Riktlinjerna för den fortsatta beredningen av lagstiftningen om BSP-systemet och statsborgen har dragits upp – miljöministeriet tackar för remissvaren
Hösten 2024 begärde miljöministeriet utlåtanden om reformen av lagstiftningen om BSP-systemet och statsborgen för bostadslån. Syftet med reformen är att skapa klarhet i bostadssparandet och anskaffningen av en första bostad och förtydliga lagstiftningen om statsborgen för ägarbostadslån så att den bättre motsvarar dagens behov och krav. BSP-systemets grundelement, tilläggsränta, räntestödslån och avgiftsfri statsborgen, förblir i huvudsak oförändrade.
Största delen av dem som hör till de yngre åldersgrupperna vill helst bo i ägarbostad. Trots att det finns många bostadssparare köps det färre första bostäder än förut och den genomsnittliga åldern för dem som köper sin första bostad har stigit.
Många av dem som ska köpa sin första bostad upplever att BSP-systemet är svårtolkat och stelt, och även ur bankernas synvinkel är lagstiftningen i många avseenden föråldrad. En tydligare lagstiftning och ett mer fungerande BSP-system behövs för att bostadsköparen ska kunna göra val som passar den egna situationen och för att bankerna ska kunna ge stöd i besluten.
Den nedre åldersgränsen för när BSP-sparande kan inledas kvarstår, men den övre åldersgränsen slopas
Remissvaren var i huvudsak positiva. De flesta remissinstanser understödde en förlängning av den amorteringsfria perioden till fyra år, räkning av minimitiden för bostadssparande i månader i stället för kvartal samt slopande av de områdesvisa maximibeloppen för räntestödslån. Slopandet av maximibeloppen låter som en större förändring än vad det verkligen är. De flesta av dem som köper sin första bostad påverkas inte alls av att maximibeloppen slopas, eftersom maximibeloppen just nu är höga i förhållande till bostadspriserna. Ändringen kan hjälpa vissa av dem som köper sin första bostad, eftersom de inte behöver ett tilläggslån utöver räntestödslånet. Ändringen gör det också lättare att byta bostad när bostaden finansierats med räntestödslån.
De flesta remissinstanser ansåg att åldersgränserna för när BSP-sparande kan inledas kunde slopas, och till skillnad från remissversionen slopas den övre åldersgränsen. Utgångspunkten för beredningen var också att slopa den nedre åldersgränsen för sparandet. Den nedre åldersgränsen kvarstår dock. Ett BSP-konto kan alltså även i fortsättningen öppnas tidigast vid 15 års ålder.Orsaken till detta är att barn är omyndiga och kan bestämma över sina pengar endast i begränsad utsträckning. När det inte ännu på länge kommer att vara aktuellt för barnet att köpa en första bostad, är det barnets föräldrar eller andra närstående som deponerar pengar på bostadssparkontot. Sparandet hänför sig då inte till köparens eget behov eller mål i fråga om den kommande ägarbostaden.
För att det statliga stödet ska riktas rätt är det motiverat att stödja de bostadsköpare som själv sparar ihop självfinansieringsandelen för sin första bostad. Också med tanke på ränteavkastningen lönar det sig att börja spara till en bostad först då när köpet av den första bostaden är i sikte inom några år. Man kan uppmuntra och lära minderåriga att spara på andra, mer lämpliga sätt, och stödja den som köper sin första bostad ekonomiskt sedan när det är aktuellt.
Är syftet med BSP-lånet att konkurrera med vanliga bostadslån?
Några remissinstanser ansåg att de föreslagna ändringarna inte kommer att öka BSP-lånets popularitet och avsevärt underlätta köpet av en första bostad. I flera utlåtanden föreslogs det att självfinansieringsandelen sänks till fem procent av bostadens pris och att lånetiden förlängs från nuvarande 25 år till 30 år. Dessa ändringar skulle göra BSP-lånet mer likt ett vanligt bostadslån, vilket innebär att fler bostadsköpare skulle köpa en bostad med BSP-lån.
”För att man ska kunna köpa en bostad måste man i vilket fall som helst spara i flera år. Avsikten är att BSP-systemet ska stödja sparandet och på så sätt göra det lättare att köpa en första bostad antingen med BSP-lån eller med ett vanligt lån. BSP-lånet behöver inte konkurrera med vanliga bostadslån. Det är ett bra alternativ för många, men för andra passar ett vanligt bostadslån bättre. Avsikten är att det statliga stöd som ingår i bostadssparsystemet ska riktas till de förstabostadsköpare som behöver det mest”, säger regeringssekreterare Satu Eronen.
Målet är att regeringens proposition ska lämnas till riksdagen i januari
Miljöministeriet fortsätter att finslipa lagstiftningen om BSP-systemet och statsborgen fram till utgången av 2024. Remissvaren kommer att synas i motiveringen till den färdiga propositionen och i lagförslagen, som kompletteras utifrån remissinstansernas kommentarer. Propositionsutkastet ska också bedömas av rådet för bedömning av lagstiftningen. Regeringspropositionen lämnas till riksdagen i januari 2025 och den nya lagstiftningen träder i kraft 2026.
Mer information
Satu Eronen
regeringssekreterare
tfn 0295 250 180
[email protected]