Begäran om utlåtande: I bygglagen föreslås nya bestämmelser om byggnaders energiprestanda och kortvarig uthyrning
Miljöministeriet begär utlåtanden om förslag om att till bygglagen foga lagändringar som det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) och direktivet om förnybar energi (RED III) förutsätter. Dessutom föreslås det att det i bygglagen föreskrivs om en påföljd för förseelser mot EU:s byggproduktförordning samt att två tekniska korrigeringar görs. I bygglagen föreslås också nya bestämmelser om definitionerna av boende och inkvartering för att den snabbt ökande kortvariga uthyrningen av bostäder ska beaktas i lagen. Utlåtanden kan lämnas fram till den 25 april 2025.
Genomförandet av direktivet om byggnaders energiprestanda påverkar bygglagen
Det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda trädde i kraft den 28 maj 2024 och ska införlivas i den nationella lagstiftningen senast den 28 maj 2026. Direktivet om byggnaders energiprestanda har genomförts i Finland genom flera olika lagar, bland annat bygglagen. I bygglagen bereds nu de ändringar genom vilka kraven i det omarbetade direktivet genomförs.
Det föreslås att en definition av nollutsläppsbyggnad fogas till bygglagen och att bygglagens bestämmelser om väsentliga tekniska krav för byggnaders energiprestanda och nära-nollenergibyggnader ändras så att de överensstämmer med direktivet. I bygglagen föreslås också en ändring av minimiandelen energi från förnybara källor i nya byggnader och byggnader som genomgår större renoveringar. I fortsättningen ska minimiandelen i stället för 38 procent vara 52 procent av den beräknade inköpta energi som används vid energiberäkningen, om detta är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart. Det är till denna del fråga om genomförande av det så kallade RED III-direktivet, det vill säga direktivet om förnybar energi.
De bestämmelser som i och med direktivet om byggnaders energiprestanda föreslås tas in i bygglagen har beretts i samarbete med intressentgrupper i en uppföljningsgrupp för direktivet om byggnaders energiprestanda. Andra lagändringar som direktivet om byggnaders energiprestanda förutsätter är också under beredning och de kommer att sändas på remiss senare 2025. Sådana är till exempel lagändringar som gäller laddningspunkter för elbilar och energicertifikat.
Nytt förslag om kortvarig uthyrning
I bygglagen föreslås nya bestämmelser för att precisera bestämmelserna om användning av byggnader och för att den snabbt ökande kortvariga uthyrningen ska beaktas i bygglagen. Syftet med tillägget är att i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering säkerställa förutsättningarna för kortvarig uthyrningsverksamhet, men samtidigt göra det möjligt att ingripa i uppdagade problem på ett bättre sätt.
Bestämmelsen om en byggnads användningsändamål har varit på remiss sommaren 2024. De remissvar som erhölls då har beaktats vid den fortsatta beredningen.
I lagen föreslås en bestämmelse om att byggnaden ska användas på ett sätt som överensstämmer med det användningsändamål som anges i bygglovet. När det gäller bostadsbyggnader och bostäder innebär detta att bostadsbyggnaden eller bostaden ska användas för kontinuerligt boende. Kortvarig uthyrning, det vill säga uthyrning som varar kortare tid än fyra veckor, anses uppfylla kriterierna för kontinuerligt boende i vissa situationer.
Kortvarig uthyrning av en bostad som ägaren själv står skriven i strider inte mot bostadens användningsändamål. Att kortvarigt hyra ut den egna bostaden är således tillåtet utan begränsningar, och den egna bostaden kan hyras ut till exempel under en semesterresa. Sommaren 2024 understödde remissinstanserna i huvudsak tillåtandet av kortvarig uthyrning av egen bostad samt gränsen på fyra veckor för uthyrningstiden.
Enligt remissvaren från i fjol anses de upplevda problemen med kortvarig uthyrning framför allt hänföra sig till kortvarig uthyrning av placeringsbostäder, och inte så mycket till kortvarig uthyrning av en egen stadigvarande bostad. Enligt den föreslagna regleringslösningen ska det vara tillåtet att kortvarigt hyra ut en placeringsbostad eller en så kallad ”andrabostad” i 90 dagar, det vill säga cirka tre månader per år. För kortvarig uthyrning av en sådan bostad gäller således fler begränsningar än för kortvarig uthyrning av en egen stadigvarande bostad. Kommunen kan dock i sin byggnadsordning tillåta kortvarig uthyrning under 180 dagar per kalenderår. För de föreslagna dygnsgränserna har man tagit exempel från de övriga nordiska länderna.
Den som hyr ut en bostad kortvarigt ska föra bok över de dagar då bostaden har använts för kortvarig uthyrning och på begäran visa upp bokföringen för byggnadstillsynsmyndigheten. Byggnadstillsynen kan fortsättningsvis ingripa i förbjuden kortvarig uthyrning med vite. Enligt de föreslagna bestämmelserna kan också byggnadsförseelse dömas ut för användning som strider mot byggnadens användningsändamål.
Två andra preciseringar i bygglagen
I propositionen föreslås också två korrigeringar i bygglagen. Det föreslås att ordalydelsen i en mening korrigeras i bestämmelsen om bygglov. Övergångsbestämmelsen om behörighet ändras enligt förslaget så att också byggnadsingenjörer är behöriga för exceptionellt krävande projekteringsuppgifter.
Mer information
Liisa Meritähti-Lustig
lagstiftningsråd
tfn 029 525 0408
[email protected]
Emma-Stina Vehmanen
miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
tfn 040 847 1992
[email protected]