Ibruktagandet av EU:s beredskapslager har övats i Finland
EU:s beredskapslager i Finland kan tas i bruk vid exceptionellt stora olyckor och kriser. Den materiella hjälpen ska kunna skickas inom 12 timmar. Under ledning av inrikesministeriet ordnades den 27–30 maj 2024 en omfattande övning med tanke på hjälpleveranser till olycksområden.
I Finland finns det två beredskapslager som finansieras av Europeiska kommissionen, det vill säga rescEU-beredskapslager. Lagren är en del av EU:s civilskyddsmekanism, genom vilken länderna kan begära bistånd om deras egna resurser inte räcker till för att hantera en stor olycka eller kris. Biståndet förmedlas av EU:s centrum för samordning av katastrofberedskap (ERCC), som kan be Finland eller något annat land som lagrar motsvarande material leverera förnödenheter till ett land som drabbats av en olycka.
Materialet i lagren ska kunna skickas inom 12 timmar. Lagren är avsedda att användas vid exceptionellt stora olyckor och kriser av EU:s medlemsstater och de länder som deltar i EU:s civilskyddsmekanism.
Övning ger rutiner och säkerhet
Under övningen testades i synnerhet myndigheternas och andra organisationers samarbetsförmåga, som enligt Pertti Kelloniemi, ledare för övningen och projektchef från inrikesministeriet, gick så som förväntat.
”Utifrån övningen kan vi konstatera att systemet fungerar. Vi testade larm- och leveransprocesserna i ett brett myndighetssamarbete. Processerna och anvisningarna fungerade och personalen hade den sakkunskap som uppgifterna förutsatte. Det finns förstås också utrymme för förbättringar, och därför analyserar vi resultaten närmare och gör de ändringar som behövs”, säger Kelloniemi.
Övningsscenariot utgick från att ett fiktivt land begärde hjälp av EU vid en katastrof orsakad av en jordbävning. Till följd av jordbävningen frigjordes radioaktiva ämnen och kemikalier i miljön från ett kärnkraftverk. Dessutom överbelastades landets hälso- och sjukvårdssystem på grund av en epidemi av en smittsam sjukdom. ERCC bad Finland leverera skyddsutrustning, strålningsmätare och läkemedelspreparat till olycksområdet.
Under övningen testades hur det går att aktivera olika organisationer, samla produkter från lagret, packa dem och använda olika transportsätt när tiden är knapp. Dessutom handledde experterna dem som tog emot materialet bland annat i att använda skyddsutrustningen på rätt sätt. Det testades också hur man med helikoptertransport kan leverera material från beredskapslagret till ett fartyg i Östersjön.
Den nationella modellen för övergripande säkerhet fungerar
Övningen genomfördes i samarbete med det konsortium som genomför lagerhållningsprojekt. I övningen deltog dessutom Gränsbevakningsväsendet, Försvarsmakten, Tullen, Helsingfors räddningsverk, HUS och flera tjänsteleverantörer inom den privata sektorn.
”Övningen visade att den nationella samarbetsmodellen för övergripande säkerhet, alltså en modell där samhällets vitala funktioner tryggas i samarbete med olika organisationer, fungerar också när vi levererar hjälp från våra rescEU-beredskapslager till utlandet. Även kommissionen har lagt märke till att Finland har lyckats med att i rescEU-projektet engagera flera myndigheter och andra organisationer som är centrala med tanke på beredskapen”, säger Pauliina Eskola, direktör för internationella frågor vid inrikesministeriets räddningsavdelning.
I det ena beredskapslagret i Finland finns bland annat skyddsutrustning, mätinstrument och läkemedelspreparat med tanke på olyckor orsakade av CBRN-ämnen (kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) och nukleära (N) ämnen). I det andra lagret kommer det att lagras läkemedel och bland annat material för behandling av traumapatienter vid storolyckor.
För inrättandet och underhållet av Finlands rescEU-beredskapslager ansvarar förutom inrikesministeriet också social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, Försörjningsberedskapscentralen och Strålsäkerhetscentralen. Inrikesministeriet samordnar projekten för rescEU-beredskapslager. Inrikesministeriet är också den nationella behöriga myndigheten för EU:s civilskyddsmekanism.
Ytterligare information:
Tarja Rantala, projektchef, tfn 0295 488 372, [email protected]