Ny rapport föreslår förbättringar i befolkningsskyddet utifrån erfarenheterna från Ukraina

Räddningsinstitutet har på uppdrag av inrikesministeriet kartlagt hur befolkningsskyddet i Ukraina fungerat under kriget. I rapporten finns rekommendationer för hur erfarenheterna från Ukraina bör utnyttjas när det finländska befolkningsskyddet utvecklas.

Ett forskningsprojekt om lärdomar från Ukraina, som genomfördes vid Räddningsinstitutet, samlade in uppgifter om hur befolkningsskyddet i Ukraina fungerar och om krigets konsekvenser för det civila samhället och den kritiska infrastrukturen. Rapporten innehåller flera rekommendationer, varav bland annat utveckling av systemen för att varna befolkningen och utveckling av den materiella beredskapen inom räddningsverksamheten är centrala. 

- I det finländska systemet används redan nu flera kanaler, men rapporten visar att det är viktigt att satsa på en helhet där varning sker på ett snabbt och funktionssäkert sätt. I Ukraina har man till exempel använt olika mobilapplikationer för att varna befolkningen, säger Jussi Korhonen, direktör vid enheten för civil beredskap.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förändrat det ukrainska räddningsväsendets uppgifter, deras innehåll och omfattning på ett genomgripande sätt.

- Räddningsväsendets prestationsförmåga och materiella beredskap utgör grunden för samhällets beredskap. Finland är inte för närvarande utsatt för något militärt hot, men befolkningsskyddet måste på samma sätt som försvaret upprätthållas och utvecklas i den nuvarande säkerhetsmiljön, säger Korhonen.

Forskningsrapporten för projektet om lärdomar från Ukraina finns på Räddningsinstitutets webbplats. Rapporten har utarbetats av projektchef Marko Juutinen och forskarna Mikko Räkköläinen och Dan Sundholm från Räddningsinstitutet.

Mer information:
Jussi Korhonen, direktör, civil beredskap, tfn 0295 488 289, fornamn.efternamn@gov.fi
Mikko Hiltunen, räddningsöverinspektör, tfn 0295 488 341, fornamn.efternamn@gov.fi