PISA 2022: Försämrade kunskaper i Finland och nästan alla andra OECD-länder
Enligt PISA-undersökningen som mäter läranderesultaten i OECD har kunskaperna hos de finländska ungdomarna försämrats, men nivån på deras kunskaper ligger fortfarande över genomsnittet i OECD-länderna. Huvudområdet för 2022 års undersökning var matematik.
I PISA-undersökningen 2022 var medelvärdet för kunskaperna i matematik hos finländska 15-åringar 484 poäng, medan OECD-medelvärdet var 472 poäng.
I matematiken klarade sig Singapore (575 poäng) klart bäst, efterföljt av en rad andra östasiatiska länder och regioner. Estland, Schweiz, Kanada*, Nederländerna* och Irland* presterade också bättre än Finland. Finland tillhörde en grupp på 11 länder där kunskaperna låg över OECD-genomsnittet och som statistiskt sett inte skiljde sig nämnvärt från varandra. Till dessa hörde också bl.a. Danmark*, Lettland* och Sverige.
Exceptionell PISA-omgång – försämrade kunskaper i de flesta OECD-länder
Inlärningsresultaten verkar ha försämrats i ett ovanligt stort antal länder. I jämförbara länder sjönk poängmedelvärdet i matematik i rentav 41 länder eller regioner, av vilka 35 länder tillhörde OECD. Bland OECD-länderna förbättrades resultaten endast i Japan och Sydkorea. Coronapandemin flyttade PISA-undersökningen framåt ett år från den ursprungliga tidsplanen och inverkade åtminstone indirekt på skolgången under nästan hela högstadietiden för de elever som deltog i undersökningen.
För första gången hade man också i flera länder svårt att uppfylla kriterierna för undersökningens urvalsförfarande eller svarsgrad. Detta innebär att antingen skolornas eller elevernas svarsgrad inte uppfyllde standarderna för PISA-undersökningen. Dessa länder har inkluderats i rapporterna, men de har markerats med en stjärna (*). Till dessa länders resultat bör man förhålla sig med viss reservation.
Försämrade kunskaper i matematik – antalet elever med svaga kunskaper ökar, antalet med toppkunskaper minskar
Nivån på kunskaperna i matematik hos finländska elever har successivt sjunkit sedan PISA-undersökningen 2006. I den senaste undersökningen var medelvärdet för finländska ungdomar 484 poäng, vilket är 64 poäng lägre än toppåret 2006 (548 poäng).
Att kunskaperna försämrats framgår också när man betraktar elevernas placering på olika prestationsnivåer. Ännu i början av 2000-talet hade enbart 7 procent av eleverna i Finland svaga kunskaper i matematik (under prestationsnivå 2). I den senaste undersökningen gällde detta dock var fjärde elev. Samtidigt har andelen elever med åtminstone utmärkta kunskaper i matematik (prestationsnivå 5 eller 6) minskat.
Läskunnigheten och kunskaperna i naturvetenskaper bättre än medelvärdet i OECD, men kunskapsnivån har försämrats
Nivån på läskunnigheten hos finländska ungdomar (490) ligger fortfarande över OECD-genomsnittet (476 poäng). Huvudområdet för PISA-undersökningen 2018 var läskunnighet, och jämfört med resultaten från den omgången har Finlands poängmedelvärde sjunkit med hela 30 poäng.
Förutom kunskaperna i matematik har även läskunnigheten försämrats i de flesta deltagarländer. I Finland var medelvärdet för kunskaperna i naturvetenskaper bättre än i OECD-länderna i genomsnitt, 511 poäng. Det naturvetenskapliga kunnandet hos unga i Finland och hela OECD har dock försvagats sedan toppåren 2006 och 2009. Den sjunkande trenden har framskridit snabbare i Finland än i OECD-länderna i genomsnitt.
Skillnaderna i matematiska kunskaper fortfarande till flickornas fördel
Skillnaderna i matematiska kunskaper mellan flickor och pojkar i PISA-bedömningen har varit måttliga i Finland. År 2012 presterade pojkarna bättre, men sedan dess har skillnaden vänt till flickornas fördel. I 2022 års bedömning skiljde sig flickornas (487 poäng) och pojkarnas (482) kunskaper i matematik med 5 poäng. Försämringen av kunnandet fördelas dock jämnt mellan könen: jämfört med föregående omgång 2018 sjönk de finländska flickornas medelvärde i matematik med 24 poäng och pojkarnas med 23 poäng.
Sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och kunskaper i matematik på medelnivå i OECD
I alla länder kunde man se ett samband mellan föräldrarnas utbildning, yrke och förmögenhet (socioekonomisk bakgrund) och elevernas kunskaper. I Finland var det genomsnittliga poängtalet i matematik hos elever från den högsta socioekonomiska kvartilen 529 poäng, vilket var 83 poäng högre än medelvärdet på 446 poäng hos elever från den lägsta socioekonomiska kvartilen (OECD 93 poäng).
Skillnaden har därmed ökat med 16 poäng från den föregående PISA-undersökningen med matematik som huvudområde. Ökningen beror på att resultaten för eleverna i den lägsta socioekonomiska gruppen försämrades något mer jämfört med resultaten för eleverna i den högsta socioekonomiska gruppen.
