15 000 unga får en arbets-, praktik- eller studieplats

Regeringen enades den 23 mars om en tilläggsbudgetproposition för innevarande år och om ramarna för statsfinanserna 2011-2014. Anslagsökningarna i tilläggsbudgetens anslag inriktas särskilt på att lindra arbetslösheten. I rambeslutet drog regeringen främst upp riktlinjer för beredningen av budgeten för 2011, som är det sista ramåret för denna regering. Utgiftsramarna för 2012-2014 är närmast av teknisk natur. I ramarna har man beaktat vilka effekter de beslut som man redan fattat har på utgifterna under dessa år. Den nya regering som tillsätts efter riksdagsvalet nästa vår drar upp de politiska riktlinjerna för ramarna för statsfinanserna 2012-2015 utifrån sitt regeringsprogram.

Regeringen inriktar 77 miljoner euro på minskning av ungdomsarbetslösheten

I tilläggsbudgetpropositionen inriktas sammanlagt cirka 77 miljoner euro på att minska ungdomsarbetslösheten. Som ett resultat av ökningen beräknas 15 000 unga få arbete, få en studieplats eller omfattas av sysselsättningsåtgärder. För att främja sysselsättningen stöder regeringen också varvsindustrin och reparationsbyggande.

Regeringen föreslår ett anslag på cirka 33 miljoner euro för sysselsättnings-, utbildnings- och specialåtgärder, och en fullmaktsökning på 9 miljoner euro för att minska i synnerhet ungdomsarbetslösheten. Genom anslagen kan man öka antalet personer som omfattas av arbetskraftspolitiska åtgärder med i medeltal 3 900 personer. Rådgivningsservicen för unga förbättras. Startpengen, utbildningen i företagande och lönesubventionerna utökas. Sysselsättningssedlar för unga och nyutexaminerade tas i bruk.

Yrkesutbildningen och läroavtalsutbildningen ökas

För den grundläggande yrkesutbildningen anvisas ett tillägg på 4,4 miljoner euro. Med denna summa ökas antalet studerande inom yrkesstartutbildningen med 1 000. Finansieringen inriktas särskilt på den orienterande och förberedande utbildningen för unga med tanke på yrkesutbildning som följer på grundutbildningen. Regeringen ökar anslagen för läroavtalsutbildning med sammanlagt 5,5 miljoner euro. Av detta är merparten, dvs. 4,5 miljoner euro, avsett för ökningen av grundläggande utbildning i läroavtalsform och till en höjning av lönesubventioner som betalas till arbetsgivaren i anslutning till detta så att 1 000 unga kan få utbildning. Dessutom inriktas 1 miljon euro på att öka den yrkesinriktade tilläggsutbildningen i läroavtalsform med 250 studieplatser.

För läroanstalter för fritt bildningsarbetet anvisas ett tillägg på sammanlagt 1,35 miljoner euro. Av detta belopp används 0,9 miljoner euro för att utöka antalet studerandeveckor vid folkhögskolorna i syfte att ordna utbildning för 300 elever som har avslutat grundskolan och som saknar en plats för fortsatta studier, och 0,45 miljoner euro för understöd i form av studiesedlar som föranleds av dessa.

Sysselsättningsmöjligheter i de kreativa branscherna

Av Oy Veikkaus Ab:s ofördelade vinstmedel intäktsförs 30 miljoner euro för att främja sysselsättningsmöjligheterna för unga inom områden för vetenskap, konst, idrott och fysisk fostran samt ungdomsarbete. Vinstmedelsfinansieringen inriktas bl.a. på arbetet med att säkra och digitalisera material, arbetsuppgifter inom den audiovisuella branschen och övriga kulturella och kreativa branscher, sysselsättandet av personer med grundexamen inom idrott och fysisk fostran samt på projekt som främjar de ungas sysselsättning. Enligt uppskattning ska åtgärderna bidra till att skapa sammanlagt cirka 4 700 sysselsättningstillfällen för unga.

För uppsökande ungdomsarbete anvisas ett tillägg på 3 miljoner euro.

För att stödja en förbättring av ungas jobbsökarfärdigheter utökas statsbidraget för 4H-verksamheten med ett tillägg på 0,5 miljoner euro.

