EU:s klimatpolitik förnyas inför 2030-talet – vad kan väntas av kommissionen?

EU siktar på att minska nettoutsläppen med 90 procent till 2040 jämfört med 1990 års nivå. Europeiska kommissionen bereder för närvarande lagstiftningsförslag för att uppnå målet för 2040. De första förslagen väntas redan i juli och de sista mot slutet av året.

För att EU ska nå sitt mål att kraftigt minska nettoutsläppen till 2040 och uppnå klimatneutralitet senast 2050 måste medlemsstaterna komma överens om vilka åtgärder som ska vidtas och inom vilken klimatpolitisk ram målet ska genomföras efter 2030.

Ändringar kommer att ske både i EU:s allmänna system för utsläppshandel och i medlemsstaternas skyldigheter.

EU:s nuvarande klimatpolitik (den så kallade klimatarkitekturen) bygger på tre pelare:

• Det allmänna systemet för utsläppshandel (Emissions Trading System, ETS) är ett system som omfattar industri- och energianläggningar, flygtrafik inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt stora passagerar- och fraktfartyg inom sjöfarten. Aktörerna måste köpa utsläppsrätter för att täcka sina växthusgasutsläpp. Utsläppen omfattas av ett utsläppstak som skärps varje år.
• I ansvarsfördelningssektorn ingår de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, såsom separat uppvärmning av byggnader, jordbruk, avfallshantering och vägtrafik. De nationella utsläppsminskningsskyldigheterna för sektorn fastställs i förordningen om ansvarsfördelning.
• Markanvändningssektorn, det vill säga LULUCF (Land Use, Land-Use Change and Forestry), omfattar markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. LULUCF-förordningen innehåller nationella skyldigheter som är specifika för varje medlemsstat.

Utifrån kommissionens kommande förslag avgörs hur utsläppshandeln ska reformeras för tiden efter 2030 och vilka skyldigheter som ska åläggas medlemsstaterna.

Utsläppshandelsdirektivet reformeras

EU:s allmänna system för utsläppshandel har effektivt minskat utsläppen och drivit på omställningen mot renare elproduktion.

Kommissionen reformerar utsläppshandelsdirektivet för att det ska stödja klimatmålet för 2040 och samtidigt säkerställa en förutsägbar regleringsmiljö för utsläppshandelssektorn. Syftet är att på ett kontrollerat sätt styra industrin mot utsläppssnål produktion, stärka energi- och industrisektorns konkurrenskraft och uppmuntra införandet av tekniska sänkor och koldioxidsnåla lösningar.

Kommissionens förslag väntas publiceras i mitten av juli. Finland har aktivt försvarat en stark utsläppshandel och byggt allianser med de EU-medlemsstater som inte vill försvaga systemet.

EU:s mål om att minska nettoutsläppen med 90 procent till 2040 är redan fastslaget. Om utsläppsminskningsmålen för utsläppshandelssektorn lättas, måste medlemsstaterna i motsvarande grad uppnå större utsläppsminskningar inom andra sektorer.

Fortsätter den nuvarande klimatpolitiska modellen eller står vi inför en stor förändring?

Kommissionen bereder också en reform av medlemsstaternas nationella skyldigheter, eftersom den gällande förordningen om ansvarsfördelning och den gällande LULUCF-förordningen gäller fram till 2030. Genom dessa förslag kommer det i stor utsträckning att avgöras hur EU:s klimatarkitektur ser ut efter 2030.

Arbetet utgår inte från ett blankt papper, utan styrs av erfarenheterna av hur den nuvarande arkitekturen har fungerat. Dessutom innehåller EU:s klimatlag en lång rad principer som kommissionen ska beakta på lämpligt sätt när den bereder förslag för att genomföra klimatmålet för 2040. Mot denna bakgrund överväger kommissionen för närvarande om den nuvarande modellen svarar tillräckligt väl mot dagens utmaningar, om den främjar omställningen till klimatneutralitet i EU senast 2050 och om den uppmuntrar till investeringar.

Kommissionen har flera alternativ. Ett är att fortsätta med den nuvarande klimatarkitekturen eller utveckla den. Men det kan också bli aktuellt med en mer omfattande reform, där till exempel tillämpningsområdet för medlemsstaternas skyldigheter utvidgas. De kommande månaderna kommer att visa vilken lösning kommissionen väljer.

Kommissionens förslag om klimatarkitekturen väntas i november–december 2026. Lagstiftningsförhandlingarna tar vanligtvis flera månader eller år.

Mer information

Karoliina Anttonen (reformen av utsläppshandelsdirektivet, anträffbar från och med den 6 juli)
lagstiftningsråd
tfn 0295 250 065
[email protected]

Outi Honkatukia (reformen av klimatarkitekturen, anträffbar fram till den 14 juli)
miljöråd
tfn 0295 250 272
[email protected]