Regeringen föreslår ändringar i ungdomsstraffet
Regeringen föreslår lagändringar som syftar till att öka användningen av ungdomsstraff, tydliggöra dess ställning inom påföljdssystemet och göra straffet effektivare. Syftet är att minska ungdomsbrottsligheten.
Regeringsprogrammet innehåller flera föresatser om att ingripa i ungdomsbrottslighet. Denna proposition svarar mot regeringsprogrammets mål att utveckla bestämmelserna om ungdomsstraff så att gärningens allvar framhävs tydligare än för närvarande.
– De föreslagna ändringarna i ungdomsstraffet är viktiga för att bryta ungas brottsspiraler. Det är viktigt att ingripa i ungas brott i ett tillräckligt tidigt skede och på ett effektivt sätt, säger justitieminister Leena Meri.
Enligt propositionen ska användningen av ungdomsstraff effektiviseras genom att straffets maximilängd förlängs från ett år till två år. Dessutom ska ungdomsstraff i fortsättningen dömas ut också på basis av faktorer som hänför sig till brottets klandervärdhet när brottets allvar, gärningsmannens skuld sådan den framgår av brottet eller gärningsmannens tidigare brottslighet talar för att straffet ska dömas ut. Brottets allvar ska alltså utgöra en alternativ grund för att döma ut ungdomsstraff. Målet är att ungdomsstraffet i större utsträckning än för närvarande ska beaktas som ett påföljdsalternativ.
Bestämmelserna om sammanställningen av och innehållet i påföljdsutredningen som ligger till grund för påföljdsprövningen förtydligas så att behovet av ungdomsstraff regelbundet bedöms i fråga om unga som har begått ett brott när de var under 18 år. Innehållet i ungdomsstraffet ska utvecklas genom att komplettera det med verksamhet som stöder ett liv utan brottslighet och hänvisning till studier samt genom att möjliggöra att en del av straffet avtjänas genom att den unga deltar i behandling för missbruk och beroendeproblematik. Det föreslås att den orientering i arbetslivet och i arbete som ingår i ungdomsstraffet ökas genom att det föreskrivs att det i fortsättningen inte längre är möjligt att avvika från ordnandet av sådant innehåll.
Genom propositionen strävar man efter att öka användningen av ungdomsstraff från de nuvarande enstaka domarna till ungefär 100–150 domar per år. På längre sikt är målet att den ökade användningen av straffet ska leda till minskad ungdomsbrottslighet och därmed också kostnadsbesparingar.
Avsikten är att lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2027.
Mer information:
Mirja Salonen, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 072, [email protected]
Anne Kohvakka, specialsakkunnig, tfn 0295 150 150, [email protected] (fr.o.m. 23.2)