Regeringen besvarar interpellation om bekämpning av ungdoms- och gatugängskriminalitet

Inrikesminister Krista Mikkonen svarade på interpellationen i riksdagen den 19 december.

Ärade talman, 

Människors säkerhet och upplevelse av säkerhet är en väsentlig del av kärnan i den finländska demokratin och välfärdsstaten. Regeringen har som mål att Finland ska vara världens tryggaste land för alla. Vi förhåller oss mycket allvarligt till både våldsdåd och brott som begås av barn och unga och till våldsdåd och brott som riktar sig mot barn och unga.

Enligt statistiken har ungdomsbrottsligheten som helhet minskat under de senaste årtiondena. Det är dock oroväckande att antalet våldsbrott sedan 2015 har ökat bland minderåriga och i synnerhet bland personer under 15 år. Under den senaste tiden har också rånen ökat i samma åldersgrupp.

Till stor del åtskilt från brottsligheten bland minderåriga, men samtidigt, har det utvecklats ett annat fenomen inom gatubrottsligheten: gatugäng. Polisen uppskattar att det finns cirka tio grupper som kan klassificeras som gatugäng i Finland. Till dessa hör enligt olika uppskattningar 100–200 personer, främst myndiga. Gatugängens medlemmar har gjort sig skyldiga till rån samt till narkotika-, skjutvapen- och våldsbrott.

Polisen har effektivt ingripit i gatugängens verksamhet och de brott som de begått. Till följd av detta är flera centrala personer för närvarande i fängelse. Med hjälp av aktiv övervakning har man lyckats förhindra sammandrabbningar mellan gängen.

Även om brottsligt beteende bland unga allmänt taget har minskat, hopar sig återkommande och allvarlig brottslighet hos en liten grupp unga. Marginalisering, ojämlikhet, utsiktslöshet, ekonomisk och social utsatthet är riskfaktorer för både ungdomsbrottslighet och gängbildning. 

Det går att ingripa i denna utveckling. Detta kräver att myndigheterna och tredje sektorn vidtar förebyggande åtgärder för att minska riskfaktorerna i barns och ungas liv. Utgångspunkten ska vara att säkerställa en trygg livsmiljö för barn och unga genom småbarnspedagogik, utbildning, integration, barnskydd, mentalvårdstjänster och ungdomsarbete. Samtidigt måste man se till att det finns tillräckliga verktyg för att ingripa i brottslig verksamhet med hjälp av straffrätt och myndighetsverksamhet.

Ärade talman,

Enligt polisens bedömning har majoriteten av de personer som hör till de identifierade gatugängen utländsk bakgrund. 

Brottsligheten bland dem förklaras till stor del av samma bakgrundsfaktorer som brottslighet i allmänhet: en svag socioekonomisk ställning, generationsöverskridande problem, boningsort, ung ålder, manligt kön, rusmedelsanvändning och skolavhopp. 

Den höga andelen unga med invandrarbakgrund i gatugängen är oroväckande och tyder på att integrationen och integrationsfrämjandet behöver utvecklas.

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till en totalreform av integrationslagen som syftar till att påskynda integrationen av familjer och förbättra tillgången till integrationstjänster för föräldrar som står utanför arbetskraften, bland annat föräldrar som sköter barnen hemma. 

Småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och annan utbildning samt social- och hälsovårdstjänster för familjer spelar en viktig roll när det gäller att främja integrationen. Utvidgningen av läroplikten har säkerställt att skolvägen fortsätter från grundskolan till andra stadiet. Det finns framför allt ett behov av att satsa på att barn med invandrarbakgrund ska lära sig de inhemska språken och att förbättra deras inlärningsresultat. Detta stärker deras möjligheter att gå vidare till högre utbildning och sysselsättning. 
Ärade talman,

Vårt skolsystem har som sin primära uppgift att stödja barns och ungas lärande och välbefinnande samt att erbjuda barn och unga en trygg uppväxtmiljö.

