IPCC:s rapport: Klimatförändringarnas inverkan på naturen och människorna är allvarlig – konsekvenserna fördelas ojämnt

Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC konstaterar i sin rapport, som publicerades den 28 februari 2022, att klimatförändringarna utgör ett hot mot människans välfärd. Klimatförändringarnas konsekvenser fördelar sig regionalt sett ojämnt. Över tre miljarder människor bor i ytterst sårbara förhållanden. Utöver åtgärder för att stävja klimatförändringarna behövs det allt effektivare åtgärder för anpassning till dem.

Miljöministeriet, Finlands miljöcentral, jord- och skogsbruksministeriet samt Naturresursinstitutet informerar

IPCC:s senaste rapport behandlar klimatförändringarnas konsekvenser, anpassning till förändringarna och sårbarhet. Enligt rapporten berör klimatförändringarnas konsekvenser stora grupper av människor, och förändringarna har en omfattande påverkan på naturen och olika områden. Värmeböljor, torka och skogsbränder har blivit vanligare över hela världen, och det påverkar alla naturens ekosystem. Dessutom har livsmedelstryggheten och vattenförsörjningens trygghet försämrats. Enligt forskarsamhället är det svårt att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling fram till 2030 med de nuvarande åtgärderna.

”Under de kommande årtiondena kommer de risker som klimatförändringarna medför att öka betydligt om man inte lyckas med klimatarbetet. Konsekvenserna och riskerna är komplexa och svåra att förutse exakt, men vi vet att det behövs nya hållbara klimatlösningar”, säger Mikael Hildén, medlem i Finlands IPCC-arbetsgrupp och direktör för Finlands miljöcentrals strategiska program för klimatförändringar.

Det är av största vikt att den biologiska mångfalden och ekosystemen tryggas med tanke på en klimathållbar utveckling. Rapporten understryker att åtgärderna för att bekämpa och anpassa sig till klimatförändringarna bör skräddarsys så att de lämpar sig för lokala och regionala förhållanden, eftersom riskerna varierar i de olika världsdelarna.

Skillnaderna i samhälleliga utvecklingsvägar och likabehandling ska beaktas i lösningarna. Alla aktörer bör involveras i klimatarbetet: staten, företagen och folket. Finansieringen av klimatåtgärder bör beaktas på alla samhällsnivåer och inom alla sektorer.

Framsteg har gjorts i anpassningen till klimatförändringar men ändringar på systemnivå behövs

Klimatförändringarnas omfattning och snabbhet samt de risker som är förknippade med dem är beroende av de åtgärder för begränsning och anpassning som vidtas inom den närmaste framtiden. De nuvarande anpassningsåtgärderna räcker inte till om klimatet värms upp mer än 1,5 grader.

Genom anpassningsåtgärderna har man lyckats begränsa en del av klimatförändringarnas allvarligaste konsekvenser, men IPCC efterlyser nu mer omvälvande, systemiska förändringar, det vill säga förändringar i verksamhetsmodellernas strukturer och växelverkan mellan dem.

”Forskarsamhällets budskap är tydligt: klimatförändringarna är inte något som sker i framtiden, utan de har redan lett till oåterkalleliga förändringar. Det behövs en ändring av både tänkesätten och systemen så att anpassningen till klimatförändringar blir en del av allt beslutsfattande såväl i Finland och EU som i de internationella klimatförhandlingarna. Ju längre åtgärderna för bekämpning och anpassning skjuts upp, desto dyrare blir åtgärderna med tanke på såväl mänskan och naturen som ekonomin", säger miljö- och klimatminister Emma Kari.

Finland bereder som bäst en ny nationell plan för anpassning till klimatförändringen under ledning av jord- och skogsbruksministeriet. Planen blir färdig före utgången av 2022. Planen styr Finlands beredskap inför konsekvenserna av det föränderliga klimatet under detta årtionde.

”Genom att ha framtiden i sikte kan vi förbereda oss på och anpassa oss till klimatförändringarna. Genom det nationella anpassningsarbetet tryggar vi näringarnas kontinuitet och minskar klimatförändringarnas konsekvenser för människornas liv genom ett omfattande samarbete. Vi identifierar också nya möjligheter särskilt för jord- och skogsbrukssektorn som har färdigheter att binda kol”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

Effektiva beredskapsåtgärder i rätt tid förutsätter ett starkt kunskapsunderlag.

