Hoppa till innehåll

Kunnandet hos unga med invandrarbakgrund i PISA 2022-undersökningen

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 30.9.2024 13.06
Pressmeddelande

Enligt PISA 2022-resultaten är skillnaderna i kunskapsnivån mellan elever med invandrarbakgrund och elever som tillhör majoritetsbefolkningen fortfarande stora inom alla utvärderingsområden. Det svaga kunnandet hos elever med invandrarbakgrund förklaras ofta av svag läskunnighet och lägre socioekonomisk familjebakgrund.

De första PISA-resultaten för 2022 publicerades i december 2023. I samband med undersökningen granskade man med hjälp av ett separat överurval* närmare kunnandet hos elever med invandrarbakgrund och de faktorer som har samband med det. Den senaste motsvarande granskningen är från 2012. 

Skillnaderna i kunnandet mellan elever med invandrarbakgrund och elever som tillhör majoritetsbefolkningen är stora, men de har minskat sedan 2012

Läskunnigheten hos elever med invandrarbakgrund hade liksom hos alla finländska elever försämrats jämfört med år 2012. I matematik och naturvetenskaper hade kunskapsskillnaderna mellan elever med invandrarbakgrund och elever från majoritetsbefolkningen minskat. De minskade skillnaderna beror på att resultaten för elever som tillhör majoritetsbefolkningen hade försämrats kraftigare. Andra generationens elever med invandrarbakgrund klarade sig bättre än första generationens elever med invandrarbakgrund inom alla utvärderingsområden. 

En stor del av eleverna med invandrarbakgrund har svaga kunskaper

En stor del av eleverna med invandrarbakgrund i Finland hade enligt PISA-definitionen svaga kunskaper. När det gäller matematik hade 58 procent av första generationens elever med invandrarbakgrund och 43 procent av andra generationens elever med invandrarbakgrund svaga kunskaper. Av eleverna från majoritetsbefolkningen hade 22 procent svaga kunskaper i matematik.

I fråga om elever med invandrarbakgrund hade det inte skett någon statistiskt signifikant förändring av andelen elever med svaga kunskaper i matematik sedan 2012. Däremot hade andelen svaga läsare ökat. Så mycket som 61 procent av första generationens elever med invandrarbakgrund och 39 procent av andra generationens elever med invandrarbakgrund hade svaga kunskaper i läsning 2022. Enligt OECD:s definition anses elever med svag kunskapsnivå inte ha tillräckliga kunskaper eller färdigheter för att fullt ut kunna delta i samhällets funktioner, till exempel i fortsatta studier och arbetslivet.

Undervisningsminister Anders Adlercreutz anser att resultaten i fråga om nya invandrare är oroväckande. Han lovar satsningar på att stärka den grundläggande utbildningen, bland annat undervisningen i finska och svenska som andraspråk.

- För att stärka de grundläggande färdigheterna, det vill säga i att läsa, skriva och räkna, ökar vi minimiantalet lektioner inom den grundläggande utbildningen med tre årsveckotimmar. Genom reformen av stödet för lärande säkerställer vi även tillgången till tillräckliga stödåtgärder för alla elever inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Den behovsbaserade jämställdhetsfinansieringen stöder dessutom lärandet i synnerhet hos elever med svagare socioekonomisk bakgrund, säger undervisningsministern.

Elevernas förmåga att läsa flytande och familjebakgrund förklarar i synnerhet variationen i läskunnighet

I PISA-provet gjorde eleverna som en del av bedömningen av läskunnigheten ett så kallat test i förmågan att läsa flytande för att undersöka hur väl eleven förstår korta meningar på testspråket. Hur väl man kan läsa flytande visade sig vara en stark förklarande faktor när det gäller variationen i kunnandet hos både elever med invandrarbakgrund och elever som tillhör majoritetsbefolkningen. Denna förmåga förklarade upp till hälften av skillnaderna i kunskaper mellan elever från majoritetsbefolkningen och elever med invandrarbakgrund. Familjer med invandrarbakgrund hade också i genomsnitt en lägre socioekonomisk ställning än familjer som hör till majoritetsbefolkningen. Till den lägsta socioekonomiska kvartilen hörde 52 procent av första generationens elever med invandrarbakgrund och 43 procent av andra generationens elever med invandrarbakgrund.

