Hoppa till innehåll

Sysselsättningen är viktig, men arbetskraftens produktivitet avgör

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 26.3.2024 8.12
Kolumn
Kuvassa on alivaltiosihteeri Elina Pylkkänen työ- ja elinkeinoministeriöstä.

Färska uppgifter från arbetsförmedlingsstatistiken för februari visar att situationen på arbetsmarknaden är avvaktande. Det har inte skett några nämnvärda förändringar i någondera riktningen jämfört med siffrorna för januari. Arbetslösheten drabbar främst arbetstagare inom konjunkturkänsliga branscher, ungdomar, personer över 55 år och framför allt personer med utländsk bakgrund.

Sysselsättningen bland invandrare är känsligare för konjunkturer än bland finska medborgare

Antalet utländska arbetslösa arbetssökande har ökat med cirka en femtedel jämfört med i fjol. Antalet utländska arbetslösa ökar fortlöpande. Ökningen förklaras av att ukrainarna övergår till att söka arbete och av invandringen i allmänhet. Om utvecklingen fortsätter så här kommer det att finnas 400 000 personer med ett främmande språk som modersmål i Nyland 2030. År 2040 kommer de redan att uppgå till en halv miljon. Med andra ord utlovas en lättnad i den demografiska försörjningskvoten. Men också den ekonomiska försörjningskvoten blir bättre, eftersom sysselsättningen bland personer med utländsk bakgrund har förbättrats i rask takt.  

Sysselsättningsgraden för utlänningar var klart högre under första hälften av 2023 jämfört med före coronakrisen. Nu ser dock det ut som om trenden för sysselsättningsgraden har börjat sjunka på grund av den försämrade konjunkturen. Förhoppningsvis bara tillfälligt, eftersom sysselsättningen bland utlänningar är mycket känsligare för konjunkturer än bland finska medborgare. 

Arbets- och näringsministeriet publicerade för tre veckor sedan en granskning av hur invandrare klarar sig på arbetsmarknaden i Finland. Observationerna är uppmuntrande, eftersom sysselsättningsgraden efter tio års vistelse i landet är cirka 80 procent för dem som anlänt med stöd av arbetstillstånd och för dem som anlänt från andra EU-länder. Sysselsättningsgraden för dem som anländer på grund av familj eller studier är cirka 70 procent och för dem som får internationellt skydd cirka 60 procent. Tyvärr är den sistnämnda gruppens inkomstutveckling inte särskilt bra. Deras förvärvsinkomster efter tio års vistelse är mindre än hälften av inkomsterna för den förstnämnda gruppen. 

Det finns risk för differentiering på arbetsmarknaden

För att den nordiska välfärdsmodellen ska fungera på ett hållbart sätt förutsätts det i princip att alla i arbetsför ålder och alla arbetsföra bidrar till arbetsmarknaden, dvs. hör till arbetskraften. Det är verkligen nödvändigt att kontinuerligt följa upp hur väl detta mål uppnås för utlänningar som kommer till landet med olika status för att man ska kunna påverka det. Avsikten är att all invandring ska leda till arbete. Detta gynnar alla eftersom det på lång sikt också påverkar pensionssystemets hållbarhet. Det är alltså inte viktigt att följa endast sysselsättningsgraden utan också utvecklingen av förvärvsinkomsterna, eftersom de som arbetar till stor del betalar pensionerna. 

Invandrarnas ställning på arbetsmarknaden är svagare än hos personer med finländsk bakgrund. Personer med utländsk bakgrund är oftare än genomsnittet i anställningar för hyrd arbetskraft och lättföretagare. Andelen personer som arbetar via plattformar är flerfaldig jämfört med personer med finländsk bakgrund. Särskilt taxi- och kurirtjänsterna är till stor del beroende av arbetskraft med utländsk bakgrund. 

Eurostat gör jämförande forskning om sysselsättningen bland utlandsfödda personer i EU-länderna. Finland kan dock briljera genom att sysselsättningsgraden (68 %) för kvinnor födda utomlands har passerat motsvarande nivå i Sverige (66 %), och är cirka åtta procentenheter högre än EU-genomsnittet (60 %). Det är dock beklagligt att deras anställningsförhållanden vanligen är deltidsanställningar och visstidsanställningar. I Sverige har det väckt oro att pensionsskyddet för kvinnor med utländsk bakgrund blir dåligt under en osammanhängande karriär. Då kommer de att bli helt beroende av olika inkomstöverföringar och lever på stöd under ålderdomen. Samma hot finns naturligtvis hos oss i Finland, även om pensionssystemet inte är helt motsvarande. 

Öka arbetskraftens produktivitet

Invandrare får ofta jobb på arbetsplatser som inte motsvarar deras tidigare utbildning eller kompetens. Orsakerna är brist på språkkunskaper, diskriminering, långsam karriär och eventuellt brist på mod. Därför är det av största vikt att satsa på invandrarnas integration, språkkunskaper och kontakter med arbetsgivare. På detta sätt får de jobb som motsvarar deras utbildning och är som mest produktiva i arbetslivet och får sporrande lön enligt sina färdigheter. Detta tjänar också bäst finansieringen av vårt omfattande och heltäckande system för social trygghet.  

I själva verket borde alla – även vi med finländsk bakgrund – optimera vår arbetsinsats så att den riktas på allt mer produktivt arbete. Vi bör uppmuntras att övergå till allt mer utmanande arbetsuppgifter. På så sätt kan arbetskraftens produktivitet ökas och även löneutvecklingen stimuleras. Danmark är en bra förebild för oss, eftersom en miljon människor där byter arbetsplats årligen. Vi har ännu långt dit.    
 
Elina Pylkkänen 
Understatssekreterare

Tillbaka till toppen