Mer individualitet och mångsidighet behövs inom boende för personer med intellektuell funktionsnedsättning
En mångsidig utredning om nuläget och framtidens riktning i fråga om boende för personer med intellektuell funktionsnedsättning har färdigställts. Utredningen har genomförts av föreningen Kehitysvammaliitto med finansiering från miljöministeriet och Centralen för statligt stött bostadsbyggande. Enligt utredningen möjliggör den nuvarande strukturen för boendeservice inte i tillräcklig utsträckning individuellt boende, och det finns också utrymme för utveckling när det gäller stödboende. Inom ramen för utredningen har man också tagit fram en modell som välfärdsområdena kan använda vid planering av boende för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Allt fler personer med intellektuell funktionsnedsättning vill bo i en vanlig bostad, vilket är möjligt med hjälp av stöd i hemmet och i närmiljön. Boende i vanliga bostadsområden och avveckling av institutionsvård hör också till statens funktionshinderpolitiska målsättningar. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning betonar vikten av att stödja ett självständigt liv och valfrihet i boendet. Ändå finns det fortfarande personer med intellektuell funktionsnedsättning, även barn, på institutioner i vårt land. De flesta som omfattas av boendeservice bor i gruppboenden.
I ett projekt för individuellt boende för personer med intellektuell funktionsnedsättning har man genom intervjuer och en enkät undersökt hur individuellt och mångsidigt boendet är i dag. Utredningen visar att man inom välfärdsområdena inser att den nuvarande strukturen för boendeservice ännu inte i tillräcklig utsträckning möjliggör individuellt boende, utan att boendeenheter fortfarande är den dominerande boendeformen. Detta begränsar rätten för personer med intellektuell funktionsnedsättning att välja var och med vem de bor. Särskilt ordnandet av krävande stöd och lösningar för stödboende har fått för lite uppmärksamhet.
Lagen om funktionshinderservice utgör en stark grund för ordnande av individuellt stöd, men tillämpningen av den förutsätter att den nuvarande servicestrukturen granskas och att boendet utvecklas. Tidigare lösningar, såsom bostadsgrupper och bostadsnätverk, skapar mångfald i boendet.
Planeringsmodellen utgör en grund för utveckling av boende för personer med intellektuell funktionsnedsättning
Som stöd för välfärdsområdena har man också inom ramen för projektet utarbetat en modell för planering av boende för personer med funktionsnedsättning. Planerna stärker samarbetet mellan välfärdsområden och kommuner, stöder utvecklingen av boendet som helhet med olika lösningar och stärker delaktigheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning. När boendelösningarna tillgodoser de individuella behoven undviks också situationer där människor får tyngre tjänster än vad de har behov för.
Statligt stöd för genomförande av boendelösningar
Staten stöder byggande och reparation av bostäder för grupper med särskilda behov med räntestödslån och investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov. Åren 2025–2027 finansierar Centralen för statligt stött bostadsbyggande huvudsakligen boende för personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer med svår funktionsnedsättning, personer inom autismspektrumet och bostadslösa. Finansiering kan fås till exempel för separata bostäder som en del av ett vanligt hyreshus, för avskilda bostadsgrupper och för boendeenheter för barn och personer med stora stödbehov. Centralen för statligt stött bostadsbyggande uppmuntrar aktörer att planera nya innovativa bostadslösningar.
Bekanta dig med utredningen
Mer information
Raija Hynynen
bostadsråd, miljöministeriet
tfn 029 525 0093
[email protected]
Sonja Manssila
specialsakkunnig, Centralen för statligt stött bostadsbyggande
tfn 029 525 0588
[email protected]
Susanna Hintsala
verksamhetsledare, Kehitysvammaliitto
tfn 040 741 6179
[email protected]