Hoppa till innehåll

Lägesrapport om migrationen 2/2021:
Mottagning av kvotflyktingar är ett sätt att hjälpa i det svåra läget i Afghanistan

inrikesministeriet
Utgivningsdatum 6.9.2021 15.36 | Publicerad på svenska 9.9.2021 kl. 17.12
Nyhet

Krisen i Afghanistan har också väckt diskussion om Finlands flyktingkvot. Mottagning av kvotflyktingar är en viktig prioritet i Finlands migrationspolitik. Det är ett effektivt och verkningsfullt sätt att hjälpa de mest utsatta flyktingarna eftersom behovet av skydd och förutsättningarna för vistelse utreds redan innan flyktingarna kommer till Finland.

Situationen i Afghanistan väntas öka antalet människor som flyr landet. I slutet av augusti meddelade EU att unionen vill stödja länderna i närområdet kring Afghanistan som tar emot människor som behöver skydd. Det sker också genom att erbjuda lagliga kanaler till Europa. Vidarebosättning av flyktingar, dvs. mottagning av kvotflyktingar är ett konkret sätt att visa solidaritet mot de länder som är värdar för stora flyktinggrupper.

FN:s flyktingorgan UNHCR uppskattar att totalt 1,47 miljoner flyktingar kommer att behöva vidarebosättning 2022. Europeiska kommissionens mål är att EU-länderna tillsammans kan ta emot åtminstone 30 000 kvotflyktingar år 2022. Tillsammans med kommissionen strävar också Finland efter att mottagandet av kvotflyktingar blir etablerat i så många medlemsstater som möjligt. 

Kommissionen stödjer medlemsstaterna via asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) genom att betala 10 000 euro i anslag för vidarebosättning för varje kvotflykting som tas emot. I Finland används medlen för att göra vidarebosättningsförfarandet smidigare och stödja kommunerna för att säkerställa att det finns platser i kommunerna.

Så här fortskrider kvotbeslutet för år 2022

På grund av situationen i Afghanistan har inrikesministeriet framställt att flyktingkvoten för 2022 höjs från nuvarande 1 050 till 2 000 kvotflyktingar. Regeringen förhandlar om flyktingkvoten i anslutning till budgetförhandlingarna denna vecka 7.–8.9. 

Senare i höst kommer ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet att redogöra för vilka olika flyktinggrupper kvoten för 2022 kommer att bestå av. Inrikesministeriet utarbetar ett förslag till ministerarbetsgruppen i samarbete med utrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet. 

Förslaget bygger på UNHCR:s årliga bedömning av flyktingars vidarebosättningsbehov i världen och UNHCR:s förslag till Finland om flyktingkvoten för 2022. UNHCR har bett Finland att inkludera afghanska medborgare från Iran, särskilt kvinnor och flickor, i flyktingkvoten för 2022. 

Det slutliga beslutet om flyktingkvoten fattas av riksdagen, som fastställer statens budget för år 2022 i december. 

Finland väljer kvotflyktingarna själv

En person som behöver internationellt skydd kan få skydd i Finland genom att resa in i landet som asylsökande eller via vidarebosättningsprogrammet som kvotflykting. 

Asylsökande anländer till Finland på egen hand och deras behov av internationellt skydd bedöms av Migrationsverket först i Finland. Ansökan om asyl kan lämnas endast inom Finlands gränser. Asylsökande får flyktingstatus i Finland om de beviljas asyl. 

Kvotflyktingar väljs ut på flyktingläger på UNHCR:s förslag. När kvotflyktingar kommer till Finland har de redan beviljats uppehållstillstånd för fyra år samt flyktingstatus i Finland. Flyktingar som valts i en kvot bor inte på förläggningar utan de flyttar direkt till kommuner. Det är NTM-centralerna som ansvarar för att hänvisa kvotflyktingar till kommunerna.

Kvotflyktingar har tagits till Finland i mer än 50 års tid

Finland har tagit emot kvotflyktingar sedan 1979. Då tog Finland emot 100 flyktingar från Vietnam.
Sedan år 2001 har Finlands årliga flyktingkvot omfattat minst 750 platser. Åren 2014 och 2015 höjde Finland sin flyktingkvot för att ta emot flyktingar från Syrien. Enligt det nuvarande regeringsprogrammet tar Finland emot minst 850 kvotflyktingar varje år.

Under de senaste tio åren har Finlands flyktingkvot varit minst 750. År 2020 var kvoten 850. Åren 2014, 2015 och 2021 har kvoten varit 1 050.

Coronapandemin har försvårat flyktingarnas läge ytterligare och gjort vidarebosättningen långsammare

Trots coronaläget har Finland kunnat höja sin flyktingkvot i enlighet med regeringsprogrammet. Finland har fått beröm för detta eftersom de konflikter som påverkar migrationen inte har försvunnit med coronan. I praktiken är nu allt fler flyktingar i världen ännu mer utsatta än tidigare, eftersom många förlorat sitt yrke och sin utkomst.

