Iakttagandet av sanktioner effektiviseras genom ändringar i strafflagen
Regeringen föreslår lagändringar genom vilka förpliktelserna i EU:s sanktionsstraffdirektiv genomförs nationellt. Syftet med direktivet är att se till att överträdelser av sanktioner är straffbara i alla medlemsstater och att straffbestämmelserna uppfyller en gemensam miniminivå.
Syftet med EU:s sanktioner är bland annat att upprätthålla internationell fred och säkerhet, undvika konflikter samt att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Sanktionerna kan omfatta vapenembargon, reseförbud, frysning av tillgångar samt andra import- och exportrestriktioner. Genom direktivet som nu genomförs föreskrivs det inte om nya sanktioner, utan medlemsstaterna åläggs att föreskriva om straff för överträdelse av sanktioner.
Det föreslås att till strafflagen fogas nya bestämmelser om sanktionsbrott, grovt sanktionsbrott, sanktionsbrott av oaktsamhet och sanktionsförseelse. Samtidigt föreslås det att bestämmelserna om regleringsbrott ändras så att de inte längre gäller brott mot sanktioner. Bestämmelserna om sanktionsbrott ska tillämpas på brott som en finsk medborgare eller en därmed jämförbar person begått utanför Finland också i de fall där det inte föreskrivs om straff för gärningen i lagen på gärningsorten.
På sanktionsbrott, grovt sanktionsbrott och sanktionsbrott av oaktsamhet tillämpas straffansvar för juridiska personer. Samfundsbotens högsta belopp i fråga om dessa brott ska vara fem procent av den juridiska personens omsättning, dock minst 850 000 och högst 40 miljoner euro. Den så kallade visselblåsarlagen ska tillämpas på skyddet av personer som rapporterar om överträdelser av sanktioner.
De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 20 maj 2025, då direktivet senast ska genomföras.
Mer information: Sami Kiriakos, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 054, [email protected]