Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna
Media

Finländarna slarvar med att sortera bioavfall – miljönyttan med separat insamling obekant

Jord- och skogsbruksministerietMiljöministeriet 21.10.2020 7.00
Pressmeddelande

Det finns mycket att förbättra när det gäller sorteringen av bioavfall. Uppemot 60 procent av bioavfallet slängs i blandavfallet. Det innebär att cirka en tredjedel av blandavfallet utgörs av bioavfall – också i fastigheter där det ordnats separat insamling. Hushållen känner inte till nyttan med att sortera bioavfallet och vad avfallet sedan används till. Man är inte medveten om hur avfall uppkommer och hur man kan lägga om sina sorteringsrutiner.

I dag inleds kampanjen Älska en smula, som uppmuntrar finländarna att minska matsvinnet och sortera bioavfall hemma, på arbetsplatsen och under semestern. Republikens president Sauli Niinistö är kampanjens beskyddare.

Av det bioavfall vi sorterar i Finland framställs biogas, gödselfabrikat för jord- och skogsbruket och mull för anläggning av grönområden. Om allt det bioavfall som uppkommer i hushållen sorteras och omvandlas till biogas, räcker biogasen till 90 000 gasbilar. När bioavfallet slängs bland övrigt avfall går det till spillo, och de andra materialen kan då inte heller återvinnas lika lätt. Dessutom minskar den mängd energi som uppstår vid förbränningen av blandavfallet.

Totalt 10–15 procent av all ätbar mat i livsmedelskedjan i Finland går till spillo. Det största matsvinnet uppstår i hushållen (35 procent av matsvinnet). Matsvinn uppstår också inom måltidstjänsterna, i butikerna och inom livsmedelsindustrin. Matsvinnet i hushåll motsvarar de årliga koldioxidutsläppen från cirka 100 000 vanliga personbilar. Finland har förbundit sig att halvera matsvinnet före 2030.

Stor omläggning krävs i sorteringen

Målet är att Finland ska återvinna 55 procent av det kommunala avfallet 2025 och hela 65 procent 2035. För att målet ska kunna nås krävs betydligt effektivare sortering såväl hemma som på arbetsplatserna. Återvinningsgraden har de senaste åren legat på 41 procent.

I samband med den pågående revideringen av avfallslagen vill man öka insamlingen av bioavfall från hushåll och företag. Avsikten är att insamlingen av bioavfall till en början ska utvidgas till tätortsfastigheter med fler än fem bostäder. Efter en övergångsperiod på några år kommer insamlingen av bioavfall att börja gälla alla fastigheter i tätorter med över 10 000 invånare. Kompostering är ett alternativ till separat insamling när det gäller fastigheter. Också i fråga om företag kommer sorteringskraven att skärpas på motsvarande sätt.

Falska föreställningar försvårar sorteringen

Miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet har tillsammans med Kuudes Helsinki Oy i en undersökning* tagit reda på vad som är hushållens största utmaningar och incitament när det gäller att öka sorteringen av bioavfall och minska matsvinnet. Resultaten utnyttjas i samband med kampanjen Älska en smula.

Sorteringen av bioavfall anses generellt vara mindre viktig än annat hushållsavfall, och man känner inte till vad avfallet används till. Det finns en föreställning om att bioavfallet förmultnar även bland blandavfallet. En som intervjuats konstaterar: ”Med tanke på återanvändningen är det viktigt att sortera metall och glas. Och de förmultnar ju verkligen inte”.

Det kan också vara oklart vad som är nyttan med att sortera: ”Allt som oftast funderar jag på om jag borde sortera. Men sen undrar man ändå om allt trots allt hamnar på samma ställe när avfallet behandlas.” Tanken på andra människor som fripassagerare och andras likgiltighet kan också avspegla sig på sorteringsivern: ”Åter en gång har nån lagt plast i glasinsamlingen. Jag har läst att allt hamnar i blandavfallet om det finns något i sorteringskärlet som inte hör hemma där.” Det sociala trycket på till exempel arbetsplatsen eller i närkretsen kan också uppmuntra till sortering.

Om det inte finns lämpligt utrymme eller sorteringskärl eller om sorteringen upplevs som opraktisk, är det svårare att få upp intresset för sortering. Många anser att bioavfall är äckligt och luktar illa. Vissa svarspersoner uppger att det inte ens uppkommer bioavfall, även om redan kaffesumpen orsakar en hel del bioavfall i många hushåll.

Råvaror glöms lätt bort

Målet med att minska matsvinnet ifrågasätts inte på samma sätt som sorteringen av bioavfall. Det är dock lätt hänt att man glömmer råvaror i skåpet om de inte används omedelbart. Det verkar upplevas som svårt att ta till vara matrester eller råvaror som blivit över. Man använder inte den överblivna maten genast. När maten blivit oätlig är det acceptabelt att slänga bort den.

Man ifrågasätter knappt de egna rutinerna, och därför är det också svårt att ändra dem: ”Jag brukar göra mat för ett större gäng, så det uppstår alltid [matsvinn] även om jag försöker göra mindre mängder.” Det är svårt att bilda sig en uppfattning om mängden bioavfall och matsvinn i hushållen, och därför är det lätt hänt att man underskattar mängderna eller betydelsen av det egna beteendet.

Kampanjen Älska en smula

Kampanjen Älska en smula genomförs av miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, Cirkulärkraft Finland rf och Finlands Kommunförbund. Kampanjen pågår till utgången av 2021.

Cirkulärkraft rf och Finlands Kommunförbund inleder den 29 oktober en kampanj med de kommunala avfallsanläggningarna för att som ett led i kampanjen Älska en smula svara på de utmaningar i sorteringen som framkom i samband med undersökningen. Man kommer bland annat att uppmuntra till sortering genom att erbjuda sporrande information och presentera olika bioavfallstjänster.

I kampanjen deltar Finlands miljöcentral, Kuluttajaliitto – Konsumentförbundet ry, Suomen biokierto ja biokaasu ry, Finlands Dagligvaruhandel rf, Livsmedelsindustriförbundet rf och Turism- och Restaurangförbundet rf.

Mer information:

Bioavfall

Miljöministeriet: Sirje Stén, konsultativ tjänsteman, [email protected], tfn 0295 250 276

Matsvinn

Jord- och skogsbruksministeriet: Petri Koskela, specialsakkunnig, [email protected], tfn 0295 162 382

Kampanjen Älska en smula

Miljöministeriet: Ulla Ahonen, kommunikationsexpert, [email protected], tfn 0295 250 052

Jord- och skogsbruksministeriet: Tea Rantanen, kommunikationsexpert, [email protected], tfn 0295 162 057

Cirkulärkraft Finland rf:s kampanj

Kaisa Halme, kommunikationsexpert, [email protected], tfn 040 869 8350

* Undersökningen bestod av en telefonenkät som riktades till hundra personer och en djupintervju med fem hushåll

Tillbaka till toppen