OECD-jämförelse: Hård konkurrens om högskoleplatser i Finland

På tisdagen publicerade organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD Education at a Glance 2019, den årliga jämförande indikatorpublikationen som gäller utbildningssystem I publikationen granskas bl.a. utbildningsnivån, deltagandet i utbildning, utbildningens kostnader, ordnandet av utbildning och undervisning och antalet högskoleutbildade och sysselsättningen bland dem. Undersökningen gäller de 36 medlemsstaterna i OECD och vissa partnerländer. Specialtemat för i år är utbildning på högre nivå.

De finländska barnens deltagande i småbarnspedagogik ökade, men stannade ändå under OECD-genomsnittet.

Deltagandet i småbarnspedagogik har ökat i Finland.

År 2017 deltog 79 procent av 3-5-åringarna i småbarnspedagogik. Trots det är var femte 3-5-åring fortfarande utanför den statistikförda småbarnspedagogiken. Finland skiljer sig faktiskt avsevärt från de andra nordiska länderna, där deltagarfrekvensen beroende på land är 94-98 procent. I Finland stannar deltagandet också under OECD-genomsnittet, som är 87 procent.

I alla nordiska länder är investeringen i småbarnspedagogik internationellt sett på hög nivå, oavsett om man betraktar kostnaderna per barn eller BNP-andelen. Finansieringen av småbarnspedagogiken har en BNP-andel på 0,8 procent i OECD-länderna, i de nordiska länderna varierar det från 1,2 i Finland till två procent i Norge.

Andelen unga som står utanför utbildning och arbete har minskat tydligt

Andelen NEET-unga (neither employed nor in education or training) av åldersklassen 20–24-åringar minskade år 2018 jämfört med året innan: i fjol var de 14,2 procent, medan motsvarande tal år 2017 ännu var 17.

Minskningen innebär att Finland kom under OECD- och EU-medeltalen i fråga om NEET-andelen år 2018. Även om det har skett en minskning på både OECD- och EU-nivå är förändringen i Finland dock märkbar jämfört med de övriga nordiska länderna. År 2008 stod 12 procent av åldersklassen i Finland utanför utbildningssystemet och arbetsmarknaden.

Finland satsar på välfärdstjänster för elever

Finland skiljer sig tydligt från de övriga OECD-länderna på två sätt. Hos oss satsar man klart mer på högstadieelever och elevernas välfärdstjänster än i de övriga OECD-länderna.

Finlands kostnader per elev var de tredje högsta på det högre grundstadiet (motsvarar årskurserna 7-9 i Finland) bland de OECD-länder där uppgifterna var tillgängliga.

I de finländska högstadierna finns det fler lärare per elev än i de flesta jämförelseländerna. Det finns i genomsnitt 9 elever per lärare. Detta är det tredje lägsta relationstalet bland OECD-länderna. OECD-ländernas genomsnitt är 13.
I Finland satsar man relativt sett mer på välfärdstjänster för elever än i de övriga OECD-länderna i genomsnitt. Tjänster som erbjuds utöver undervisning är bland annat hälsovårdstjänster, skolbespisning samt i för- och grundskolor även skoltransporter under vissa förutsättningar. Utbildningsanordnarna är skyldiga att ordna dessa tjänster för alla elever utan avgift.

Skolbespisningen är särskilt exceptionell bland OECD-länderna. Endast i Finland och Sverige finns en riksomfattande, avgiftsfri skolmåltid för alla elever i förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och på andra stadiet.

Finland avviker från jämförelseländerna i skillnaden i genomströmningen mellan män och kvinnor

Genomströmningen beskriver andelen studerande som inleder ett examensprogram och utexamineras inom en viss tid. Bland alla länder där uppgifterna var tillgängliga var andelen kvinnor som slutförde lägre högskoleexamen inom målsatt tid större än andelen män. År 2017 hade i genomsnitt 44 procent av kvinnliga studerande och 33 procent av manliga studerande slutfört examen inom målsatt tid i OECD-länderna. I Finland var skillnaden mellan män och kvinnor den största i jämförelsen: 27 procentenheter.  

