Digital kulturmiljöinformation
Kommuner, museer med regionalt ansvar och myndigheter har en stor databank med material om vår omgivnings historia. De behandlar information som gäller byggnadsarvet, landskapet och det arkeologiska kulturarvet. Denna kulturmiljöinformation behövs i planläggnings- och byggprojekt, och utifrån den fattas också stora beslut. Det är dock ofta svårt för både yrkesutbildade personer och intresserade invånare att utnyttja informationen.
Kulturmiljöinformationen finns i olika former och är utspridd i flera olika system. Information om samma objekt tas fram och uppdateras i flera olika processer. Kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter och planläggare anser att tillgången till och tillförlitligheten av informationen om byggnadsskydd är ett problem. En smidigare tillgång till information försnabbar myndigheternas remissarbete och handläggningstider.
I sista hand inverkar tillgången till information på hur väl kulturarvets värden bevaras.
Miljöministeriet har tillsammans med dem som producerar och dem som använder kulturmiljöinformation utrett hur informationshanteringen kan utvecklas. Målet är att göra aktuell och utförlig kulturmiljöinformation tillgänglig för myndigheter, företag, sammanslutningar, beslutsfattare och allmänheten.
Arbetet inleddes 2022, då miljöministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Finlands miljöcentral och Museiverket inledde diskussioner om den digitala användningen av kulturmiljöinformation. Det utarbetades en visionspromemoria som syftar till att integrera kulturmiljöinformationen i datasystemet för den byggda miljön (Ryhti). Finlands miljöcentrals nya datasystem tas stegvis i bruk under det här året och nya uppgifter, till exempel uppgifter om kulturmiljön, kan i fortsättningen läggas till i systemet.
Åren 2024–2025 fortsätter man utveckla kulturmiljöinformationens interoperabilitet och harmoniserar den befintliga informationen så att den blir interoperabel med Ryhti-systemet. Detta är en förutsättning för att uppgifterna ska kunna föras in i datasystemet för den byggda miljön. Målet är att kulturmiljöinformationen ska produceras så att den är tekniskt interoperabel och kan utnyttjas i olika system och tjänster. I interoperabilitetsarbetet har man till exempel utarbetat en kulturmiljöordlista som finns tillgänglig i verktyget Ordlistor på Interoperabilitetsplattformen.
Av miljöförvaltningens kulturmiljöinformation bildar man en egen informationsresurs som blir en del av Ryhti-systemet. Systemen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och andra centrala aktörers system utvecklas så att kulturmiljöinformationen i dem förs in i Ryhti-systemet via gränssnitt. Miljöministeriet och undervisnings- och kulturministeriet har förbundit sig att främja förändringen. Tills vidare är arbetets finansiering oklar, men lösningar söks som en del av planeringen av statsbudgeten och genom att utveckla informationens interoperabilitet inom separata projekt.
Mer information
Reko Korhonen
specialsakkunnig
tfn 029 525 0018
[email protected]