Regeringen föreslår att 1,5 miljoner euro ska användas för att sysselsätta unga inom Forststyrelsens naturvårdsprojekt och vid naturcentrens kundtjänst. En del av lönekostnaderna ska betalas med hjälp av lönesubventioner. Anslaget beräknas sysselsätta sammanlagt över 100 unga runt om i Finland, sammanlagt motsvarande cirka 50 årsverken

Arbetslösheten inom varvsindustrin bekämpas

En fullmaktsökning på 10 miljoner euro inriktas på innovationsstöd för skeppsbyggnad. En lånefullmakt av engångsnatur på 500 miljoner euro förslås för refinansiering av fartygskrediter. En fullmakt för tilläggsbeställning för anskaffning av 10 patrullbåtar föreslås för Gränsbevakningsväsendet och dessutom tidigareläggs anskaffningen av förbindelsefartyg med oljebekämpningsberedskap. Syftet är att dessa åtgärder ska trygga möjligheterna för varvsindustrin i Finland med dess 21 000 anställda att klara sig igenom det pågående konjunkturläget och bekämpa arbetslösheten inom varvsbranschen. Man bereder sig på att stödja nya fartygsanskaffningar med ett miljöstöd på 15 miljoner euro.

Det föreslås anslag på sammanlagt 3 miljoner euro för lån som Tekes beviljar för forskning och utveckling enligt villkoren för riskexponering och en ökning av bevillningsfullmakten med 5 miljoner euro för att omsätta resultaten av forskning och utveckling i produkter som kan säljas på bl.a. den internationella marknaden. Man beräknar att det genom dessa åtgärder uppkommer nya arbetsplatser i företagen motsvarande 175 årsverken.

Det konjunkturrelaterade reparationsunderstödet på 10 procent som togs i bruk som stimulansåtgärd för byggbranschen visade sig vara mera populärt än väntat och ansökningarna om understöd gällande projekt som uppgick till ett belopp av sammanlagt 2,5 miljarder euro. Det föreslås att en understödsfullmakt på 125 miljoner euro ska tas in i tilläggsbudgeten i stället för den tidigare fullmakten på 50 miljoner euro. Understöden betalas med medel från Statens bostadsfond.

Tilläggsbudgetpropositionens inkomstposter, balans och skuld

I tilläggsbudgetpropositionen höjs kalkylerna över de egentliga inkomsterna med ett nettobelopp på 891 miljoner euro, varav cirka 770 miljoner euro beror på de ökade mervärdesskatteintäkterna. Det föreslås att intäktsföringen av Veikkaus Ab:s ofördelade vinstmedel höjs med 30 miljoner euro.

Med beaktande av ökningen med 891 miljoner euro i de egentliga inkomsterna och tilläggsanslagen på 79 miljoner euro kan nettoupplåningen för 2010 minskas med 812 miljoner euro. Statens nettoupplåning uppgår till 12,2 miljarder euro år 2010. Till följd av detta uppskattas statsskulden vid utgången av 2010 uppgå till något under 77 miljarder euro, vilket är nästan 44 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Tilläggsbudgetpropositionen lämnas till riksdagen den 30 mars 2010.

Spåren efter den djupa recessionen – statsfinanserna kommer att uppvisa ett underskott under hela ramperioden

Spåren efter den djupa recessionen kommer att synas i den offentliga ekonomin ännu under många år. Under innevarande år beräknas den offentliga ekonomins underskott öka till 4 procent och sålunda överskrida den underskottsgräns på 3 procent som uppställts i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Även om den ekonomiska återhämtningen stärker den offentliga ekonomin de kommande åren, beräknas den offentliga ekonomin, utan nya åtgärder som stödjer tillväxten eller stärker den offentliga ekonomin, visa ett klart underskott ännu år 2014 .

När regeringen har tagit del av resultaten från den beredning som gjorts på trepartsbasis och som färdigställs före budgetförhandlingarna kommer den att utarbeta en plan för att stabilisera den offentliga ekonomin och för att minska hållbarhetsunderskottet.

Svåra år för den kommunala ekonomin

Till följd av en långsammare tillväxt i kommunalskatteinkomsterna och särskilt i och med att inkomsterna av samfundsskatten rasade försvagades det ekonomiska läget under fjolåret snabbt inom den kommunala ekonomin och i synnerhet i stora städer och kommuner med stor exportindustri. Enligt bokslutsprognoserna för år 2009 minskade den kommunala ekonomins årsbidrag med en femtedel och skuldsättningen fortsatte i allt snabbare takt. Kommunerna förbättrade sin ekonomi under innevarande år med både en betydande höjning av den genomsnittliga kommunalskatten med 0,4 procentenheter och en exceptionellt stor höjning av fastighetsskattesatsen.

