Regeringen lämnar sin proposition med förslag till ny lag om områdesanvändning till riksdagen

Den nya lagen om områdesanvändning ska göra planläggningen smidigare, stärka markägarens ställning och förtydliga reglerna för utbyggnad av vindkraft och solenergi. Klimatförändringen ska beaktas bättre än förut i planläggningen. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2027.

”Den nya lagen om områdesanvändning påskyndar tillväxten och investeringarna i Finland. Vi genomför flera reformer som gör planläggningen smidigare, förbättrar förutsägbarheten i och acceptansen för områdesanvändningen och stärker markägarens ställning”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.

Lagen om områdesanvändning innehåller bestämmelser om de riksomfattande målen för områdesanvändningen, om planläggningssystemet och om havsplaneringen.

Planläggningen görs smidigare genom flera olika åtgärder

Enligt förslaget ska landskapsplanens rättsverkningar lättas upp och dess uppgift avgränsas till frågor av nationell betydelse eller av betydelse för landskapet. I fortsättningen kan frågor gällande områdesanvändning lösas flexiblare genom kommunal planläggning, till exempel i situationer där landskapsplanen är föråldrad. Detta gör det möjligt för projekt att framskrida snabbare.

Bestämmelserna om stora detaljhandelsenheter ska luckras upp. Till exempel ska en detaljhandelsenhet av regional betydelse i fortsättningen kunna placeras utanför ett centrumområde även om området inte i landskapsplanen särskilt har anvisats för detta ändamål. En enklare placering av stora detaljhandelsenheter främjar konkurrensen.

Kommunerna ska kunna utarbeta en generalplan och en detaljplan samtidigt och godkänna dem genom samma beslut. Detta möjliggör en samordning av general- och detaljplaneförfarandena, till exempel ett gemensamt program för deltagande och bedömning samt gemensamma förfaranden för växelverkan och kungörelser.

Markägaren ska kunna lägga fram ett initiativ till kommunen om utarbetande av en generalplan som direkt styr byggandet eller en detaljplan för ett område som markägaren äger. Lagen främjar så kallad partnerskapsplanläggning genom att införa förfarandet på lagnivå. Vid partnerskapsplanläggningen kan kommunen ge ett förslag till detaljplan eller generalplan som direkt styr byggandet till markägaren för beredning. Kommunen leder utarbetandet av planförslaget och kan ställa mål och villkor för det.

Ändringar i rätten att anföra besvär över en detaljplan

Statsminister Petteri Orpos regering har som mål att minska antalet ogrundade besvär. Enligt förslaget ska rätten att anföra besvär över en detaljplan begränsas till parter. Om en detaljplan som utarbetas för ett område med en gällande generalplan utan att avvika från dess styrande verkan har de besvärsrätt vilkas rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet. I nuläget har alla kommuninvånare besvärsrätt.

För att föreningar ska kunna behålla sin besvärsrätt föreslås det att de ska vara skyldiga att framställa anmärkning mot detaljplaneförslaget, med undantag för vissa situationer som anges i lagen. Föreningarnas besvärsrätt begränsas alltså inte, men kopplas till framställande av anmärkning. Syftet är att styra påverkansmöjligheterna till ett tidigare skede av planläggningsprocessen i stället för till besvärsskedet.

Det föreslås inte några ändringar i besvärsförfarandena för landskaps- och generalplaner eller i myndigheternas besvärsrätt.

Tydligare spelregler för utbyggnad av vindkraft och solenergi

I lagen föreslås nya bestämmelser om minimiavstånd mellan vindkraftverk och bosättning. I områden utanför de i landskapsplanen anvisade vindkraftsområdena ska avståndet mellan ett vindkraftverk och bosättning vara minst 1,25 kilometer.

Det ska vara möjligt att avvika från kravet på avstånd om fyra femtedelar av ägarna till byggplatser där det byggs bostadshus ger sitt samtycke. Kravet gäller inte områden där vindkraft redan har byggts. Avståndsbestämmelsen syftar till att styra placeringen av vindkraftverk särskilt till sådana områden som anvisats för vindkraft i landskapsplanen. 

Till lagen fogas också bestämmelser om generalplaner som styr utbyggnad av solenergi och som får direkt användas som grund för bygglov på i generalplanen särskilt angivna områden. Dessutom ska byggandet av ett solkraftverk på minst 50 hektar i fortsättningen kräva en detaljplan eller en generalplan som styr utbyggnad av solenergi.

Målet är att bestämmelserna ska minska osäkerheterna kring utbyggnad av solenergi och öka projektens förutsägbarhet och godtagbarhet.

Klimatförändringen beaktas bättre i planläggningen

Klimatanpassning och begränsning av klimatförändringen ska ges en starkare roll i planläggningen genom att kraven på planernas innehåll kompletteras.

Vid utarbetandet av landskapsplaner ska begränsning av klimatförändringen och klimatanpassning beaktas.

Vid utarbetandet av generalplaner ska man beakta utnyttjandet av den befintliga samhällsstrukturen och infrastrukturen, beredskapen för extrema väderfenomen och översvämningsrisker samt hanteringen av dagvatten. 

Vid utarbetandet av detaljplaner ska man beakta förutsättningarna för kollektivtrafik, gång och cykeltrafik, ökade extrema väderfenomen och översvämningar samt tillräckliga grönområden.

Stärkt ställning för markägaren

I vissa situationer ska markägaren ha rätt till ersättning från kommunen om en planbestämmelse begränsar bedrivandet av skogsbruk på ett sätt som medför mer än ringa ekonomisk förlust.

Varaktigheten för kommunala byggförbud ska förkortas, vilket försnabbar planläggningsprocessen. Exempelvis förkortas maximitiden för byggförbud för utarbetande eller ändring av en generalplan till åtta år från nuvarande femton år.

Lagarna slutför reformen av markanvändnings- och bygglagen 

De nya lagarna rörande områdesanvändning slutför den totalreform av markanvändnings- och bygglagen som inleddes 2018. Den nya bygglagen trädde i kraft den 1 januari 2025. Nu reformeras den återstående delen som gäller områdesanvändning.   

Utöver lagen om områdesanvändning bereds en lag om samhällsutveckling och en lag om samhällsbyggande, som är på remiss fram till den 4 maj. Lagförslagen har beretts i arbetsgrupper där centrala intressentgrupper har deltagit.

Mer information 

Anna-Leena Seppälä
byggnadsråd
tfn 029 525 0242 
[email protected]

Emma-Stina Vehmanen 
miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
tfn 029 525 0078
[email protected]