Statsrådet och ministerierna Media
main-mobile-navigation-header
Coronaviruset: statsrådets information och råd om koronaviruset samt  det aktuella läget och vanliga frågor på thl.fi

Rapport: Trots höjd sysselsättningsgrad ligger Finland fortfarande efter de övriga nordiska länderna

Arbets- och näringsministeriet 4.2.2020 19.52 | Publicerad på svenska 6.2.2020 kl. 14.47
Nyhet

Sysselsättningsgraden har stigit i samtliga nordiska länder under de senaste åren. Åren 2016–2018 var höjningen i Finland snabbast bland de nordiska länderna, men trots detta ligger Finland fortfarande efter övriga Norden. Uppgifterna framgår av rapporten State of the Nordic Region 2020 som Nordiska ministerrådet har publicerat.

Den lägre sysselsättningsgraden förklaras bland annat av att deltidsarbete inte är lika vanligt i Finland som i de andra länderna. Detta syns särskilt i sysselsättningsgraden för kvinnor. I Finland arbetar färre äldre människor jämfört med de övriga nordiska länderna. Vid sidan om strukturella faktorer ligger skillnaderna i den ekonomiska utvecklingen bakom den svagare sysselsättningsgraden i Finland.

Antalet personer i arbetsför ålder i Finland förväntas minska med 3 procent före år 2040. De regionala skillnaderna är stora. Minskningen av den arbetsföra befolkningen i de nordiska länderna gäller 72 procent, i Finland till och med 90 procent av kommunerna.

Strukturförändringen inom ekonomin och den förlängda konjunkturnedgången under 2010-talet och en försvagad sysselsättning syns också i hushållens disponibla inkomst. Åren 2011–2017 minskade de genomsnittliga inkomsterna i hälften av Finlands kommuner, medan de växte i alla kommuner i Danmark, Grönland, Island, Norge och Sverige. Flyttningsrörelsen till städerna finns också i bakgrunden.

De mest positiva utsikterna för regionutvecklingen finns i huvudstadsregionerna

Huvudstadsregionerna klarar sig i jämförelsen mellan regionernas utvecklingspotential. I jämförelsen lyfter det index som förenar nio indikatorer som beskriver utvecklingen av befolkningen, arbetskraften och den ekonomiska utvecklingen Oslo till täten, Nyland placerar sig på femte plats. De regioner som placerade sig i täten förenas av en låg demografisk försörjningskvot, relativt hög sysselsättningsgrad samt hög bruttonationalprodukt och FoU-investeringar per invånare. I Nyland är befolkningen den starkaste av tre delområden och innehåller bland annat den demografiska försörjningskvoten och nettoflyttning. Förutsättningarna för utvecklingen av Finlands regioner förbättrades mest i Egentliga Finland jämfört med föregående granskning 2018.

Vid granskning med utvalda indikatorer är utvecklingsutsikterna mest positiva inom huvudstadsregionerna. Jämförelsen beaktar dock inte till exempel boendekostnader eller hushållens disponibla inkomst där skillnaderna mellan kommuner är stora i metropolområdena.

Rapporten State of the Nordic Region 2020 ges ut av Nordiska ministerrådet och har producerats av Nordregio, forskningsinstitutet för regionutveckling och planering i Norden. Rapporten jämför regionutvecklingen i Norden i fråga om befolkning, arbetsmarknad, ekonomi och välfärd. Publikationen utkommer vartannat år.

Ytterligare upplysningar:
Hanna-Maria Urjankangas, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 3739
Anu Henriksson, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7235

Tillbaka till toppen