Att eleven har invandrarbakgrund förutspår alltså inte nödvändigtvis svaga resultat i PISA-provet, utan väsentliga faktorer är bristande språkkunskaper och familjens låga socioekonomiska ställning.

Variationen i kunskaper mellan skolorna är kopplade till den socioekonomiska bakgrunden hos elever med invandrarbakgrund

Den genomsnittliga nivån på kunnandet hos elever från majoritetsbefolkningen varierade inte särskilt mycket beroende på hur många elever med invandrarbakgrund som gick i deras skola. Däremot var kunnandet hos elever med invandrarbakgrund högst i de skolor där antalet elever med invandrabakgrund var minst, och kunnandet försämrades i takt med att deras andel av eleverna i skolan ökade. Samtidigt var den genomsnittliga socioekonomiska ställningen för elever med invandrarbakgrund lägre ju större deras andel av eleverna i skolan var. Motsvarande har inte upptäckts i fråga om elever som tillhör majoritetsbefolkningen. När man beaktade skillnaderna i elevernas socioekonomiska bakgrund, minskade skillnaden i kunskapsnivån mellan elever med invandrarbakgrund och elever som tillhör majoritetsbefolkningen i både matematik och läskunnighet. Skillnaden minskade mest i de skolor där andelen elever med invandrarbakgrund var 40 procent eller mer och där skillnaden i fråga om socioekonomisk bakgrund var störst. 

Första generationens elever med invandrarbakgrund utsätts oftare för mobbning än andra 

Första generationens elever med invandrarbakgrund uppgav oftare än elever från majoritetsbefolkningen att de blivit utsatta för mobbning i skolan. Var tionde första generationens elev med invandrarbakgrund uppgav att de stannat hemma minst några gånger i månaden på grund av att de känt sig otrygga i skolan. Andelen var klart större än bland andra generationens elever med invandrarbakgrund eller elever som tillhör majoritetsbefolkningen. Första generationens elever med invandrarbakgrund kände sig dessutom mindre trygga i skolan och på vägen till och från skolan jämfört med andra elever.

Första generationens elever med invandrarbakgrund kände också betydligt mindre samhörighet med skolgemenskapen än andra elever. På tio år hade känslan av samhörighet förändrats i fråga om både elever med invandrarbakgrund och elever som tillhör majoritetsbefolkningen: allt fler unga känner sig utanför och ensamma i skolan. 

Skäl att fästa vikt vid stödet för lärande och främjandet av välbefinnandet i skolan

Sammantaget visar resultaten av undersökningen att man i framtiden bör fästa särskild uppmärksamhet vid att stärka kunnandet och stödja lärandet hos unga med invandrarbakgrund samt vid att främja välbefinnandet i skolan. Undervisningen i skolans undervisningsspråk och elevens eget modersmål samt det stöd som erbjuds för lärandet har stor betydelse för lärandet och delaktigheten hos unga med invandrarbakgrund. Oberoende av elevens invandrarbakgrund är det också viktigt att stödja elever med svaga kunskaper som har bristfälliga färdigheter att övergå till studier efter den grundläggande utbildningen samt elever som känner en svag anknytning till skolan.

*) Det överurval som gjordes i samband med PISA-undersökningen möjliggör en närmare granskning av kunnandet hos elever med invandrarbakgrund och de faktorer som påverkar det. I undersökningen deltog 241 skolor och 10 239 elever från Finland. Materialet omfattade sammanlagt 1 866 elever med invandrarbakgrund, det vill säga cirka 18 procent av de elever som deltog i undersökningen från Finland. Av dessa var 1 060 första generationens och 806 andra generationens elever med invandrarbakgrund. Överurvalet inverkar inte på själva PISA-resultaten, eftersom andelen elever med invandrarbakgrund i resultaten för Finland återställs så att den motsvarar den relativa andelen (cirka 7 procent) av hela elevmaterialet.

Mer information:

  • Jonna Pulkkinen, forskardoktor, Jyväskylä universitet, tfn 040 805 3573
  • Kari Nissinen, universitetsforskare, Jyväskylä universitet, tfn 040 805 4268
  • Tommi Karjalainen, undervisningsråd, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 140

PISA-rapporten (Jyväskylä universitet)