Redogörelsen om rättsvården: en stabil och fungerande rättsstat behöver tillräckliga resurser för sina myndigheter
Statsrådet överlämnade i dag en redogörelse till riksdagen om rättsvårdens tillstånd och utvecklingsutsikter i Finland samt om behövliga åtgärder. I stället för enskilda aktörer fokuserar redogörelsen på hur hela kedjan fungerar och på de resurser som krävs. För att rättsvårdens finansieringsunderskott ska kunna avhjälpas och verksamhetsförutsättningarna tryggas krävs i genomsnitt en permanent tilläggsfinansiering på cirka 90 miljoner euro.
Syftet med den första redogörelsen om rättsvården har varit att ge beslutsfattarna en heltäckande uppfattning om den finländska rättsvårdens tillstånd.
Redogörelsen gäller domstolsväsendet, Åklagarmyndigheten, Utsökningsverket, Brottspåföljdsmyndigheten, Rättsregistercentralen, rättshjälps- och intressebevakningsdistrikten, Konsumenttvistenämnden samt diskriminerings- och jämställdhetsnämnden.
– I en stabil rättsstat är det viktigt att medborgarna och företagen har förtroende för både lagstiftnings- och rättsprocesserna. Denna första redogörelse om rättsvården ger en helhetsbild av rättsvårdens tillstånd i Finland och kommer att vara ett viktigt redskap för kommande regeringar, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.
Rättsvårdens otillräckliga anslag och verksamhetsförutsättningar har diskuterats i olika forum under hela valperioden och förvaltningsområdets resurser har upprepade gånger ökats på grund av den bristfälliga basfinansieringen. I den nu utarbetade redogörelsen ville man titta på resurserna för rättsstatens myndigheter som en helhet och under en granskningsperiod som är längre än en valperiod. Beslut om anslagen för rättsvården fattas alltid som en del av ram- och budgetförfarandet.
Rättsprocessernas längd och dyra rättegångar centrala problempunkter
Internationella jämförande undersökningar visar att den finländska rättsstaten står på en stabil grund och förtroendet för rättsvården spelar en avgörande roll i detta. Enligt redogörelsen är dock rättsprocessernas längd och dyra rättegångar centrala problem inom rättsvården i Finland. Också personalen inom rättsvården är belastad.
Rättsvårdens kostnadsstruktur är styv och tillåter inga snabba anpassningsåtgärder utan att verksamheten blir lidande. Rättsvårdens årliga inkomster är cirka 700 miljoner euro, medan utgifterna är cirka 795 miljoner euro, varav hyresutgifterna är cirka 100 miljoner euro. Den största, bestående förändringen i fråga om de aktörer som granskas i redogörelsen har varit ökningen av IKT-utgifternas andel från 37 miljoner euro till cirka 91 miljoner euro. Anslagsnivån för rättsvården har försämrats i förhållande till statsbudgetens totala nivå, trots att uppgifterna för aktörerna inom rättsvården inte har minskat. Aktörerna inom rättsvården som granskas i redogörelsen har under åren 2006–2021 minskat med cirka –900 årsverken.
I redogörelsen presenteras de medelfristiga målen för rättsvårdens skäliga kvalitet på samt åtgärdsförslag för att säkerställa rättsvårdens resurser, effektivisera de interna strukturerna och processerna samt för att förbättra tillgången till rättstjänster och kundservicen. Tryggandet av rättsvårdens verksamhetsförutsättningar och uppnåendet av rättsvårdens mål förutsätter en permanent tilläggsfinansiering på sammanlagt cirka 90 miljoner euro. Målen kräver dessutom uppföljning och regelbunden översyn.
Redogörelsen
Lägesbild över och förändringsfaktorer i brottmål i ljuset av myndigheternas statistik och intervjuer (på finska) Bakgrundspromemoria – jämförelse av rättssystem och internationell statistik (på finska)
Ytterligare information:
Mikaela Nylander, statssekreterare, tfn 0295 150 110, [email protected]
Tapio Laamanen, avdelningschef, tfn. 0295 150 290, [email protected]
Pekka Timonen, kanslichef, kontakt via Paula Kattelus, administrativ medarbetare, tfn 0295 150 272, [email protected]