År 2010 kommer de försvagade sysselsättningsutsikterna och därmed även den försvagade kommunala skattebasen att utvidga krisen så att den kommer att omfatta hela det kommunala fältet. Återhämtningen kommer att vara långsam då utvecklingen av skatteinkomsterna blir svag även under år 2011. Om kommunernas utgiftsökning inte avtar väsentligt och på ett varaktigt sätt får den kommunala ekonomin inom de närmaste åren fortsättningsvis ty sig till skattehöjningar och skuldsättning.

Det svaga utgångsläget för den kommunala ekonomin som följer av den ekonomiska krisen, de försämrade utsikterna för de närmaste åren och det svaga läget i fråga om statsfinanserna gör att det blir allt viktigare att säkerställa att den kommunala ekonomin är hållbar på lång sikt. Då trycket på den kommunala ekonomin ökar för varje år till följd av att befolkningen åldras framhävs nödvändigheten av reformer som förbättrar produktiviteten inom basservicen ytterligare.

Regeringen stöder kommunerna i utgifterna för basservice

Redan för ett år sedan kom regeringen överens om betydande åtgärder som stöder kommunalekonomin vars effekter började synas år 2009 och sträcker sig till ramåren 2011-2014. Den temporära höjningen av kommunernas andel av samfundsskatten med 10 procentenheter åren 2009-2011, som ökar kommunernas skatteintäkter med nästan 400 miljoner euro per år, är den viktigaste av dessa åtgärder. Dessutom höjdes gränserna för kommunernas fastighetsskattesatser vid ingången av år 2010. Slopandet av arbetsgivares folkpensionsavgift vid ingången av år 2010, som innebär 250 miljoner euro på årsnivå, medför en permanent sänkning av kommunernas utgifter.

Statsbidrag som betalas till kommunerna från olika förvaltningsområden uppgår till sammanlagt 9 855 miljoner euro år 2011. Under ramperioden 2011-2014 kommer statsbidragen att öka med 360 miljoner euro netto.

De statsandelar som är avsedda för förbättrande av social- och hälsovårdsservicen höjs i anslutning till genomförandet av regeringsprogrammet med 21,25 miljoner euro år 2011. Tillägget föranleds av genomförandet av handikapplagstiftningen och av förbättringen av rådgivningstjänsterna och skol- och studerandehälsovården och andra tjänster. Dessutom ökar indexhöjningen av hemvårdsstödet statsandelarna med nästan 3 miljoner euro. Reformerna ökar kommunernas utgifter med sammanlagt 31 miljoner euro.

Överföringen av tolktjänsterna för gravt handikappade till staten den 1 september 2010 minskar statsandelarna för basservice och i motsvarande mån kommunernas utgifter med 17,6 miljoner euro på årsnivå.

Ersättningarna för läkar- och tandläkarutbildning höjs med 5 miljoner euro år 2011.

I statsbidrag som beviljats för läroanstalters anläggningsprojekt som en del av statens stimulansåtgärder betalas under ramperioden sammanlagt 58 miljoner euro. År 2012 betalas dessutom 10 miljoner euro i retroaktiva statsunderstöd för reparationer av mögelskador i daghem, åldringshem och hälsovårdscentraler.

Genomförandet av åtgärder i syfte att främja sysselsättning och utbildning fortsätter inom den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen under åren 2011-2014 inom undervisningsministeriets förvaltningsområde. Beloppet av de statsandelar som man nu och tidigare fattat beslut om ökar med cirka 63,5 miljoner euro under ramperioden.

Dessutom anvisas kommunerna cirka 20-25 miljoner euro på årsbasis i statsunderstöd av de anslag som anvisats för ungdomsarbete.

Regeringen satsar på välfärd, kunnande, innovationer och informationssystem

Tyngdpunkterna i rambeslutet ligger på att utveckla den sociala tryggheten och främja kunnandet samt på FoU-verksamheten och klimat- och energipolitiken. På grund av sysselsättningsläget och det ekonomiska läget satsar man dessutom år 2011, alltså under ramperiodens första år, på sysselsättnings- och utbildningsåtgärder, för vilka anslagen hålls på en hög nivå. Också de stimulansåtgärder som det beslutats om tidigare har effekter på utgifterna under de första åren av ramperioden.

