Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Statsrådets webbplats förnyas. På webbplatsen kan förekomma tillfälliga störningar, brister i innehållet och länkar som inte fungerar.

Regeringen föreslår temporära ändringar i den arbetskraftspolitiska utbildningen – arbets- och näringsbyråerna ska även kunna erbjuda studier som leder till högskoleexamen

arbets- och näringsministerietundervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 29.10.2020 14.23 | Publicerad på svenska 30.10.2020 kl. 14.41
Pressmeddelande

Den 29 oktober överlämnade statsrådet en proposition till riksdagen. I propositionen föreslås att närings-, trafik- och miljöcentralerna och arbets- och näringsbyråerna ska kunna anskaffa eller erbjuda studier som leder till högskoleexamen som arbetskraftspolitisk utbildning under vissa förutsättningar perioden 1.1.2021–30.6.2022. Syftet med propositionen är att främja sysselsättning och trygga tillgången på kompetent arbetskraft särskilt i växande branscher och samtidigt beakta de förändringar på arbetsmarknaden som coronapandemin ger upphov till.

I propositionen föreslås att det görs temporära ändringar i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) så att det blir möjligt att som arbetskraftspolitisk utbildning anskaffa

  • studier som leder till högskoleexamen för att slutföra avbrutna högskolestudier,
  • studier som leder till högskoleexamen inom samma område för en person som har examen på institutnivå eller en examen på motsvarande nivå från utlandet,
  • studier som leder till en ny högskoleexamen för en enskild kund som redan har en högskoleexamen, om personen på grundval av sin tidigare examen kan godkännas för en utbildning som riktas till en specifik målgrupp och i fråga om vilken högskolan har bestämt de sökandes behörighet separat, och om det uppskattas ta högst 24 månader att avlägga examen.

En förutsättning för att bli vald som studerande är, precis som när det gäller övriga arbetskraftspolitiska utbildningar, att personen är lämplig för utbildningen och det yrke eller den uppgift som utbildningen är till för och att personen har ett utbildningsbehov som konstaterats av arbets- och näringsbyrån. När studierna som leder till högskoleexamen anskaffas som arbetskraftspolitisk utbildning ansvarar arbets- och näringsbyrån för att välja studerande och universitetet eller yrkeshögskolan fattar beslut om att anta studeranden.

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2021 och gälla till utgången av juni 2022. Lagen ska tillämpas på de studier som avses i propositionen och börjar senast den 30 juni 2022 och slutar senast den 30 juni 2024.

Genom arbetskraftspolitisk utbildning som leder till högskoleexamen möter vi förändringarna och kompetensbristen som coronapandemin orsakar på arbetsmarknaden

Enligt den gällande lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice kan närings-, trafik- och miljöcentralerna och arbets- och näringsbyråerna anskaffa yrkesinriktad utbildning som arbetskraftspolitisk utbildning, men inte högre studier som leder till examen.

I vissa branscher har det redan tidigare rått brist på arbetskraft med kompetens på yrkeshögskole- eller universitetsnivå. Dessutom har coronapandemin delvis förändrat dynamiken på arbetsmarknaden och behovet av nya sorters kompetens har blivit tydligare. Till exempel bedöms efterfrågan på personer med kompetens inom ICT-branschen, miljöteknik, bioteknik samt social- och hälsovårdsbranschen bli större, inte bara under coronapandemin och den ekonomiska kris som coronapandemin orsakar men också när situationen blir bättre. För att förbereda sig på den här situationen föreslår regeringen temporära ändringar i bestämmelserna om arbetskraftspolitisk utbildning.

Arbetskraftspolitisk utbildning är en snabb och flexibel metod för att genomföra en för akuta behov avsedd utbildning på högst 24 månader som leder till examen och kompletterar utbildningssystemets övriga utbud. Fördelen med arbetskraftspolitisk utbildning är att de utbildningsprogram som anskaffas skräddarsys med utgångspunkt i de behov som arbetsmarknaden i en region har.

Motsvarande möjligheter har tidigare använts fram till slutet av 2017. Man kunde till exempel åtgärda den akuta bristen på arbetsledare i byggsektorn 2017 genom två utbildningsprogram där man hade ett mycket brett och bra samarbete med företag i byggsektorn och Byggnadsindustrin RT rf, arbets- och näringsförvaltningen samt de högskolor som ordnade utbildningarna.

– Alla metoder som har bedömts som effektiva när det gäller att utveckla arbetssökandes kompetens och tillgodose arbetsmarknadens kompetensbehov bör användas för att minska de negativa effekterna av coronapandemin, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

Utveckling av kompetensen är en del regeringsprogrammet

Ett av målen i statsminister Sanna Marins regeringsprogram är att skapa trygghet i förändringar i arbetslivet med hjälp av kompetens. De möjligheter förändringen skapar bör tas tillvara på alla sätt genom att kunnande, förnyelse, införande av ny teknik och spridning av nya idéer främjas. En av metoderna för att nå det mål som nämns i regeringsprogrammet är att öka mängden arbetskraftspolitisk utbildning som anskaffas gemensamt med företagen.

Den föreslagna ändringen är temporär eftersom reformen av det kontinuerliga lärandet, som bereds parlamentariskt, även omfattar de målgrupper och behov som avses i propositionen. Reformen av det kontinuerliga lärandet innehåller också möjligheter för de som är i arbete, arbetslösa och de som står utanför arbetskraften att utveckla sin kompetens. Riktlinjerna för reformen blir klara i slutet av 2020 och de börjar verkställas 2021.

Mer information:

Piia Rekilä, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 506 4115 
Johanna Laukkanen, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7017 
Meri Pensamo, regeringssekreterare, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7257

 
Tillbaka till toppen