Lagen om nyttighetsmodellrätt revideras – målet är ett tydligare och mer förutsägbart IPR-system
Statsrådet överlämnade den 9 juli 2026 till riksdagen regeringens proposition med förslag till ändring av lagen om nyttighetsmodellrätt. Syftet med propositionen är att förtydliga nyttighetsmodellsystemet, minska tolkningssvårigheterna i samband med tillämpning av lagen och att förbättra lagstiftningens förutsägbarhet.
Genom nyttighetsmodellen kan tekniska uppfinningar skyddas. Enligt propositionen ska det i fråga om uppfinningar som skyddas genom den i fortsättningen krävas samma uppfinningshöjd som i fråga om uppfinningar som skyddas genom patent. Detta innebär i praktiken att endast sådana uppfinningar som uppfyller förutsättningarna för patent kan få skydd som nyttighetsmodell.
Skydd i form av en nyttighetsmodell är således framöver avsett endast för sådana patenterbara uppfinningar för vilka ett patent med hänsyn till uppfinningens art eller den korta tid under vilken föremålet kan utnyttjas ekonomiskt är en alltför långsam eller dyr skyddsform. Däremot ska det inte längre vara möjligt att få skydd i form av en nyttighetsmodell för så kallade små uppfinningar, det vill säga tekniska idéer och lösningar som inte når upp till patenterbarhetsnivån.
I lagen görs dessutom huvudsakligen författningstekniska ändringar som föranleds av totalreformen av patentlagen.
De ändringar som föreslås i lagen om nyttighetsmodellrätt bedöms göra det finländska systemet för immateriella rättigheter tydligare och mer förutsägbart. Detta stärker för sin del företagens verksamhetsförutsättningar och förutsättningarna för innovationsverksamhet.
Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 juni 2027, det vill säga samtidigt med den nya patentlagen.
Mer information:
Tanja Müller, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7068