Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Statsrådets kansli samlar uppgifter om användningen av webbplatsen valtioneuvosto.fi och vilka utvecklingsbehov som finns. Du hjälper vårt utvecklingsarbete genom att svara på en kort enkät

Att hjälpa unga in i arbetslivet är den bästa tillväxtpolitiken

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 25.1.2022 8.23 | Publicerad på svenska 25.1.2022 kl. 9.29
Kolumn
Elina Pylkkänen

Jämförande internationell statistik visar att sysselsättningsgraden är som högst i åldersgruppen 25–54 år. Det här åldersspannet kallas också för den aktivaste åldersgruppen (prime-age workers). Sysselsättningen hos personer i den aktivaste åldersgruppen svänger allra minst enligt de ekonomiska konjunkturerna, medan de yngre och äldre grupperna i stället ser ut att fungera som en flexibel buffert på arbetsmarknaden, skrivier understatssekreterare Elina Pylkkänen.

Detta fenomen ser vi konkret i statistiken för slutet av 2021. Tack vare den ekonomiska konjunkturuppgången har sysselsättningen ökat fint i både de äldsta och de yngsta grupperna av arbetskraften, och risken för lång-tidsarbetslöshet har blivit mindre. 

Enligt arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt fanns det i slutet av december 31 200 arbetslösa arbetssökande under 25 år, vilket är 12 600 färre än i december året innan. Antalet arbetslösa över 55 år upp-gick till 77 000, vilket betyder att arbetslösheten har minskat med 11 300 personer på ett år. 

Den långa skuggan av 1990-talets lågkonjunktur syns fortfarande

Detta är glädjande uppgifter, eftersom långtidsarbetslöshet i synnerhet bland unga kan vara ödesdiger. Under lågkonjunkturen på 1990-talet var det till exempel mycket svårt för unga att komma in i arbetslivet, och undersökningar visar att den medförde en bestående svacka i arbetslivet och inkomstutvecklingen hos denna åldersgrupp. Många marginaliserades också helt från arbetslivet. De människorna är också svåra att nå med hjälp av olika social- och hälsovårdstjänster eller sysselsättningsåtgärder.   

De första stegen mot arbetslivet är av avgörande betydelse. Lyckligtvis inleds dessa steg redan i grundskolan under praoperioderna. I yrkes- och högskolestudier ingår arbetspraktikperioder, där de studerande får utföra riktiga arbetsuppgifter på riktiga arbetsplatser. 

Även sommarjobb banar väg för unga in på arbetsmarknaden. I år sporras studerande även i större utsträck-ning att arbeta deltid, i och med att inkomstgränserna för studiestödet höjs med 25 procent, så att de stu-derande har större frihet att tjäna pengar utan att studiestödet återkrävs

Sydeuropas höga arbetslöshetssiffror bland unga

Det går dock inte att blunda för det faktum att Eurostats statistik ger en dyster bild av arbetslösheten bland unga i åldern 15–24 år (linkki). I Grekland, Spanien och Italien är arbetslöshetsgraden bland unga över 30 procent. För att siffrorna ska vara jämförbara och kommensurabla utförs mätningen på samma sätt i alla EU-länder. Siffran för Finland är knappt 20 procent och för Sverige hela 25 procent. 

Lyckligtvis berättar de siffrorna inte hela sanningen!

Av de finländska ungdomarna är alltså inte en femtedel arbetslösa, utan enligt EU-statistiken är en femtedel av de unga som står till arbetsmarknadens förfogande arbetslösa. I själva verket är det endast 5 procent som saknar arbete, eftersom största delen av de som hör till denna åldersgrupp fortfarande studerar eller fullgör värnplikten. 

Arbetslöshetsgraden räknas utifrån ett annat befolkningsunderlag än sysselsättningen. Arbetslöshetsgraden fås genom att man beräknar andelen arbetslösa av det sammanlagda antalet sysselsatta och arbetslösa i ål-dersgruppen i fråga. Sysselsättningsgraden å sin sida fås genom att man beräknar andelen sysselsatta av det sammanlagda antalet personer i den åldersgruppen. Vid beräkningen av arbetslöshetsgraden är nämnaren alltså mindre.        

Ungdomsarbetslösheten minskar

Det är dock en lättnad att se att 61,1 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer upphörde innan arbetslösheten hade varat i tre månader.

Skillnaden till Eurostats och Statistikcentralens siffror kan förklaras med skillnader i mätmetoderna och defi-nitionerna. Arbets- och näringsministeriets statistik visar andelen arbetslösa arbetssökande som är registre-rade hos arbets- och näringsbyrån, men Eurostats högre siffra baserar sig på en intervjuundersökning, som gör att också dold arbetslöshet bland studerande kommer fram. Av EU-statistiken kan man alltså utläsa att de unga gärna vill arbeta vid sidan av sina studier.

Långsiktig politik ökar ekonomins produktionspotential 

De ungas situation bör alltid betraktas ur ett längre tidsperspektiv. Utbildnings- och sysselsättningspolitiken bör förebygga arbetslöshet och i synnerhet marginalisering, oberoende av konjunkturläge. En bra utbildning, det må så vara en yrkesutbildning eller en mer teoretisk utbildning, är det bästa skyddet mot arbetslöshet och ökar samtidigt också ekonomins produktionspotential. 

Kunnig arbetskraft är sist och slutligen Finlands allra viktigaste naturresurs och exportfrämjande faktor! 

Elina Pylkkänen, understatssekreterare

 
Tillbaka till toppen