kunskapen om samerna upp med tanke på elever som inte är samer, varvid man inte beaktar de behov som samiska elever i finsk- eller svenskspråkig undervisning har av att få information om sitt eget språk och sin egen kultur. 

Läromedlen inom den grundläggande utbildningen bör i fråga om kunskapen om samerna utvecklas så att samerna i högre grad beskrivs via situationen idag. Det vore också bra att beakta den nyare historien, från 1900-talet framåt. I bildmaterialet bör man fästa vikt vid hur samerna presenteras. Man bör fästa särskild uppmärksamhet vid förekomsten av rasistiska stereotypier i tecknade illustrationer samt på vilket sätt samedräkter används på foton. 

Innehållet i läromedlen förenklar ofta de samiska språken och kulturerna till ett enda språk och en enda kultur. Läromedlen bör beakta minst de tre samiska språk som talas i Finland och dessa språkgruppers kulturer, samt i den mån det är möjligt även övriga samiska språk som talas i sameområdet.
De nuvarande läromedlen redogör också väldigt lite för bakgrunden till varför samernas rättigheter i Finland inte tillgodoses, och varför de samiska språken är hotade. 

Läget gällande läomedlen

I den andra utredningen granskas nuläget för tryckta och digitala läromedel inom samiskspråkiga småbarnspedagogiken (småbarnspedagogik inklusive kultur- och språkbon), förskolepedagogiken och den grundläggande utbildningen samt gymnasieutbildningen. Dessutom kartläggs förnyelsebehoven gällande dessa läromedel.   

Det har gjorts ett systematiskt utvecklings- och förnyelsarbete inom produktionen av samiskspråkiga läromedel. Det har producerats mycket nytt material, också i digital form. Läget är ganska bra när det gäller material i samiska som modersmål och som främmande språk, även om det finns stora luckor. Ett av de största problemen är det föråldrade material som utgör merparten av materialet i läroämnena. Dessa motsvarar inte läroplanen. Nytt material som motsvarar läroplanen bör produceras i snabb takt. Dessutom saknas det helt material i en väldigt stor del av läroämnena på de lägre klasserna och nästan helt på de högre klasserna. Läget är bäst för nordsamiska och sämst för skoltsamiska. 

På gymnasienivå finns det material bara i samiska som modersmål och som främmande språk , och då nästan enbart i nordsamiska. På enaresamiska och skoltsamiska finns det bara en liten mängd material.

Tillgången till undervisnings- och småbarnspedagogisk personal    

En utredning om tillgången på samiskspråkig undervisnings- och småbarnspedagogisk personal visar att det inom småbarnspedagogiken och undervisningen på samiska inte finns tillräckligt med personal som är utbildad för uppgiften och som kan samiska. Läget är detsamma i alla kommuner inom samernas hembygdsområde (Utsjoki, Enare, Enontekis, Sodankylä) samt på de orter utanför hembygdsområdet där det finns samiskspråkig småbarnspedagogik (Helsingfors, Uleåborg, Rovaniemi). Så mycket som 40 procent av personalen saknar formell behörighet. 

Bristen på personal påverkar också hurdan småbarnspedagogik det går att ordna och hur den ordnas. Det är till exempel omöjligt att utveckla den samiskspråkiga ämnesundervisningen och gymnasieundervisningen om det inte utbildas ämneslärare. Situationen är densamma för alla de tre samiska språken som talas i Finland.

Först bör man fatta beslut om vilka läroanstalter som ska ansvara för att utbilda yrkespersonal inom samiskspråkig fostran och undervisning. Det behövs skräddarsydda flerformsutbildningar på som ordnar samernas hembygdsområde och ger möjligheter att bli behörig för uppgifter inom småbarnspedagogik eller som lärare där utbildningarna är sådana att samiska, samisk kultur och samisk pedagogik har beaktats i studierna. 

I följande skede behöver man utveckla studiehelheter för samiskspråkiga studerande vid läroanstalternas finskspråkiga linjer. Det mest brådskande är att åtgärda två problem: 1) personalläget när det gäller personal som kan skoltsamiska och 2) bristen på ämneslärare i ämnen som lärs ut i den grundläggande utbildningen och i gymnasiet som rör alla samiska språk.

Mer information: direktör Tiina Silander (UKM), tfn 02953 30188

• Laura Arola, Utredning av tillgången på och utbildningsvägarna för samiskspråkig undervisningspersonal och samiskspråkig personal inom småbarnspedagogiken 
• Tuuli Miettunen, Utredning om kunskap om samerna i läromedel
• Helena Korpela, Samiskspråkiga läromedels många ansikten – Utredning av nuläget för samiskspråkiga läromedel och deras framtida behov