Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Statens pris för informationsspridning 2022 delades ut

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 13.9.2022 15.00
Pressmeddelande

Forsknings- och kulturminister Petri Honkonen delade ut nio statliga informationsspridningspris för exemplariskt arbete inom informationsspridning. Prisutdelningen ordnades tisdagen den 13 september i Helsingfors.

Pristagarna återspeglar ett brett utbud av metoder för att sprida information. Finlands vetenskapliga kapital utökas med hjälp av högklassig information som förmedlas bland annat genom journalistik, konst, diskussioner eller litteratur.

– Priserna är statsmaktens högsta erkännande för det exemplariska arbete som ni, ärade pristagare, har gjort för att utveckla vårt samhälle till ett insiktsfullt, kunskapsbaserat, öppet och tolerant bildningssamhälle, sade forsknings- och kulturminister Petri Honkonen när han beskrev betydelsen av de prisbelöntas arbete.

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar på framställning av delegationen för informationsspridning årligen ut statspris för informationsspridning. Prisen beviljas för betydande aktuellt eller exemplariskt och långsiktigt informationsspridningsarbete. Delegationen för informationsspridning är undervisnings- och kulturministeriets sakkunnigorgan, som följer de senaste rönen inom forskning, konst och de tekniska områdena i Finland och utomlands.

Statens pris för informationsspridning uppgår till 18 000 eller 14 000 euro. Inom arbetsgrupperna fördelas prissumman jämnt mellan mottagarna.

Vid årets prisutdelningsceremoni firades också 50-årsjubileet för delegationen för informationsspridning.

– Vi har mycket att tacka delegationen för, som modigt har främjat yttrandefriheten, vetenskapens och forskningens frihet och ansvarsfull vetenskap och forskning. Dessa är alla fortfarande aktuella, kanske till och med mer än någonsin, sade minister Honkonen.

Statens pris för informationsspridning 2022

Konstnär, koreograf Sonya Lindfors för multidisciplinär informationsspridning med hjälp av gemenskapskonst

Sonya Lindfors har redan i flera år utfört ett imponerande och ansvarsfullt informationsspridningsarbete med hjälp av sina tvärvetenskapliga konstprojekt. Hon har fungerat som dansare, koreograf och utbildare samt konstnärlig ledare för konstsamfundet UrbanApa. Lindfors har skapat gemenskapsbaserade metoder för informationsspridning med olika konst-, vetenskaps- och medborgarsamfund samt på ett tilltalande sätt behandlat ämnen som ofta har förbisetts i den offentliga debatten i Finland. Samtidigt har hon frigjort utrymme för olika minoriteter och marginaliserade grupper i informationsspridningen, och synliggjort rådande maktstrukturer i informationsspridningen, såsom vithetens dominans.

De danskonstprojekt som Lindfors lett har särskilt fokuserat på svarthet och rasism, jämlikhet, kulturella representationer samt kolonialismens arv. Hon har väckt diskussion om vikten av att identifiera mångfald och inkludering samt om kroppslighet, som ett sätt att uppleva, undersöka och berätta saker. Lindfors arbete med informationsspridning karakteriseras av gemenskap och delaktighet, avveckling av olika hierarkier samt sökande efter nya verksamhetssätt, verksamhetsplatser och framtidsutsikter som är bättre för alla.

Författare Anniina Ljokkoi, författare, doktorand Liisa Kaski och fotograf Tuuli Mathisen för verk Perinnevegeä (SKS Kirjat)

Boken Perinnevegeä presenterar finländsk matkultur och mathistoria ur ett vegetariskt perspektiv med vackra bilder och en enkel, saklig text. Nästan 50 recept på vegetarisk mat konkretiserar budskapet i boken. Recept som lämpar sig för vår tid guidar läsaren till att pröva på att laga och smaka på maten.

