Medel för att råda bot på strukturell arbetslöshet

Människor som hotas av strukturell arbetslöshet har ett akut behov att få utbildning inom de branscher där det behövs arbetskraft, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen i sin kolumn.

Den försvagade ekonomin syns nu rätt tydligt i vår sysselsättningsöversikt. Framför allt syns det i ökningen i antalet permitterade. Siffrorna tyder dock inte på att sysselsättningen kommer att rasa. Permitteringarna signalerar snarare en optimistisk framtidsbild, eftersom man ändå vill hålla fast vid arbetstagarna.  
 
Finansministeriet publicerade en ekonomisk prognos på medellång sikt i början av oktober. Prognosen sträcker sig fram till 2027. Enligt prognosen kommer produktionsvolymen (BNP) varken att öka eller minska i år jämfört med året innan, men från och med nästa år förväntas produktionen öka med i genomsnitt 1,6 procent per år.

Vårt grannministerium förutspår också en kraftig ökning i sysselsättningen, eftersom sysselsättningsgraden i slutet av prognosperioden förväntas vara betydligt över en procentenhet högre än för närvarande (73,8% → 75,2%). Likaså beräknas arbetslösheten minska med nästan en procentenhet jämfört med nuläget (7,1% → 6,4%). Det ser alltså helt bra ut och det gäller att se till att vår arbetskraftsreserv kan anpassas till dessa siffror.

Medel för att åtgärda strukturell arbetslöshet

Arbetsförmedlingsstatistiken visar att det i Finland i september fanns 147 000 personer som hotas av strukturell arbetslöshet, det vill säga människor vars arbetslöshet riskerar att förlängas. Många av dem har ett yrke eller kunnande som inte efterfrågas på arbetsmarknaden. Detta kallas strukturell arbetslöshet.

Trots att en förbättrad ekonomisk konjunktur i någon mån bidrar till att avhjälpa denna typ av arbetslöshet, finns de mest effektiva lösningarna inom utbildningspolitiken. Människor som hotas av strukturell arbetslöshet är i akut behov av utbildning för att kunna arbeta inom de branscher där det behövs arbetskraft. Det finns många traditionella sektorer, såsom social- och hälsovårdssektorn samt turism- och restaurangbranschen, där det behövs arbetskraft. Dessutom har det i och med nya investeringar uppkommit uppgifter där det krävs en helt ny slags kompetens i Finland.

Arbets- och näringsministeriets experter har inom Färdplansprojektet tagit fram en exakt kunskapsbas om efterfrågan på och utbudet av arbetskraft inom olika branscher och områden. Färdplanerna räknar bland annat upp de yrken där det råder brist på arbetskraft. Denna information kan användas som vägledning för unga som funderar på sina utbildningsbeslut så att de kan söka sig till branscher där det finns möjligheter till arbete.

I utbildningsutbudet ska proaktivt reageras på de förändringar som sker i vår produktionsstruktur. Ibland är dessa förändringar mycket snabba, såsom ändringarna som skedde till följd av den globala pandemin. Då började staten stimulera ekonomin genom att subventionera bland annat investeringar i grön omställning inom industrin och digitalisering av servicesektorn. Också strävan efter oberoende i fråga om energiutbudet påskyndade investeringarna i grön omställning.  

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning ska vara en snabb och flexibel väg-visare

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Skols), som inrättats och kapitaliseras gemensamt av arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet, är ett utmärkt sätt att åtgärda snabba ändringar i arbetskraftens kompetensbehov. Skols finansierar utveckling av kunnande och utbildningar inom sådana områden på arbetsmarknaden där det finns akut behov av kompetent arbetskraft och där det ännu inte finns etablerade utbildningsstrukturer.

Till exempel Skols utbildningsprogram för främjande av grön omställning och digitalisering styr kunnandet snabbare i den riktning där efterfrågan ökar. Utbildningsfinansieringen riktas med beaktande av arbetsmarknadsparternas synpunkter och iakttagelser, och därför är Skols verksamhet starkt bundet till dagens aktuella behov. Finansieringen från denna källa är visserligen bara en tillfällig bot för de mest akuta utbildningsbehoven, och därför måste utbildningsinstitutionerna fortsätta med arbetet för att skapa strukturer för sådan utbildning som behövs enligt utvecklingstrenderna.

Humankapitalets potential ska kunna användas på bästa möjliga sätt  

​Det är kanske självklart för alla att rätt slags utbildning bidrar till vår ekonomiska tillväxt. Det ligger inte i någons intresse att utbilda människor till branscher där det inte finns arbete. Vi ska inte heller slösa bort våra utbildningsresurser så att den utbildning vi ordnar inte garanterar en tillräcklig kompetensnivå för dem som utexamineras. De uppföljningsuppgifter som finns tillgängliga i form av siffror och statistik i undervisnings- och kulturministeriets Bildningsöversikt är oroväckande.

I regeringsprogrammet ingår ett mål om att öka antalet sysselsatta med 100 000 i Finland. En förutsättning för att målet ska kunna uppnås är förutom att konjunkturen förbättras också att man i fördelningen av utbildningsplatser beaktar förändringarna i näringsstrukturen – även regionalt. Lyckligtvis börjar vi redan ha tillräcklig information och färdigheter för en mer effektiv inriktning av utbildningsutbudet och för att genomföra en bättre fördelning av utbildningsplatserna. Alla, såväl individer, utbildningsinstitutioner, företag, kommuner som staten, ska arbeta för att humankapitalets potential ska kunna användas på bästa möjliga sätt.

Elina Pylkkänen, understatssekreterare ​​​​​​