När man lägger till tre år till den tidsperiod som granskas så ökar männens andel i Finland kraftigast i hela jämförelsen: till 64 procent och kvinnornas andel mindre, till 79 procent.  

I Finland är utbildningskostnadernas andel av BNP större än i jämförelseländerna

År 2016 var utbildningskostnadernas andel av BNP 5,5 procent i Finland. Andelen var större än genomsnittet i både OECD- och EU32-länderna.

Enligt EAG-rapporten vill man satsa på utbildning bland annat för att det anses främja den ekonomiska tillväxten, förbättra produktiviteten, främja utvecklingen hos såväl individer som hela samhället och minska den sociala ojämlikheten. I OECD-länderna värderas utbildningen på olika sätt och resurserna som används för utbildning varierar.

Kostnader per elev

Kostnaderna per elev i den grundläggande utbildningen, både på låg- och högstadiet, ökade i Finland enligt gängse priser från år 2015 till år 2016. De genomsnittliga kostnaderna per elev i de lägre årskurserna minskade såväl i OECD- som  i EU23-länderna och i de högre årskurserna i OECD-länderna.

År 2016 ökade kostnaderna per elev förutom i Finland även i Estland och i Sverige och Island. I Norge, där kostnaderna för utbildning länge har hört till de högsta bland OECD-länderna, minskade däremot kostnaderna per elev i den grundläggande utbildningen.

Antalet internationella studerande i Finland över OECD-genomsnittet

År 2017 studerade 5,3 miljoner människor i världen för en examen på högskolenivå utomlands och största delen av dem, 3,7 miljoner, i OECD-länderna. Globalt sett har antalet personer som avlägger högskolestudier utomlands ökat under 20 år och enligt OECD:s uppskattning kommer antalet att öka ytterligare. Många faktorer förklarar detta: de kunskapsbaserade ekonomierna behöver kompetent arbetskraft, alla nationella system kan inte svara på utbildningsbehovet och studier utomlands ger en möjlighet till bra utbildning och sysselsättning. Även i Finland betonar Visionen för högskoleutbildning och forskning 2030 högskoleutbildningens internationalisering och internationella attraktivitet.

År 2017 var 8 procent av högskolestuderandena i Finland internationella, medan samma andel sju år tidigare var 6 procent. Andelen internationella studerande i Finland är fortfarande över OECD-genomsnittet (6 %). I EU23-länderna är andelen däremot 9 %, dvs. en aning större än i Finland. Av grannländerna har Danmark (11 %) en större andel internationella studerande än Finland. Andelen internationella studerande är 8 % i Estland, 7 % i Sverige och 3 % i Norge.

Hård konkurrens om högskoleplatser i Finland

Högskoleutbildningen har länge fortsatt att utvidgas i OECD-länderna. Deltagandet i högskoleutbildning har ökat eftersom en allt större andel unga avlägger en examen på andra stadiet och är behörig att söka till högskolor. Även högskoleexamens koppling till möjligheterna till framgång på arbetsmarknaden ökar efterfrågan på utbildning.

I omkring hälften av länderna sker ansökan direkt till högskolorna, i den andra hälften av länderna används ett centraliserat system antingen som det enda ansökningssättet eller vid sidan om direkt ansökan.  Uppgifter om högskoleantagningen saknas från många länder och jämförelsen är därför inte täckande.

I största delen av länderna som det finns uppgifter om kommer alla som är villiga och behöriga till högskoleutbildning. Öppen tillgång gäller inte nödvändigtvis hela högskolesektorn, men i åtminstone en del av högskolorna eller utbildningsområdena tas studerande in utan någon särskild gallring. Under hälften av alla system är selektiva på samma sätt som i Finland, dvs. det finns nybörjarplatser på alla områden och i alla högskolor antas ett begränsat antal och endast en del av sökandena.  

Vid gallringen av sökande grundar sig antagningen vanligtvis antingen på ett slutprov på andra stadiet eller på inträdesprov till högskolorna. I antagningen utnyttjas ofta även andra kriterier, såsom medeltalet för avgångsbetyget, en intervju med sökanden eller arbetserfarenhet.