Boken ger alternativ för en praktisk implementering av kosten för dem som äter vegetarisk kost av klimatskäl eller etiska skäl. Recepten och texten berättar på ett smidigt och intressant sätt om hur närproducerad mat utnyttjades i det förflutna och om de möjligheter som fortfarande finns. Boken hjälper dig med att börja äta en mer hälsofrämjande kost, vilket också passar personer som så småningom vill öka sin vegetariska kost. Samtidigt bekantar vi oss med den gamla finländska mattraditionen och traditionella rätter före den karelska stekens tidevarv.

Under de senaste åren har växtbaserade proteinpreparat och mjölkprodukter kommit in på konsumentmarknaden. Boken presenterar gamla släktingar till dessa moderna produkter och berättar om deras tidigare tillverkning i Finland och i dess närområden. Samtidigt får läsaren pröva på recept med förmånligare råvaror, till och med lokalproducerad mat.

Bokens ämne är aktuellt ur många perspektiv. Att gynna vegetarisk kost är ett viktigt sätt för individen att förebygga klimatförändringen och främja hälsan. En stor grupp finländare äter fortfarande för lite grönsaker dagligen, vilket i sin tur har att göra med utvecklingen av betydande folkhälsoproblem. Bokens tema är också aktuellt när man funderar på jordbrukets framtid och den finländska matförsörjningens självförsörjning.

Journalist Tommi Nieminen om att försvara yttrandefriheten och andra mänskliga rättigheter med journalistik

Tommi Nieminen är en mångsidig redaktör som har förmåga att sätta sig in i frågor ur djupare och nya perspektiv. I sitt arbete har han särskilt lyft fram frågor som gäller mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. På senare tid har han i sina artiklar öppnat upp och gett en intressant bakgrund till det belarusiska folkupproret och det ukrainska kriget framför allt.

Särskilt Nieminens Twitter-övervakning av folkupproret i Belarus som inleddes i slutet av sommaren 2020 är en betydande journalistisk gärning. Nieminens dagliga rapportering behandlade inte bara händelser som var bekanta från det övriga nyhetsflödet, utan öppnade upp hur den statliga förtryckarmaskinens har konsekvenser i vardagslivet och för vanliga medborgare i Belarus. Nieminen sammanfattade också de viktigaste resultaten av sitt arbete i reportaget Suuri puhdistus som publicerades för läsarna i Helsingin Sanomat i januari 2022. Fram till dess hade Nieminen följt upproret i 538 dygn. I reportaget förutser Nieminen också det kommande kriget i Ukraina.

Nieminen följer ännu ihärdigt med sina ämnen även när den snabbjournalistiken redan har gått vidare till andra ämnen. Han gör en omsorgsfull bakgrundskoll och använder mångsidigt och kreativt material från sociala medier som material för sina artiklar. På så sätt kan läsaren själv bekanta sig med händelser och tolkningar via det ursprungliga källmaterialet. En långsiktig uppföljning ger en möjlighet att förstå dagspolitiska utvecklingsförlopp på ett djupare plan och ger därmed läsarna vägledning i historisk förståelse.

Psykolog Julia Pöyhönen, psykolog Heidi Livingston och konstnär Linnea Bellamine för barnböckerna om Fanni (Kumma-kustannus)

Huvudpersonen i Fanni-böckerna är den lilla elefanten Fanni, som går på äventyr med sina djurvänner. I varje bok blir djurkaraktären överväldigad av känslor, blir irriterad eller rädd. Därefter försöker djuren tillsammans hantera känslan och förstå orsakerna till den. I de vuxnas termer är det fråga om problemlösning med hjälp av emotionella färdigheter.

Fanni-böckerna är meriterande eftersom upphovsmännen har identifierat praktiska situationer som barn upplever. Illustrationerna i böckerna utstrålar medkänsla och djurfigurernas gärningar och miner uttrycker på ett träffande sätt känsloutbrott. Illustrationerna och berättandets framskridningstakt passar barnläsaren. Den uppfinningsrika känslotermometern gör det lättare att förstå känslans styrka.

Utöver berättelsen innehåller varje Fanni-bok en kunskapsdel för vuxna samt övningar i att lära sig emotionella färdigheter. Barn kan numera isolera sig kring sina smarta enheter, så det är allt viktigare att redan som liten öva på sociala färdigheter, att identifiera, namnge och hantera känslor.