Regeringen vill se till att alla barn och unga får stöd för sitt lärande och välbefinnande. Inom småbarnspedagogiken och i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen främjar man barns och ungas empatiförmåga, grupptillhörighet och konstruktiva interaktion med andra samtidigt som man stärker deras emotionella och interaktiva förmåga. Känslan av att höra till en gemenskap samt upplevelsen av att bli sedd och hörd ökar välbefinnandet och förebygger störande beteende.

Under regeringsperioden har undervisnings- och kulturministeriet inlett ett åtgärdsprogram för förebyggande av mobbning, våld och trakasserier inom småbarnspedagogiken och i skolor och läroinrättningar. Som ett led i programmet genomfördes ett lagstiftningsprojekt som syftar till att garantera en trygg och säker studiemiljö. Lagändringarna trädde i kraft denna höst.

När det gäller unga som uppvisar beteendeproblem är samarbetet mellan skolan, polisen, social- och hälsovårdstjänsterna och ungdomsarbetet viktigt. I skolor och läroanstalter möter man de unga dagligen, och eventuella avvikande beteenden kan observeras i ett mycket tidigt skede. Således kan man ingripa i den ungas situation eventuellt redan innan större problem uppstår. Även stödet till familjerna har en viktig roll. Om föräldrarna inte mår bra mår inte heller de unga bra.

Ärade talman

Regeringen utvärderar regelbundet hur väl lagstiftningen fungerar. Vi följer också den kriminalpolitiska debatten i de övriga nordiska länderna. När man talar om gängkriminalitet vänds blickarna ofta mot Sverige. Även i Sverige prioriterar man framför allt det förebyggande arbetet, genom vilket man kan förhindra att nya unga hamnar in på en brottslig bana. En annan lärdom vi kan ta av Sverige är att segregation av bostadsområden måste bekämpas och illegala vapen åtgärdas med stränga metoder. Justitieministeriet och inrikesministeriet bedömer som bäst hur skjutvapenlagstiftningen kunde utvecklas ur denna synvinkel. 

När det är fråga om brott som gäller barn och unga bör man se till att behandlingen av brottmål sker snabbt och bidrar till att förebygga återfallsbrottslighet. Särskild uppmärksamhet bör även ägnas åt myndigheternas yrkesskicklighet och beredskap att möta unga människor. Regeringen har under ledning av justitieministeriet berett flera förslag för att främja dessa mål. 

Myndigheternas befogenheter måste utvärderas regelbundet. Regeringen har denna höst till riksdagen lämnat förslag till ändringar av tvångsmedelslagen, förundersökningslagen och polislagen som avser hemligt inhämtande av information. Inrikesministeriet har dessutom inlett en utredning om läget i fråga om lagstiftningen om polisens kriminalunderrättelseinhämtning och om utveckling av den lagstiftningen. Även nuläget i informationsutbytet mellan myndigheterna bedöms.

Ärade talman

Regeringen har åtgärdat de nedskärningar inom polisen som tidigare regeringar har gjort. Antalet poliser har i enlighet med regeringsprogrammet ökats till cirka 7540 årsverken under regeringsperioden, jämfört med 7280 årsverken vid ingången av regeringsperioden 2019. Även rättsvårdens resurser har utökats på permanent basis med cirka 80 miljoner euro.

Under regeringsperioden har man utvidgat den multiprofessionella ankarverksamheten, som syftar till att främja barns och ungas välbefinnande och förebygga att de hamnar på en brottslig bana. Verksamheten genomförs i ett ankarteam som består av experter från polisen, socialväsendet, hälsovårdsväsendet och ungdomsväsendet. Syftet är att med multiprofessionella metoder ingripa i ungas brottslighet, användning av berusningsmedel eller annat beteende som inger oro. Man ingriper i ett så tidigt skede som möjligt,  så att det inte ska kunna uppstå en ond cirkel och så att man ännu kan påverka inriktningen på den ungas liv. Ankarverksamheten har gett goda resultat, och även undersökningar har visat att den fungerar bra. 

Ärade talman

Regeringen förhåller sig allvarligt till våldsdåd och brott bland barn och unga. Det går att ingripa i utvecklingen av ungdomsbrottsligheten, och regeringen arbetar målmedvetet för att minska ungdomsbrottsligheten.