Mellan länderna finns stora skillnader i hur stor andel av de sökande som kommer in under ett enskilt år. I Finland blir två tredjedelar av sökandena årligen utan en högskoleplats. Andelen är den största bland jämförelseländerna. Konkurrensen är dock nästan lika hård i Sverige.

Det är dock viktigt att komma ihåg att jämförelsen endast gäller antagning vid inträde till högskoleutbildning. I vissa länder sker gallringen i ett senare skede, när de som inte klarar mellanproven eller framskrider för långsamt i studierna måste avbryta studierna.
I Finland är en knapp femtedel av de nya högskolestuderandena sådana som samma år har slutfört gymnasie- eller yrkesutbildning. Ett av Finlands mål är att göra övergången smidigare.

Andelen högskoleutbildade 41 procent – genomströmningen i högskoleutbildningen i Finland är över OECD-värdet

I Visionen för högskoleutbildning och forskning har man ställt som mål att hälften av åldersklassen 25-34-åringar har avlagt en högskoleexamen före år 2030.  Andelen som har slutfört högskoleutbildning i Finland har stigit endast lite under de senaste 10 åren.

Finland stannar under OECD-genomsnittet. Andelen högskoleutbildade har stigit med 3 procentenheter från år 2008 (38 %) till år 2018 (41 %). Under samma tidsperiod har OECD-genomsnittet stigit med rentav 9 procentenheter från 35 procent till 44 procent.

I Finland inleds utbildning på högre nivå senare än OECD-genomsnittet och en lite mindre del av de unga åldersklasserna inleder högskoleutbildning än OECD-genomsnittet. På grund av detta är andelen högskoleutbildade i Finland lägre än OECD-genomsnittet.

Den genomsnittliga åldern hos nya studerande (lägre högskoleexamen, inkl. yh-examen) är 24 år i Finland, medan OECD-genomsnittet är 22 år. Även i de andra nordiska länderna inleds studierna sent. I Sverige och Danmark är den genomsnittliga åldern för nya studerande också 24 år, i Norge 23 år.

Högskoleutbildningens genomströmning är däremot bättre i Finland än OECD-genomsnittet. I Finland avlade 43 % av de studerande lägre högskoleexamen inom utsatt tid (OECD-genomsnittet var 39 %) och 73 % avlade examen inom utsatt tid plus tre år (OECD-genomsnittet var 67 %).

Lägre sysselsättning bland dem som saknar utbildning på andra stadiet

Liksom i andra länder har sysselsättningen i Finland minskat under det senaste decenniet. I Finland har minskningen dock drabbat huvudsakligen lågt utbildade. Sysselsättningen bland högskoleutbildade 25-34-åringar minskade med 2 procentenheter mellan 2008 och 2018. Samtidigt minskade sysselsättningen bland dem som saknar utbildning på andra stadiet med 20 procentenheter (från 69 % till 49 %). Finlands sysselsättningsnivå för unga vuxna som slutfört andra stadiet är under OECD-genomsnittet, men sysselsättningsnivån för högskoleutbildade i samma åldersklass är över OECD-genomsnittet.

Doktorandutbildningen sysselsätter i Finland

År 2017 hade 1,2 procent av 25-64-åringarna i Finland en doktorsexamen, dvs. en aning fler än OECD-genomsnittet (1,1 %). För jämförelsens skull har exempelvis 3,2 procent en doktorsexamen i Schweiz. Doktorandutbildningens sysselsättningseffekt varierar mellan OECD-länderna. I Finland är den 10 % i relation till dem som avlagt högre högskoleexamen, medan OECD-ländernas genomsnitt är 5 %.
Avläggandet av doktorsexamen inleds senare i Finland än i OECD-länderna i genomsnitt. Medianåldern är 31 år hos dem som inleder studierna, medan OECD-genomsnittet är 29 år.
- - -

Education at a Glance 2019 -rapporten (OECD)

Mer information:
- Småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och andra stadiet: Kristiina Volmari (UBS), tfn 029 533 1276
- Högskoleutbildning: Jukka Haapamäki (undervisnings - och kulturministeriet), tfn 02953 30088