Fanni-böckerna lämpar sig för hemmabruk och i småbarnspedagogiken. Under åren 2020–2022 har sex böcker och emotionella kunskapskort publicerats. Upphovsmännen rekommenderar böckerna för barn i åldern 4–7 år, men även vuxna stannar upp när de läser böcker och funderar på hur känslorna uppstår. Och när föräldrarna är ivriga att läsa böcker för sina barn förmedlas upplevelsen allt bättre till familjens minsta.

Skådespelarna, regissörerna Timo Ruuskanen och Tuukka Vasama samt dramaturg Eva Buchwald och regissör Linda Wallgren om kunskapens och konstens glans i teaterverket Aleksis Kivi

Teaterverket Aleksis Kivi – mies, josta tuli monumentti, presenterar vår nationalförfattares liv och produktion på ett slående mångsidigt sätt. Föreställningen är mer än konst: de aha-upplevelser som den serverar, kombinationen av långa kontinuum och aktuella fenomen är också kännetecknande för högklassig informationsspridning.

Tittaren får på två timmar en heltäckande uppfattning om Kivis liv och verk samt om bakgrunden till den finländska kulturen, litteraturen, den utövande konsten och samhällsdebatten från 1800-talet till idag. Verket grundar sig på ett omfattande forskningsmaterial och en insiktsfull tillämpning av det med hjälp av dramaturgi, utan att glömma clowneriet. Verket samlar också in information genom systematiskt publikarbete, läromedel för skolelever och en riksomfattande turné.

Den glada och djupgående presentationen av Klovnikaksikko tolkar uppbyggnaden av vårt moderna samhälle och vår identitet på ett intellektuellt och högklassigt sätt. Den starka viljan hittar en väg när Red Nose Companys och Finlands National Teaters Aleksis Kivi utvidgar allmänhetens medvetande på ett kulturhistoriskt och konstnärligt sätt som aldrig tidigare skådats.

Bildkonstnär Riina Tanskanen för uppöppnandet av samhällsdebatten och informationsförmedlingen med hjälp av serier

Riina Tanskanen lyfter fram missförhållanden i samhället, särskilt behandlingen av flickor och unga kvinnor. Hennes seriekonst behandlar ojämlikhet, kroppsbild, utseendepåtryckningar, sexualitet, rasism och sexism.

I publikationen Tympeät tytöt behandlas den värld som flickorna lever i på ett hänsynslöst avslöjande och rättvist sätt. Med hjälp av serien uttrycker Tanskanen dagens flickors och kvinnors erfarenheter och ger också en bakgrund till fenomenen. Hon lyfter fram hur de gångna århundradenas filosofer och lärda, makthavare och försvarare av jämställdhet har format samhället. De vardagliga exemplen synliggör fördomarnas och hierarkiernas långa historia och börda.

Tanskanens arbete tar läsarna in i obekvämlighetszonen. Sexuella trakasserier är vanliga. Hon tar också ställning till mekanismerna i dagens utseende- och poseringspåtryckningar. Det är viktigt att formulera och synliggöra otrevliga ämnen så att upplevelsen och skammen inte blir en individuell börda. I Tanskanens arbete framträder i synnerhet flerkanalsverksamhet och genomslagskraften samt allmänhetens mångfald.

Tanskanen visar på det viktigaste budskapet i informationsspridningen: attityderna och förtryckarvanorna finns i oss alla. Det finns anledning att vara ödmjuk inför det.

Docent i teoretisk fysik, kosmologiforskare Tommi Tenkanen för uppöppnandet av universum med hjälp av vetenskaplig kommunikation

Docenten i teoretisk fysik, kosmologiforskaren Tommi Tenkanen har vid sidan av sitt internationellt uppskattade vetenskapliga forskningsarbete och sina vetenskapsförvaltningsuppgifter deltagit i omfattande samhällelig växelverkan vid många olika diskussionsforum.

