Forskning: Lärarna anser att de nya anvisningarna för slutbedömning i den grundläggande utbildningen ger utrymme för tolkning

År 2022–2023 har Jyväskylä universitet och Helsingfors universitet på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet undersökt hur de nya kriterierna för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen genomförs i kommuner och skolor. Enligt resultaten anser lärarna att förnyelsen är nödvändig, men de önskar att kriterierna och anvisningarna för bedömningen görs tydligare.

Utbildningsstyrelsen förnyade bedömningsriktlinjerna och kriterierna för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen 2020–2021. De nya riktlinjerna har tillämpats i grundskolorna sedan augusti 2020. De nya kriterierna för slutbedömningen för vitsorden 5, 7, 8 och 9 i alla läroämnen trädde i kraft i början av augusti 2021. Syftet med bedömningsförnyelsen var att säkerställa en enhetlig bedömning av elevernas kunnande.

I forskningsprojektet undersöktes såväl ledningen och genomförandet av bedömningsförnyelsen som hur de nya bedömningsprinciperna fungerar samt vilka ändringar som skett i slutbedömningen. De läroämnen som undersöktes var modersmål och litteratur, engelska (A-lärokurs), fysik, historia och matematik.

Personalen inom undervisningsväsendet anser att bedömningsförnyelsen är nödvändig och förhåller sig i allmänhet positivt till den. I och med förnyelsen har bedömningen blivit mångsidigare, och kriterierna för slutbedömning utnyttjas i hög grad i bedömningen.

Lärarna upplever dock att kriterierna för slutbedömningen är oklara och att de begrepp som används i dem är flertydiga. Till exempel upplevs begreppet under handledning i kriterierna för vitsordet 5 vara otydligt. Dessutom tolkar lärarna på mycket olika sätt hur elevens arbete ska beaktas i bedömningen och hur en bättre kunskapsnivå i något mål kan kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål. 

Kännedomen och utbildningen om de nya kriterierna verkar åtminstone delvis ha varit beroende av lärarnas egen aktivitet och intresse. Alla lärare upplever sig inte ha fått tillräcklig med utbildning om de nya bedömningsriktlinjerna och kriterierna för slutbedömning. Avsaknaden av en nationellt enhetlig utbildning har försvårat uppkomsten av en gemensam förståelse för riktlinjerna och kriterierna.

Forskningsprojektet innehåller en rekommendation om att förtydliga de bedömningsprinciper och kriterier för slutbedömning som ingår i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Det behövs riksomfattande riktlinjer särskilt i fråga om hur målen för läroämnena ska prioriteras, kompensationsprincipen för bedömningen tillämpas och elevernas arbete bedömas. I nuläget tolkar lärarna bedömningsanvisningarna på olika sätt, vilket leder till att bedömningen inte är jämlik för eleverna. I synnerhet bör gränsdragningen mellan underkänt vitsord och vitsordet 5 göras mer entydig och anvisningarna för bedömning av elevernas arbete preciseras. Dessutom föreslås det att lärarna ska erbjudas tillräcklig fortbildning som är enhetlig i hela landet. Det bör också säkerställas att ledningen och rektorerna inom undervisningsväsendet har förståelse för målen med förnyelsen och därmed kompetens att leda genomförandet av den.

Projektresultaten ger en kunskapsbas för till exempel genomförandet av en kunskapsgaranti enligt regeringsprogrammet och diskussioner kring behovet av att precisera grunderna för läroplanen.

Forskningsprojektet genomfördes som ett konsortieprojekt mellan Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet och den Pedagogiska fakultetens avdelning för pedagogik vid Helsingfors universitet.

Mer information: 

• Juhani Rautopuro, professor, tfn 040 805 4936
• Raili Hilden, professor, tfn 029 412 9622
• Jonna Pulkkinen, forskardoktor, tfn 040 805 3573
• Erja Vitikka, undervisningsråd, tfn 029 533 0058

Forskningsrapporten