TEM-analysen: Rekryteringen av arbetskraft är mångfaldig i förhållande till förändringarna i sysselsättningen

År 2018 skapades cirka 337 000 nya jobb brutto i Finland. Det skapades 4–5 gånger fler nya arbetsplatser jämfört med ökningen av nettosysselsättningen då sysselsättningen ökade med nästan 67 000 personer. Detta skedde dock som en helhet genom en cirka 11-faldig rekrytering av arbetskraft eftersom arbetsställena sökte totalt 736 000 personer.

Resultaten baserar sig på siffrorna för 2018 då man levde under en period av ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxtperioden befann sig då i en mogen fas och personalstyrkan ökades på arbetsställena i redan befintliga yrken, medan det endast skapades få jobb för nya uppgifter. Uppkomsten av fasta anställningar var relativt stark. Resultaten publicerades 13.3.2020 i arbets- och näringsministeriets undersökning, i vilken man regelbundet utreder mekanismer bakom nya arbetstillfällen.

År 2018 steg arbetskraftsbristen, dvs. en situation där en ledigt jobb inte kan tillsättas, till en rekordnivå på 52 000 personer. Knappt hälften av dessa sökningar gällde nya arbetsplatser. Problemen kring sökningen av arbetskraft koncentrerade sig på fasta anställningar, det var lättare att hitta arbetskraft för visstidsanställningar.

Av alla rekryteringar av arbetskraft inom branscherna skapades relativt sett större delen av nya arbetstillfällen inom byggbranschen, ca 80 % och minst inom social- och hälsovården och offentlig förvaltning, cirka 28 %. De typiska visstidsanställningarna inom byggbranschen orsakar en stor andel nya arbetstillfällen. Inom de offentliga tjänsterna ligger tyngdpunkten vid ersättningsrekrytering.

Följande faktorer förefaller öka uppkomsten av nya arbetstillfällen: företagets verksamhetsställe, sökning av minst två fast anställda personer, förväntad ökning av antalet anställda på arbetsstället, stor personalomsättning, arbetsställe med färre än 50 personer, utländsk personal på arbetsstället, anställning av en studerande eller en elev och anställning av en arbetslös.

Den mest använda sökkanalen i företagen var den egna personalen. På nya arbetsplatser är den viktigaste kanalen vid tillsättandet av en plats informella personkontakter och vid övriga rekryteringar arbets- och näringsbyrån. Enligt de arbetsgivare som använt minst tre sökkanaler var arbets- och näringsbyrån den viktigaste kanalen. Via arbets- och näringsbyrån söktes mest personer i arbete, men även rekryteringen av arbetslösa var betydande.

Nettoförändringen i sysselsättning beror inte enbart av skapandet av nya jobb utan även av om de befintliga jobben bevaras, dvs. i vilken utsträckning ersättningsrekryteringar görs. Även om rekryteringsersättningar skulle göras fullt ut och om det inte skapas nya jobb kan sysselsättningen inte öka. Sysselsättningsökningen förutsätter därför nya jobb.

Arbetsgivare söker arbetskraft till följd av personalomsättning eller för att ersätta den arbetskraft som lämnar arbetslivet samt när de skapar nya jobb. Ett nytt jobb innebär att arbetsstället antingen ökar antalet personer i befintliga uppgifter eller anställer för en helt ny uppgift. Arbetsplatsspecifik data om rekrytering av arbetskraft i Statistikcentralens arbetsgivarintervjuer har använts som forskningsmaterial.

Ytterligare upplysningar:
Heikki Räisänen, forskningsdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 396 3658 och heikki.raisanen(at)tem.fi