Energi- och klimatstrategin bereds – rena investeringar i nyckelposition
Ren energi i Finland är ett av huvudtemana i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. De energi- och klimatpolitiska åtgärderna under de kommande åren ska fastställas i en omfattande nationell strategi. Det viktiga är att skapa en förutsägbar och ekonomiskt hållbar grund för de stora investeringsinsatser som inte bara behövs för att främja klimatmålen utan också för att få vår samhällsekonomi att växa.
Energi- och klimatstrategin är en övergripande plan som utarbetas under ledning av arbets- och näringsministeriet och som innehåller en bred uppsättning riktlinjer för både energipolitiken och utsläppen och sänkorna. Programmet för minskning av utsläppsskulden enligt regeringsprogrammet är en central del av arbetet.
Strategin utgör underlag för ett omfattande scenarioarbete som gäller de kommande årtiondena. I det omfattande projektet för energi- och klimatåtgärder på vägen mot nollutsläpp – Peikko – som leds av Teknologiska forskningscentralen VTT, färdigställs under våren referensscenarier som beskriver den framtida utvecklingen utan nya politikåtgärder. När regeringen i sinom tid fastställer riktlinjer för nya åtgärder som ska uppnå mål, byggs det upp ett så kallat politikscenario. Regeringens ministerarbetsgrupp för ren energi, miljö och försörjningsberedskap styr beredningsarbetet med strategin.
En snabbt föränderlig verksamhetsmiljö medför utmaningar för energipolitiken
För närvarande förändras energibranschen snabbare än någonsin, bland annat i och med att den utsläppsfria elproduktionen ökar. Strategin fokuserar på elektrifiering och leveranssäkerhet på elmarknaden där investeringar som ger flexibilitet och kapacitetsmekanismen är nyckelfrågor. Användningen av förnybar energi och kärnenergi främjas samtidigt som man sörjer för energieffektiviteten och de innovationer som behövs.
I vår föregående strategi från 2022 stod ett snabbt upphörande av Rysslandsimporten i centrum. Energitryggheten och försörjningsberedskapen är alltjämt viktiga prioriteringar och bör beaktas till exempel i fråga om kritisk infrastruktur. I strategin beaktas också Natos inverkan på beredskapen och kriståligheten inom energisektorn.
Klimatmålen grund för planeringen
Utsläppshandeln som omfattar energiproduktionen och energiindustrin är ett system på EU-nivå där det inte ingår några nationella mål. Däremot förpliktar EU-bestämmelserna Finland att både öka markanvändningssänkorna inom den så kallade LULUCF-sektorn (markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk) och minska utsläppen inom den så kallade ansvarsfördelningssektorn, som inte omfattas av utsläppshandeln.
Enligt nya rön är LULUCF-sektorns sänkor betydligt mindre än vad man tidigare väntat. Den klimatplan för markanvändningssektorn (MISU) som senast utarbetades 2022 under ledning av jord- och skogsbruksministeriet ska inte uppdateras nu, men sektorn ingår i den omfattande översynen av energi- och klimatstrategin.
I den ingår också ansvarsfördelningssektorn, som omfattar utsläpp från transporter, jordbruk, avfallshantering och byggnader. En central plan i detta avseende är klimatplanen på medellång sikt (KAISU) som samordnas av miljöministeriet och bereds parallellt med energi- och klimatstrategin, och med samma faktaunderlag.
Investeringar avgörande – konkurrenskraften måste underhållas
Det finns alltså flera planer som ska samordnas. I slutändan handlar det dock om hur vi ska mobilisera rena investeringar. De behövs som drivkraft för den ekonomiska tillväxten och reformerna som är särskilt viktiga med tanke på det stora underskottet i de offentliga finanserna.
Finland klarar sig inte i konkurrensen om statligt stöd med de större länderna. Däremot har vi våra traditionella styrkor som är ett stabilt samhälle, en förutsägbar reglering och en stabil kompetensbas. Tillståndsförfarandena håller på att effektiviseras på många sätt.
De stabila elnäten i vårt land och de billiga elpriserna sänker de produktionskostnader som är väsentliga för investeringarna i energiintensiv industri. Dessa faktorer kompenserar avsevärt bland annat bristen på investeringsstöd. Därför vore det bra att rikta de begränsade statliga stöden till innovativa projekt.
Parallellt med energi- och klimatstrategin utarbetar arbets- och näringsministeriet också en industripolitisk strategi. Programberedningarna samordnas med tanke på de stora industriella investeringar som behövs i Finland. Hittills har kapitalintensiva investeringar haft ett starkt fokus på energiproduktion.
Kostnadseffektivitet som ett väsentligt kriterium
Vid valet av politiska åtgärder är det viktigt att finna de effektivaste och mest kostnadseffektiva åtgärderna. På så sätt sörjer vi för våra företags konkurrenskraft och minskar trycket på medborgarnas köpkraft.
En viktig aspekt av strategin i detta avseende är också ibruktagandet av ny teknik. Främjandet av finländsk innovationskompetens skapar efterfrågan också på den internationella marknaden och ökar vårt positiva klimathandavtryck.
Koldioxidavskiljning och tekniska kolsänkor är på lång sikt viktiga klimatpolitiska verktyg i Finland, där det förekommer mycket biobaserade utsläpp från industrin. Frågan främjas genom såväl nationella åtgärder som åtgärder på EU-nivå.
Strategin konkretiseras inom ett år
Den politiska beredningen av strategin har alltså inletts och under våren preciseras förteckningen över eventuella politikåtgärder som ska införas i beräkningen av scenarion. Riktlinjer för åtgärderna och dimensioneringen av dem fastställs dock först på hösten.
Programmet för minskning av utsläppsskulden ska i enlighet med regeringsprogrammet vara färdigt före utgången av 2024. Energi- och klimatstrategin i sin helhet blir klar om cirka ett år, våren 2025.
Före det, i juni nästa år, ska Finland lämna Europeiska kommissionen en uppdatering av den nationella energi- och klimatplanen (NECP) i enlighet med energiunionens förvaltningsmodell. I uppdateringen utnyttjas naturligtvis det strategiarbete som redan gjorts. Syftet med NECP är att främja gemensamma åtgärder på EU-nivå och ge en bild av de stora investeringar som behövs.
Riku Huttunen, överdirektör, avdelningschef vid energiavdelningen på arbets- och näringsministeriet