Tenkanen har i sin forskning varit särskilt intresserad av ett tema med anknytning till fysikens viktigaste gåtor, den osynliga mörka materian. Dessutom är han intresserad av svarta hål och tyngdkraft. Alla dessa är ämnen som intresserar allmänheten. Samtidigt är de ämnen som kräver gedigen kompetens för att bli lättfattliga.

Tommi Tenkanen öppnar förtjänstfullt upp denna så kallade hårda naturvetenskapliga forskning på ett lättillgängligt och begripligt sätt.

Utöver sitt aktiva och mångsidiga arbete med att popularisera information och forskning har Tenkanen skrivit två verk på finska riktade till den stora allmänheten (Pimeän aineen arvoitus, Ursa 2019 och Matka mustaan aukkoon. Alkuräjähdyksestä kaiken teoriaan, Ursa 2021).

På detta sätt har han i sina skrifter och anföranden gjort det begripligt och på ett intressant sätt förklarat olika grundläggande problem i universum för dem som varit oinvigda inom hans vetenskapsområde.

Forskningsprofessor Antto Vihma för verket Nostalgia. Teoria ja käytäntö (Teos)

Modern nostalgi är ett komplext och omväxlande fenomen. Med hjälp av det kan man förklara såväl mänskliga och vardagliga känslor och beteende som världspolitiska händelser.

I sin bok Nostalgia. Teoria ja käytäntö presenterar Antto Vihma modern nostalgi i en västerländsk kontext. Genom nostalgins historia går man vidare till förhållandet mellan nutida populism och nostalgi, som åskådliggörs med hjälp av fyra exempel från den senaste tiden: Med Brexit, tyska AfD-partiet, Donald Trump och finska partiet Sannfinländarna. Slutligen specificeras underarterna i nostalgin och nostalgins betydelse förklaras till exempel i populärkulturen och konsumtionen.

När Vihma behandlar ett nostalgifenomen ignorerar han enkla och förenklade lösningar och får läsaren att märka hur lockande och attraktiv nostalgin är och hur den används som bränsle i strävan efter olika mål. Samtidigt ger Vihma en utmärkt förklaring på varför vissa är mer benägna att tro på konspirationsteorier än andra - något som många har funderat på under de senaste åren.

Vihma påminner också om att även om man ofta tror att nostalgin avtar med de stora åldersklasserna, håller de globala fenomen som skapar nostalgi inte alls på att försvinna.

Boken väcker tankar hos läsaren som han/hon bär med sig en lång tid även efter läsningen och dyker upp här och där, vilket visar att nostalgi finns överallt.

Dokumentärfilmaren Suvi West för den viktiga och aktuella dokumentärfilmen Eatnameamet – Hiljainen taistelumme

Dokumentärfilmen Eatnameamet – Hiljainen taistelumme (Vaski Film Oy 2021), regisserad och skriven av Suvi West, anknyter till ett mycket aktuellt samhälleligt tema: beredningen av en sannings- och försoningskommission för samerna och genom den, till flera smärtpunkter som samerna upplever i förhållande till den maktutövning som de utsätts för.

Wests dokument lyfter skickligt fram synpunkter och anföranden som ofta förblir dolda eller ignoreras i den offentliga debatten om ämnet. På så sätt gör dokumentet och dess perspektiv helheten mer begriplig. Filmen representerar förtjänstfullt en dokumentarism som tar samhällelig ställning och kritiskt granskar vår egen samtid och lyfter fram minoritetens röster, på ett sätt som är ganska sällsynt i Finland.

Wests bakgrund som filmskapare är mångsidig. Hon har inte dragit sig för att ta upp frågor som ligger henne nära, även svåra sådana. Samtidigt har hon med hjälp av humor kunnat granska samiskhet på ett nytt sätt. Exempel på dessa är dokumentärfilmen Minä ja pikkusiskoni samt tv-serien Märät säpikkäät. Ur informationsspridningssynpunkt visar Wests produktion hur det är möjligt att med filmiska medel öppna upp nya perspektiv på ämnen som i offentligheten förblir marginella, och ofta också smärtsamma.


Mer information: Reetta Kettunen, generalsekreterare, delegationen för informationsspridning, tfn 040 733 5935

 
Tillbaka till toppen