Hoppa till innehåll

Vars och ens CV är till en början tomt

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 20.8.2024 8.16
Kolumn
Elina Pylkkänen
Elina Pylkkänen

Ungdomsarbetslösheten är ett särskilt allvarligt problem, eftersom en svag förankring på arbetsmarknaden enligt undersökningar förutspår en osammanhängande karriär även i fortsättningen. I år blev alltför många unga utan önskat sommarjobb.

För det första fanns det i juli mycket färre arbetsplatser inom den offentliga arbetsförmedlingen än i fjol (-28 000) och för det andra fanns det många fler arbetssökande (+27 000) – och även andra än bara unga. 

Alla unga behövs i arbetslivet

Sommarjobbet är för många unga den första kontakten med arbetslivet och det för oftast med sig en första anteckning om arbetserfarenhet i CV:t. När den första anteckningen uteblir försämras möjligheterna att söka arbete ytterligare.  

I värsta fall marginaliseras den unga helt och hållet från arbetsmarknaden. Antalet unga arbetslösa arbetssökande under 25 år var 32 000 i juli. Också antalet långtidsarbetslösa unga ökar och har inte återgått till nivån före coronapandemin. Dessutom löper cirka 87 000 unga under 30 år risk för utslagning, dvs. de är inte i arbete, arbetslösa, i utbildning som leder till examen eller i arbetskraftsutbildning. Av dem är 47 000 män och 40 000 kvinnor. Problemet är alltså stort med tanke på hela vårt samhälle.

Hur ser en idealisk yrkeskarriär på över 40 år ut?

Det viktigaste för den unga är att komma i arbete. Det lönar sig inte att vara alltför kritisk med tanke på arbetsplatsen eller lönen, eftersom man först nu bygger upp yrkeskarriären och CV:t och har i genomsnitt ett mer än 40 år långt arbetsliv framför sig, om allt går som det ska. Var och en bör tänka på hur det egna CV:t ser ut för arbetsgivaren. Luckor ser värre ut än studier eller hårt arbete i nästan vilken uppgift som helst. 

Vilka är byggklossarna till det idealiska CV:t? Om arbetslivet håller sig på ungefär samma nivå som för närvarande, kan var och en för sig själv planera en optimal meritförteckning och arbetslivsstig enligt preferenserna. Det viktigaste är att utgå från tanken att anteckningar i CV:t görs under hela yrkeskarriären och att detta inte stagnerar i åratal. Inte ens under rubriken utbildning kan anteckningarna vara en oföränderlig del av CV:t, eftersom det ofta krävs kontinuerligt lärande för att avancera i karriären eller byta yrke. 

CV:t får inte lämnas för att samla damm

Utöver de unga har sysselsättningen bland personer över 55 år varit svagare i Finland än i de övriga nordiska länderna. De unga har möjlighet att planera sin framtid, men den som blir arbetslös när han eller hon är över 55 år kan inte längre ändra sina CV-anteckningar retroaktivt. Man måste alltså upptäcka situationen i tid för att CV:t ska vara intressant även i slutet av arbetskarriären. Man måste våga göra drag eftersom det finns en större risk för att låta bli att ta tag i tillfällen och jobba och slita med detsamma i stället för att få nya krafter genom omväxling.  

Kompetens och arbetslivsfärdigheter består av så många olika saker att CV:t inte nödvändigtvis ens på ett uttömmande sätt kan beskriva dem. Grundpelarna kan man dock beskriva i sin meritförteckning. Också hobbyer berättar om kompetens och sociala nätverk. Trots det öppnar inte heller ett bra CV alltid vägen till jobbet. Det säkraste sättet för en ung person är ofta goda relationer eller föräldrarnas goda relationer som leder till att en arbetsplats ordnas. Det är lättare för arbetsgivaren att anställa en ung person som förtroendeingivande personer går i god för och lämnar sina rekommendationer om.  

Kontakter har stor betydelse 

Kontakter spelar en allt viktigare roll när en ung person söker sitt första jobb. Betydelsen av goda relationer är stor, i synnerhet om betyget eller andra meriter inte är så lysande. I detta avseende är de unga inte i jämlik ställning sinsemellan och ofta går framgången i arbetslivet i arv via kontakter eller avsaknaden av kontakter. Situationen kan vara särskilt svag just när det gäller unga med utländsk bakgrund. Därför är det ytterst viktigt att stärka deras integration och kontakter redan i studieskedet just hos oss i Finland, där befolkningen i arbetsför ålder skulle minska utan dessa förstärkningar av utlänningar. 

Elina Pylkkänen, understatssekreterare