Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Finland överskred rejält EU:s mål för energieffektivitet 2020

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 16.6.2022 10.09 | Publicerad på svenska 16.6.2022 kl. 11.17
Pressmeddelande

Finland överskred klart sina energibesparingsåtaganden fastställda för perioden 2014–2020 enligt EU:s energieffektivitetsdirektiv. I slutet av 2020 var de totala faktiska energibesparingarna över 85 procent större än Finlands nationella åtagande. Finland uppnådde även sina övriga energibesparingsmål.

Det bindande kumulativa energibesparingsmål på 49 terawattimmar (TWh) som fastställts för Finland 2014–2020 enligt EU-direktivet förutsatte nya besparingar på i snitt 1,75 TWh varje år. Det uppstod emellertid betydligt större besparingar än så och Finland uppnådde målet, som är utmanande för många EU-länder, två år i förtid. 

Finland underskred också klart den riktgivande maximigränsen på 310 TWh för slutlig energianvändning, liksom målet gällande primärenergi, som fastställs i energieffektivitetsdirektivet. Kravet på energibesparingar på åtta gigawattimmar (GWh) som gäller statens centralförvaltnings byggnadsbestånd överskred Finland med 10 GWh och nådde besparingar på totalt 18 GWh. 

”Avtalen om energieffektivitet har än en gång visat sin styrka. De är en verkligt fungerande metod för att främja kommuners och företags energisparande. Det här frivilliga avtalsförfarandet fungerar hos oss och ger goda resultat som till och med överskriver målen. Därför ingår de också i vår följande energistrategi som en central metod för att effektivera energiförbrukningen i Finland”, säger näringsminister Mika Lintilä.

”Också i den här grenen har Finland blivit världsetta. Vi är ett av få EU-länder där ett frivilligt avtalsförfarande fungerar och ger goda resultat. Energieffektivitet uppstår inte ut intet, det behövs handlingar och fungerande verktyg. Här är vi helt klart inne på rätt spår”, konstaterar minister Lintilä.

De frivilliga energieffektivitetsavtalen har burit långt

Energieffektivitetsavtalen har spelat en avgörande roll i uppnåendet av energisparmålen och åtagandet gällande kumulativa energibesparingar. Avtalen har blivit det effektivaste styrmedlet när det gäller energieffektivitet i Finland. Så gott som alla stora och medelstora energikonsumenter omfattas av avtalen som ingås mellan staten och olika sektorer, från industrin till energibranschen, tjänstesektorn, fastighetssektorn och kommunerna.

Nästan hälften av de kumulativa energibesparingarna på 91,1 TWh (41 TWhkum) under åtagandeperiodens slut har uppnåtts tack vare företagens  och kommunernas konkreta åtgärder kopplade till energieffektivitetsavtalen. Av det ursprungliga kumulativa åtagandet på 49 TWh står de avtalsbaserade besparingarna för över 80 procent. 

Den följande bindande åtagandeperioden är 2021–2030. Till följd av det kumulativa sättet att räkna väger de effektiveringsåtgärder som vidtas under periodens första år mest eftersom de hinner ge besparingar under en längre tid. Därför är åtgärderna i början av perioden speciellt viktiga för att man ska nå målet.

De nya EU-målen en verklig utmaning

Nu förhandlar EU-länderna om 55 %-paketet, som Europeiska kommissionen presenterade i juli 2021, och som skärper energieffektivitetsmålen ytterligare. I förslaget RepowerEU, som kommissionen lade fram i maj, föreslås ytterligare skärpningar av målen som gäller den absoluta energikonsumtionen och åtagandet för kumulativa energibesparingar. Det blir allt svårare och dyrare att uppnå de nya skärpta målen. 

Energieffektivitetsavtalen har också en viktig roll i Finlands nya klimat- och energistrategi, som bereds just nu, eftersom de är en av de bäst fungerande metoderna för att effektivera energianvändningen i Finland. Elektrifieringen av samhället som en del av den gröna omställningen utgör också en stor utmaning för energibesparingsmålen eftersom elektrifieringen ökar elkonsumtionen, vilket är svårt att samordna med målen att minska energikonsumtionen. 

Ytterligare information:
Pia Kotro, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7229
Heikki Väisänen, direktör, Energimyndigheten, tfn 029 505 0120 (energieffektivitet)
Markku Rajala, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7122
Ulla Suomi, direktör, uppföljning och evaluering, Motiva, tfn 040 733 9972
Tiina Sekki, överingenjör, Energimyndigheten, tfn 029 505 0200
 

 
Tillbaka till toppen