Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Statsrådets kansli samlar uppgifter om användningen av webbplatsen valtioneuvosto.fi och vilka utvecklingsbehov som finns. Du hjälper vårt utvecklingsarbete genom att svara på en kort enkät

Reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024
Ministerarbetsgruppen drog upp riktlinjer för finansieringen av de tjänster som överförs till kommunerna och för statens uppgifter

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 2.12.2021 15.01 | Publicerad på svenska 7.12.2021 kl. 11.37
Pressmeddelande
#ANtjänsterna2024

Ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen fastställde den 2 december 2021 riktlinjer för finansieringsmodellen för reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024, som ska sporra kommunerna att utveckla och erbjuda effektiva sysselsättningstjänster. Ministerarbetsgruppen preciserade också de tidigare riktlinjerna för uppgifter på riksnivå och uppgifter som ska överföras till kommunerna.

”Reformen av arbets- och näringstjänsterna kommer att ge kommunerna mycket spelrum att ordna tjänsterna för arbetssökande och arbetsgivare på bästa möjliga sätt. Med makt följer alltid också ansvar. Utgångspunkten för den sporrande finansieringen är att kommunen drar ekonomisk nytta av väl skötta sysselsättningstjänster”, säger arbetsminister Tuula Haatainen, som är ordförande för ministerarbetsgruppen. 

En sporrande finansieringsmodell stöder sysselsättningen, företagens behov av arbetskraft och kommunernas livskraft

Syftet med reformen är att tjänsterna ska bli ändamålsenligare och mer kundorienterade och att de ska motsvara den lokala arbetsmarknadens behov. En väsentlig del av reformen är att skapa en finansieringsmodell för kommunerna som sporrar kommunerna att utveckla och tillhandahålla effektiv service. Kommuner som förkortar arbetslöshetsperioder kommer att dra större ekonomisk nytta än för närvarande, när en kommuninvånare sysselsätts. 

Kommunens ansvar för finansieringen av arbetslöshetsförmåner ska i fortsättningen utöver arbetsmarknadsstödet också gälla grunddagpenningen samt en andel av den inkomstrelaterade dagpenningen som är lika stor som grunddelen. Kommunens finansieringsansvar bestäms utifrån hur många dagar den arbetssökande får arbetslöshetsförmån. Enligt den sporrande finansieringsmodellen ska aktiveringen av arbetslösa, det vill säga hänvisandet till tjänster, i fortsättningen inte påverka kommunens finansieringsansvar för utkomstskyddet för arbetslösa. Grunden för den fortsatta beredningen är en modell där kommunens ansvar för finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa börjar tidigare än för närvarande och ökar stegvis.

Överföringen av finansieringsansvaret för utkomstskyddet för arbetslösa ska i fråga om förhållandet kommunen-staten genomföras kostnadsneutralt. 

Arbets- och näringstjänsterna som överförs till kommunerna ska till hundra procent finansieras med statsandel

Ministerarbetsgruppen har nu dragit upp riktlinjer utifrån vilka beredningen av finansieringen av tjänsterna fortsätter. Av statsandelsfinansieringen ska 70 procent fördelas till kommunerna på basis av den arbetsföra befolkningen och 30 procent på basis av det som motsvarar begreppet omfattande arbetslöshet. Med omfattande arbetslöshet avses det sammanlagda antalet arbetslösa och personer som deltar i service, vilket innebär att också de som deltar i servicen beaktas i statsandelsfördelningsgrunden.

Övergången till kalkylerad statsandelsfinansiering ska ske stegvis under två års tid för att de ändringar som gäller kommunerna ska förbli måttliga.

Staten ska svara för funktionen hos och styrningen av servicesystemet för skötseln av sysselsättningen

Enligt ministerarbetsgruppen ska staten ansvara för styrningen av servicesystemet och i samarbete med kommunerna för utvärderingen av hur helheten fungerar. För den fortsatta beredningen drog ministerarbetsgruppen upp följande riktlinjer för styrningen av skötseln av sysselsättningen:

  • Statsrådet ska för varje regeringsperiod fastställa de sysselsättningsskötselmål som ligger till grund för styrningen och dialogen.
  • I anslutning till arbets- och näringsministeriet ska det inrättas en delegation som tillsätts av statsrådet för en fyraårsperiod. Delegationen ska ha till uppgift att följa upp och utvärdera genomförandet av skötseln av sysselsättningen samt att stödja den nationella styrningen av skötseln av sysselsättningen. I delegationen ska ministerierna och kommunerna vara representerade.
  • Om en kommun eller ett samarbetsområde inte kan ordna sådan service som avses i lagen eller i statsrådets riktlinjer, kan ministeriet besluta att en utvärderingsprocess som gäller förverkligandet av ansvaret för att ordna service ska inledas. 
  • Under utvärderingsförfarandet ska kommunen eller samarbetsområdet tillsammans med staten utarbeta en handlingsplan för att trygga tillräckliga tjänster inom sitt område. Det ska utfärdas särskilda bestämmelser om förutsättningarna och processen för inledande av utvärderingsförfarandet. 

Ministerarbetsgruppen konstaterade att ett decentraliserat servicesystem förutsätter att kundernas tjänster samlas enligt modellen med ett enda serviceställe och att kundinformationssystemen bildar en fungerande helhet. På riksnivå är det också ändamålsenligt att upprätthålla ett gemensamt datalager som samtidigt möjliggör kunskapsbaserad ledning och styrning.

Regeringen har den 25 november 2021 lämnat en proposition till riksdagen om en reform av de digitala arbets- och näringstjänsterna. Avsikten är att serviceplattformen Jobbmarknad ska tas i bruk av arbets- och näringstjänsterna i maj 2022. Jobbmarknad ska fortsättningsvis vara en riksomfattande serviceplattform för arbetssökande och arbetsgivare också när tjänsterna har överförts till kommunerna. 

Ministerarbetsgruppen slog dessutom fast att NTM-centralernas och arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter (KEHA-keskus) i och med reformen ska få en starkare roll vid verkställandet av styrningen av det riksomfattande servicesystemet för skötseln av sysselsättningen. Utvecklings- och förvaltningscentrets uppgifter ska organiseras så att centret kan stödja överföringen av tjänsterna 2024.

De krävande sakkunnigutlåtandena inom utkomstskyddet för arbetslösa och lönegarantiuppgifterna ska fortsättningsvis handhas av staten

Ministerarbetsgruppen gjorde preciseringar i statens och kommunernas roller i fråga om tjänsterna.

Ministerarbetsgruppen slog fast att krävande sakkunnigutlåtanden och lönegarantiuppgifter inom utkomstskyddet för arbetslösa i reformen ska förbli statens uppgifter. 

Ministerarbetsgruppen fastställde också att arbets- och näringstjänstrelaterade utbetalningsuppgifter ska överföras på kommunernas ansvar. Rådgivnings- och kundserviceuppgifterna hos arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter överförs till kommunerna till den del som tjänsterna överförs till kommunerna.

Beredningen av regeringspropositionen fortsätter utifrån ministerarbetsgruppens riktlinjer. Avsikten är att propositionen överlämnas till riksdagen hösten 2022.

Ytterligare information:

Iiris Niinikoski, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7372
Jan Hjelt, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 8940

 
Tillbaka till toppen