Förstudie om polisreserv inleds
Inrikesministeriet inledde den 14 april 2022 en förstudie om ett eventuellt genomförande av en polisreserv. I förstudien granskas både lagstiftningsmässiga och operativa förutsättningar att bilda en polisreserv.
– De nya hotbilderna förutsätter att säkerhetsmyndigheterna snabbt kan anpassa sin verksamhet till olika asymmetriska hot. Detta är inte möjligt i alla situationer enbart med hjälp av de yrkesverksamma poliserna, säger överdirektör Tomi Vuori.
Med polisreserv avses en grupp av frivilliga som till sina personliga egenskaper, sin utbildning och sitt kunnande lämpar sig för uppgiften. De bistår polisen genom att under polisens ledning utföra uppgifter vid överraskande kriser som hotar samhället, i exceptionella situationer som äventyrar allmän ordning och säkerhet eller i andra situationer där polisens egna resurser och möjlig handräckning av andra myndigheter är otillräckliga.
– Polisreserven ska inte avhjälpa resursbristen under normala förhållanden. Arrangemanget ersätter således inte till någon del ordinarie poliser. Avsikten är att utreda hur polisen kan förbereda sig på dagens mångfasetterade kriser och tillfälligt komplettera den ordinarie personalen i exceptionella situationer som hotar säkerheten, säger överdirektör Tomi Vuori.
Polisreserven ska användas endast i begränsade uppgifter
Utöver att upprätthålla allmän ordning och säkerhet ska polisen vid störningar i samhället också sköta ett flertal andra uppgifter, till exempel bevakning av viktiga objekt i samhället. Den nuvarande polispersonalen räcker nödvändigtvis inte till för dessa uppgifter. Polisens resurser ska vara bundna till undersökning av allvarliga brott och till att sköta betydande störningar som hotar allmän ordning och säkerhet. I situationer där en störning eller ett hot riktas mot funktioner som flera myndigheter ansvarar för är det sannolikt inte möjligt att få handräckning av andra myndigheter.
För polisens uppgifter behövs yrkeskunniga och utbildade poliser. Polisreserven lämpar sig inte för alla polisens uppgifter. Reserven ska användas endast i begränsade uppgifter. Polisstyrelsen har betonat att reserven behövs i överraskande säkerhetssituationer. Reserven skulle ha behövts till exempel i samband med avspärrningen av Nyland under covid-19-pandemin. Reserven kan också utnyttjas i insatser som liknar den vid flyktingslussen i Torneå. Båda är exempel på situationer som inte kan hanteras med hjälp av maskiner eller informationssystem utan där det behövs mycket arbetskraft.
Polisreserv har utretts också tidigare
Ett system med kompletterande polispersonal var formellt i bruk hos polisen i många år, men det visade sig att systemet inte lämpade sig för sitt ändamål. År 2016 inleddes ett lagstiftningsprojekt som gällde reservpolis, men ärendet framskred inte i riksdagen.
– Vi hade ett system med kompletterande polispersonal, som visade sig inte fungera, och en regeringsproposition om reservpolis, som förföll på grund av lagstiftningsmässiga problem. Nu är det viktigt att utan dröjsmål utreda om det är möjligt att för polisen skapa ett frivilligt system som är anpassat till nya hot och som stöder polisen, säger Vuori.
Säkerhetsläget i Finlands närområden har mycket snabbt blivit instabilt. Rysslands invasion av Ukraina har ändrat bedömningen av hoten mot Finland och det övriga Europa fundamentalt. Att det inte finns någon polisreserv togs senast upp i inrikesministeriets utredning om beredskap för situationer där migration utnyttjas som ett verktyg för hybridpåverkan.
En av myndigheternas lagstadgade uppgifter är att ha beredskap för olika störnings- och krissituationer. Den aktuella förstudien är ett led i detta arbete.
Mandatperioden för förstudien löper ut den 31 november 2022. Behovet av fortsatt beredning bedöms när förstudien blivit klar.
Ytterligare information
Tomi Vuori, överdirektör, tfn 0295 488 550, [email protected]
Seppo Sivula, polisinspektör, tfn 0295 488 591, [email protected]