”Finland kan stödja sårbara länders förmåga att hantera klimatriskernas negativa effekter och deras strävan efter en hållbar utveckling bland annat genom att utveckla deras väder- och klimattjänster”, säger generaldirektören för Meteorologiska institutet Jussi Kaurola, som är ordförande för den nationella IPCC-arbetsgruppen.

Klimatförändringarna har redan försvagat livsmedelstryggheten

Klimatförändringarna har redan försvagat livsmedelstryggheten för miljontals människor på olika håll i världen, särskilt i områden runt ekvatorn. De ökade perioderna av hetta och torka samt översvämningarna som blivit vanligare har haft negativa effekter på livsmedelsproduktionen, leveranskedjorna och livsmedelssäkerheten. Under de kommande årtiondena kommer klimatförändringarna att försämra livsmedelssäkerheten ytterligare när till exempel pollineringen och markens bördighet försämras och belastningen orsakad av skadedjur och sjukdomar ökar.

”Man kan begränsa klimatförändringarnas skadliga konsekvenser på jordbruket och livsmedelstryggheten genom olika anpassningsåtgärder, och sådana åtgärder har också redan genomförts. När klimatet förändras har enskilda anpassningsåtgärder dock endast en begränsad effekt”, säger Taru Palosuo, ledande forskare vid Naturresursinstitutet.

”Det behövs åtgärder som fokuserar på produktion, såsom att öka mångfalden av klimathållbara arter och odlingssystem. Dessutom behöver de lokala livsmedelssystemen stärkas, och det krävs sektorsövergripande anpassningsstrategier som beaktar livsmedelsproduktionen, konsumtionen och den sociala rättvisan.”

Klimatförändringarna påverkar översvämningarna och torkan också i Finland

Översvämningar och torka kan förekomma inom samma områden. Därför måste också vattenhushållningen betraktas som en helhet. Konsekvenserna av torka, såsom sämre tillgång till vatten och högre livsmedelspriser, kan öka de samhälleliga spänningarna.

Globalt sett lider Nordeuropa av översvämningar och stormskador mindre än många andra regioner, men också här drabbar konsekvenserna olika människor på olika sätt. Därför bör man fästa uppmärksamhet vid rättvisa när man utvecklar anpassningsåtgärder.

”Finland har rikliga vattenresurser och risken för torka är liten jämfört med resten av världen. I Finland ökar klimatförändringarna regnmängderna i genomsnitt, men risken för torka ökar särskilt under sommaren i södra och mellersta Finland”, säger Noora Veijalainen, gruppchef vid Finlands miljöcentral.

Riskerna för översvämningar kan hanteras till exempel genom naturbaserade lösningar. I praktiken innebär detta till exempel ett omfattande införande av metoder för vattenhantering på åkrar.

Vad är IPCC?

Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC) analyserar vetenskaplig information om klimatförändringar till stöd för beslutsfattande.

IPCC:s utvärderingsrapporter utarbetas av forskare i IPCC-gemenskapen i flera års tid. Granskningen av konsekvenserna av klimatförändringar och av anpassningsåtgärderna kulminerade i ett intensivt möte som hölls 14.2–27.2.2022. Vid slutet av mötet publicerades den omfattande utvärderingsrapporten och ett sammandrag riktat till beslutsfattare.

Mer information:

Miljö- och klimatminister Emma Kari, kontakt: Milja Henttonen, medarbetare [email protected], tfn 050599 3094

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä, kontakt: Annukka Kimmo, specialmedarbetare, pressrelationer och naturresurser, [email protected], tfn 050478 0226

Mikael Hildén, direktör, Finlands miljöcentral, [email protected], tfn 0295 251 173

Jussi Kaurola, generaldirektör, Meteorologiska institutet, [email protected], tfn 029539 2201

Kaarle Kupiainen, specialsakkunnig, miljöministeriet, [email protected], tfn 029 525 0232

Noora Veijalainen, gruppchef, Finlands miljöcentral, [email protected], tfn 0295 251 159 (översvämningar och torka)

Taru Palosuo, ledande forskare, Naturresursinstitutet, [email protected], tfn 0295 326 422 (livsmedelssäkerhet och jordbruk)

Intervjuer ges även av en av den nationella rapportens huvudskribenter, docent Tero Mustonen, Osuuskunta Lumimuutos, kontakt helst per e-post till [email protected], tfn 040737 2424