Uppsägningströskeln sjunker när arbetstagaren har brutit mot sina förpliktelser

Från och med den 1 januari 2026 kan man på lättare grunder säga upp en arbetstagare om arbetstagaren bryter mot sina skyldigheter som följer av anställningsförhållandet. Uppsägningsgrunden ska fortfarande bedömas utifrån helheten, och ingen får sägas upp på ringa eller diskriminerande grunder.

Sänkningen av tröskeln för uppsägning av arbetstagare är en av arbetsmarknadsreformerna i statsminister Petteri Orpos regering. 

”Vårt mål är att undanröja hinder för sysselsättning och uppmuntra till rekrytering. Ändringen är viktig särskilt för små företag som anser att de juridiska risker som är förknippade med uppsägningar utgör ett betydande hinder för sysselsättning. Vi vill undanröja hinder för företagens sysselsättning för att allt fler personer ska få arbete”, säger arbetsminister Matias Marttinen.

Skälet till uppsägningen av ett arbetsavtal måste vara sakligt – godtyckliga grunder är förbjudna även i fortsättningen

Arbetsgivaren har tidigare fått säga upp ett arbetsavtal som gäller tills vidare, om det finns ett sakligt och vägande skäl som beror på arbetstagaren. I fortsättningen räcker det med ett sakligt skäl för att avsluta arbetsavtalet.

Som sakligt skäl kan åtminstone betraktas situationer där 

• en arbetstagare har åsidosatt eller brutit mot sina förpliktelser som är av betydelse för anställningsförhållandet eller 
• arbetstagarens arbetsförutsättningar har ändrats så väsentligt att han eller hon på grund av detta inte längre kan klara av sina arbetsuppgifter.

I praktiken kan till exempel underlåtelse att iaktta de föreskrifter som arbetsgivaren ger, försummelse av arbetet, ogrundad frånvaro, osakligt uppförande samt oaktsamhet i arbetet betraktas som åsidosättande av arbetstagarens förpliktelser.

Vilket klandervärt beteende eller vilken bristfällig arbetsprestation som helst räcker inte som uppsägningsgrund. Ett ringa eller diskriminerande skäl betraktas inte heller i fortsättningen som sakligt skäl till uppsägningen. Huruvida en uppsägningsgrund uppfylls avgörs även i fortsättningen genom en helhetsbedömning där alla arbetsgivarens och arbetstagarens omständigheter ska beaktas ur ett helhetsperspektiv.

Liksom tidigare ska arbetsgivaren också beakta arbetsgivarens och arbetstagarens övriga skyldigheter samt förbjudna uppsägningsgrunder.

Arbetstagaren får inte heller i fortsättningen sägas upp förrän han eller hon har fått en varning och möjlighet att rätta till sitt förfarande. Ett undantag är så allvarliga överträdelser att det rimligen inte kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter anställningsförhållandet.

Arbetsgivaren har tidigare varit tvungen att före uppsägningen utreda om arbetstagaren kan placeras i annat arbete i stället för uppsägning. I fortsättningen är arbetsgivaren skyldig att omplacera endast i situationer där arbetstagarens arbetsförutsättningar har förändrats under anställningsförhållandet. Så är fallet till exempel när arbetstagarens arbetsförutsättningar försämrats på grund av sjukdom, skada eller olycksfall i arbetet.

Lagändringarnas konsekvenser ska uppföljas

Regeringen lämnade den 23 oktober 2025 en proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om uppsägningsgrunder som har samband med arbetstagarens person.

Riksdagen godkände lagförslaget den 19 december 2025. Riksdagen lämnade i sitt svar tre uttalanden genom vilka riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder före utgången av 2028. Statsrådet ska följa upp lagändringarnas konsekvenser för ökad diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet, arbetstagarnas ställning och sysselsättning samt de praktiska konsekvenserna för uppsägningströskeln. Riksdagen förutsätter dessutom att statsrådet bedömer behovet av att utvidga ändringarna till att gälla även arbete som utförs i tjänsteförhållande.

Statsrådet behandlade riksdagens svar vid statsrådets allmänna sammanträde den 22 december 2025. Republikens president stadfäste lagändringarna vid presidentföredragningen den 22 december 2025. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2026.

Mer information:
Jaakko Aromaa, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7110 (frågor till arbetsministern)
Nico Steiner, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 9001
Katja Honkonen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7171