Vanligen väljs kvotflyktingarna ut under uttagningsresor där sakkunniga från Migrationsverket samt anställda hos skyddspolisen och hos NTM-centralen eller kommunen deltar. Under pandemin har kvotflyktingar valts utifrån videointervjuer som gjorts på distans. Det har också varit möjligt att göra val utifrån UNHCR:s dokument.

I många andra länder har pandemin dock bromsat upp vidarebosättningen av kvotflyktingar. I fjol hade EU-länderna sammanlagt cirka 30 000 kvotflyktingplatser. Av dem kunde dock endast dryga 9 000 användas.

Flest kvotflyktingar år 2020 emottog USA med 6 740 kvotflyktingar som anlände. Bland tio i topp fanns dessutom Sverige, Kanada, Norge, Tyskland, Frankrike, Australien, Storbritannien, Finland och Schweiz. Till Finland anlände 661 kvotflyktingar år 2020. Kvotflyktingar anländer i regel till de mottagande länderna det år som de tas ut eller det därpå följande året. Källor: UNHCR, Migrationsverket.

Av de nordiska länderna är det Norge som har den största flyktingkvoten i förhållande till befolkningen. I år är Norges flyktingkvot 3 000. Norge hade 5,4 miljoner invånare i början av 2021. Sverige har den näst största proportionella andelen. Landets flyktingkvot i år är 5 000. I Sverige finns 10,4 miljoner invånare. Tredje är Island med en kvot på 100 flyktingar. Island har cirka 369 000 invånare. Finland är fjärde med en kvot om 1 050 flyktingar. Finland har ca 5,5 miljoner invånare. Den i proportion minsta flyktingkvoten har Danmark, vars kvot är 200 i år. Danmark har 5,8 miljoner invånare. Källor: UNHCR, Eurostat.

Vilka kom till Finland år 2020?

Finland betonar särskilt vidarebosättning av de mest utsatta grupperna i sin kvotflyktingpolitik. Sådana grupper är till exempel barnfamiljer och ensamstående kvinnor.

Cirka 10 procent av kvoten reserveras varje år för nödfall, dvs. för flyktingar som enligt UNHCR:s bedömning behöver brådskande vidarebosättning. Orsaken kan vara till exempel en sjukdom som kräver omedelbar behandling. Finland väljer nödfallen utifrån UNHCR:s handlingar utan medborgarskaps- eller territoriebegränsningar.

Till Finland valdes sammanlagt 730 kvotflyktingar år 2020. Barn födda efter Migrationsverkets beslut ingår inte i statistiken. I Turkiet valdes 248 syriska medborgare och en statslös person, vars familjemedlemmar var syriska medborgare. I Zambia valdes 211 medborgare i Demokratiska republiken Kongo och i Libanon 151 syriska medborgare. Inga uttagningsresor gjordes från Finland till Zambia och Libanon, utan personerna valdes i Zambia utifrån dokument och i Libanon utifrån distansintervjuer. Källa: Migrationsverket.

Till Finland anlände 661 kvotflyktingar år 2020. Av dem hörde 510 till kvoten för år 2020 och 151 till kvoten för år 2019. På motsvarande sätt har en del av dem som valdes i kvoten för 2020 kommit till Finland först i år.

Vid urvalet betonades i enlighet med Finlands riktlinjer till exempel utsatta kvinnor, till exempel änkor och ensamförsörjare. I fjol balanserades kvotflyktingarnas könsfördelning dock upp av nödfall och av särskilt utsatta flyktingar från Libyen, av vilka största delen var män, vilket avviker från de traditionella grupperna som kommer till Finland inom ramen för flyktingkvoterna.

Till Finland anlände 661 kvotflyktingar år 2020. Barn födda efter Migrationsverkets beslut ingår inte i statistiken. Totalt 344 av dem som anlände var män och pojkar. Av dem var 48 i åldern 0–6 år, 65 i åldern 7–13 år, 44 i åldern 14–17 år, 115 i åldern 18–34, 70 i åldern 35–64 och 2 över 65 år. Antalet kvinnor och flickor var sammanlagt 317. Av dem var 55 i åldern 0–6 år, 69 i åldern 7–13 år, 30 i åldern 14–17 år, 92 i åldern 18–34 år, 69 i åldern 35–64 år och 2 över 65 år. Källa: Migrationsverket.

Information om lägesrapporten om migrationen

Lägesrapporten om migrationen informerar om aktuella frågor och fenomen som gäller migration. Tidigare utkom lägesrapporten i form av en omfattande publikation 1–2 gånger om året. I dag är rapporterna temabaserade, och de utkommer ett par gånger om året som webbnyheter. Materialet sammanställs på inrikesministeriets migrationsavdelning. 

Ytterligare information:

Specialsakkunnig Iikka Saunamäki, tfn 0295 488 267, [email protected]