Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Rapport: Ställningen för yrkeshögskolornas studerandekårer kan stärkas genom ekonomisk stabilisering och kompetensutveckling

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 8.6.2022 11.02
Pressmeddelande

Undervisnings- och kulturministeriet har utrett olika metoder för att förbättra verksamhetsförutsättningarna för studerandekårerna vid yrkeshögskolorna. Studerandekårernas minskande medlemsantal och ekonomiska utmaningar kan hanteras genom att långsiktigt utveckla kårernas verksamhet och stärka deras ekonomiska bas. Utredaren Tapio Varmola överlämnade sin utredning till forsknings- och kulturminister Petri Honkonen den 8 juni.

Yrkeshögskolornas studerandekårer har uppgifter enligt yrkeshögskolelagen som bland annat gäller yrkeshögskolornas förvaltning. Det är frivilligt att bli medlem i en yrkeshögskolas studerandekår. Sedan 2018 har antalet medlemmar i studerandekårerna minskat avsevärt, men situationen varierar mellan olika studerandekårer. Orsaken till det minskade antalet medlemmar är i synnerhet den gratis studerandeidentifikation som erbjuds av privata aktörer och det allmänt minskade intresset för organisationsverksamhet. Studerande i studerandekårer med högre medlemsantal är nöjdare med kårens verksamhet än studerande i studerandekårer med lägre medlemsantal.

– Demokrati i skolan och läroanstalten är en viktig del av vårt demokratiska samhälle. Möjligheterna att påverka bör tryggas även för de studerande, och utredningen ger riktlinjer för just detta, säger forsknings- och kulturminister Petri Honkonen.

Utredaren har lagt fram tre centrala förslag till att förbättra studerandekårernas situation. Utredaren föreslår ett utvecklingsprogram för att stärka kompetensen, kvaliteten och långsiktigheten inom studerandekårernas grundläggande verksamhet och för att skapa nya verksamhetsformer. Alla studerandekårer ska förbinda sig att uppnå en medlemstäckning på 50 procent och ett valdeltagande på 20 procent i valet av fullmäktige. En ökad uppskattning av studerandekårens verksamhet avspeglar sig även positivt i antalet medlemmar. Genomförandet av utvecklingsprogrammet förutsätter samarbete mellan undervisnings- och kulturministeriet, rådet för yrkeshögskolornas rektorer och Finlands studerandekårers förbund.

För det andra föreslår utredaren att den ekonomiska basen för studerandekårernas verksamhet ska stärkas. Enligt förslaget ska studerandekårernas finansiering i fortsättningen grunda sig på stöd från undervisnings- och kulturministeriet och yrkeshögskolan samt på studerandekårens egen medelsanskaffning. Undervisnings- och kulturministeriet ska anvisa finansiering till studerandekårerna för utförande av uppgifter enligt yrkeshögskolelagen från och med 2023. Finansieringen ska göras bindande fram till utgången av följande avtalsperiod (2025–2028) för att skapa ekonomisk stabilitet och förutsägbarhet i studerandekårernas verksamhet.

I utredningen föreslår man inte införandet av ett automatiskt medlemskap i studerandekårer för yrkeshögskolestuderande eller andra ändringar i lagstiftningen om yrkeshögskolorna. För det tredje föreslår utredaren att undervisnings- och kulturministeriet ska inleda en utredning där ställningen för yrkeshögskolornas studerandekårer och universitetens studentkårer granskas parallellt i syfte att uppnå jämförbara verksamhetsförutsättningar.

Bakgrunden till utredningen som inleddes i december 2021 var en iakttagelse av minskningen i studerandekårernas verksamhet. Utredningen grundar sig på en enkät till studerandekårerna om deras verksamhet och behov att utveckla verksamheten. Dessutom har utredaren intervjuat företrädare för yrkeshögskolorna och deras studerandekårer samt för Finlands studerandekårers förbund SAMOK.

Utredning om yrkeshögskolornas studerandekårer

Mer information:

  • Tapio Varmola, utredare, tfn 040 830 4100
  • Maija Innola, undervisningsråd, tfn 0295 330 120
  • Maarit Palonen, undervisningsråd, tfn 0295 330 243
 
Tillbaka till toppen