Utvecklingen i svenskspråkiga skolor mer positiv
Situationen och utvecklingen i de svenskspråkiga skolorna visade sig vara mer positiv än i de finskspråkiga skolorna. Kunskaperna i alla utvärderingsområden har försämrats mer måttligt än i de finskspråkiga skolorna under de senaste 10 åren. För första gången är nivån på de matematiska kunskaperna bättre i de svenskspråkiga (499 poäng) än i de finskspråkiga skolorna (483 poäng). Andelen elever med svaga kunskaper i matematik har heller inte ökat lika kraftigt i de svenskspråkiga som i de finskspråkiga skolorna.
Också inom naturvetenskaperna var poängtalet i de svenskspråkiga skolorna (526) högre än medelvärdet i de finskspråkiga skolorna (510). Inom naturvetenskaperna hade resultatet i de svenskspråkiga skolorna till och med förbättrats. I fråga om läskunnighet fanns det inga skillnader mellan undervisningsspråken i skolorna, i båda fallen var medelvärdet 490.
Skillnaderna i kunskaper mellan elever med invandrarbakgrund och infödda elever har minskat i matematik och naturvetenskaper
Kunskaperna har försämrats både när det gäller infödda finländska elever och elever med invandrarbakgrund. I matematik minskade skillnaden i poängtalet mellan infödda finländska elever och första generationens invandrare med 11 poäng jämfört med PISA-omgången 2012.
Detta beror på att poängtalet för infödda finländare minskade mer än poängtalet för elever med invandrarbakgrund. Både infödda finländares och första och andra generationens invandrarelevers genomsnittliga poängtal sjönk inom alla utvärderingsområden (matematik, läskunnighet och naturvetenskaper) jämfört med 2012.
Skillnaderna mellan skolor och elever har ökat
I internationella jämförelser har skillnaderna mellan skolorna i Finland traditionellt varit små. I PISA-undersökningen 2022 ökade variationen mellan skolorna något mer jämfört med tidigare omgångar. Variationen mellan skolor utanför huvudstadsregionen hade ökat från 2012 till 2022 och närmat sig nivån för skolor i huvudstadsregionen.
Skillnaderna mellan eleverna (inom skolan) stannade på en rätt stabil nivå i de finländska grundskolorna åren 2003–2018. Skillnaderna har dock börjat öka och var nu större än i någon tidigare PISA-undersökning.
Låg matematikångest
Elevernas inställning till lärande och skolgång hade både utvecklats och försvagats. I Finland upplevde eleverna minst matematikångest bland alla OECD-länder. Ju oftare eleverna upplevde att läraren ger stöd under matematiklektionerna, desto mindre upplevde de matematikångest.
Av eleverna i Finland upplevde 78 procent att läraren ger mer hjälp när eleverna behöver det (OECD-medelvärde 70 procent) och 59 procent ansåg att läraren under de flesta lektionerna visade intresse för varje elevs kunskaper (OECD-medelvärde 63 procent). Eleverna upplevde dock att de fick mindre stöd av läraren än år 2012.
Arbetsron kan förbättras
I frågorna som mätte arbetsron observerades att elevernas upplevelse av arbetsro är sämre i Finland än i OECD-länderna i genomsnitt. På basis av samma frågor om arbetsro mellan åren 2012 och 2022 upplevdes arbetsron i Finland nu vara en aning bättre än tidigare.
Under denna omgång utredde man för första gången bland frågorna om arbetsro också hur störande digitala apparater är. Av de finländska eleverna svarade 41 procent att elevernas användning av digitala resurser stör deras koncentration på alla eller de flesta matematiklektionerna, vilket var en klart större andel än i OECD-länderna i genomsnitt (31 procent). En måttlig användning av digitala apparater i skolan och på fritiden har dock också samband med bättre inlärningsresultat.
Utbildningssystemets kristålighet
I PISA-undersökningen granskades också skolornas kristålighet, det vill säga hur man i deltagarländerna har lyckats bevara eller förbättra elevernas genomsnittliga kunskapsnivå, kunskaperna hos elever med en svagare socioekonomisk bakgrund samt elevernas känsla av samhörighet.
I Finland lyckades man bäst bevara elevernas känsla av samhörighet och tillfredsställelse med sitt liv. När man betraktar dessa tre aspekter var endast fyra deltagarländer – Japan, Sydkorea, Finland och Danmark* – ovanför OECD-medelvärdet i fråga om alla kristålighetsfaktorer.
Sammanfattning
En inbördes granskning av försämringen av kunskaperna samt attityderna i anslutning till lärandet och erfarenheterna av coronapandemin erbjuder inte några enkla svar eller förklaringsmodeller. Pandemin visade sig ha en särskild inverkan på elever som befinner sig i en utsatt ställning.
De finländska ungdomarna hade dock huvudsakligen ett bra förtroende för sina färdigheter, det fanns mycket lite matematikrelaterad ångest i internationell jämförelse och även erfarenheterna av skolgången under coronatiden var i genomsnitt goda. I Finland kände eleverna mindre ensamhet än OECD-medelvärdet, de upplevde inte att de stannat efter i lärandet och förhöll sig också i övrigt positivare och mer tillitsfullt än genomsnittet till självständiga studier. Elevernas attityder verkar ha förändrats huvudsakligen i positiv riktning, men detta ser inte ut att återspeglas i kunnandet.
Mer information:
- Arto Ahonen, universitetsforskare, Jyväskylä universitet, tfn 040 839 4209
- Jenna Hiltunen, projektforskare, Jyväskylä universitet, tfn 040 805 4273
- Tommi Karjalainen, undervisningsråd, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 02953 30140