Under ramperioden genomförs förslag som Sata-kommittén har lagt fram. Viktiga socialpolitiska åtgärder som det redan har beslutats om är bl.a. införandet av en s.k. garantipension som tryggar en rimlig nivå på de minsta pensionerna fr.o.m. den 1 mars 2011 samt bindande av de minimirehabiliteringspenningar som inte omfattades av indexskyddet samt av dagpenningar, barnbidrag, stödet för hemvård och stödet för privat vård av barn till det folkpensionsindex som beskriver förändringen i konsumentpriserna fr.o.m. den 1 mars 2011. Psykoterapi som ersätts ur sjukförsäkringen såsom behovsprövad rehabilitering överförs den 1 januari 2011 så att den hör till de tjänster som Folkpensionsanstalten ska tillhandahålla.

Forsknings- och utvecklingsfinansieringen under valperioden 2007 - 2011 har utöver den höjning på 90 miljoner euro som fastställdes i regeringsprogrammet utökats med sammanlagt 177 miljoner euro enligt 2011 års nivå. Med beaktande av alla tillägg ökar den offentliga FoU-finansieringen under valperioden med sammanlagt ca 320 miljoner euro till 2 060 miljoner euro år 2011. Den offentliga FoU-finansieringens andel av bruttonationalprodukten ökar från 0,97 procent år 2007 till uppskattningsvis 1,12 procent år 2011.

I anslutning till den universitetsreform som genomfördes vid ingången av 2010 har det redan tidigare beslutats att sammanlagt 150 miljoner euro ska anvisas i kapitalfinansiering för stiftelseuniversitetens, Aalto-universitetets och Tammerfors tekniska universitets, kapital. Genom rambeslutet bereder sig staten att göra finansiella investeringar också i andra universitet än stiftelseuniversiteten, till ett belopp av sammanlagt 100 miljoner euro år 2011. Det slutliga beloppet av statens investering fastställs i enlighet med de tidigare riktlinjerna för fördelningen av medel i förhållande till beloppet av de genuint privata investeringarna.

Som produktivitetsfrämjande åtgärder riktas det inom många förvaltningsområden betydande extra satsningar på utvecklandet av informationssystem. Den centraliserade finansiering inom statsförvaltningen som är avsedd för att främja produktiviteten riktas 2011 bl.a. till anskaffning av ett gemensamt datasystem för statens ekonomi- och personalförvaltning samt för programmet för att påskynda elektronisk ärendehantering och demokrati (SADe-programmet). Under ramperioden anvisas finansiering till ett belopp av sammanlagt 11 miljoner euro för att fortsätta totalreformen av informationssystemen för polisärenden (Vitja-projektet). Man fortsätter också utvecklandet av de elektroniska klientdatasystemen inom social- och hälsovården, med ett årligt tilläggsanslag på ca 20 miljoner euro.

Övriga utgiftslinjer

I anslagen för utrikesministeriets förvaltningsområde har det beaktats att Finland har ansökt om att bli icke ständig medlem i FN:s säkerhetsråd 2013 - 2014.

Regeringen har internationellt förbundit sig att öka utvecklingssamarbetsanslagets andel av bruttonationalinkomsten till 0,70 procent före 2015. Dessutom har Finland förbundit sig att åren 2010—2012 använda åtminstone 110 miljoner euro för klimatåtgärder i utvecklingsländerna. Finland har åtagit sig att fr.o.m. 2013 delta i den långvariga klimatfinansiering för utvecklingsländerna som man kom överens om vid klimatkonferensen i Köpenhamn.

I rambeslutet har man förberett sig på en ökning av anslagen för egentligt utvecklingssamarbete så att nivån på anslagen stiger från 0,55 procent av bruttonationalinkomsten under innevarande år till 0,58 procent år 2011. Denna andel kvarstår som det tekniska antagandet åren 2012 - 2014, som hör till nästa regeringsperiod. De politiska riktlinjerna beträffande en ökning av utvecklingssamarbetsanslagen under dessa år utarbetas av nästa regering och riksdag.

Regeringen effektiviserar åtgärderna för att förebygga våld i nära relationer genom att lindrig misshandel i nära relationer ändras från målsägandebrott till brott underställt allmänt åtal.

Utbytet av Gränsbevakningsväsendets tvåmotoriga helikoptrar inleds 2011 och för detta ändamål anvisas finansiering till ett belopp av sammanlagt 44 miljoner euro under ramperioden. Det totala anskaffningspriset är sammanlagt 62 miljoner euro, och finansiering för projektet söks också hos Europeiska unionens fond för de yttre gränserna.

Inom invandrarförvaltningen anvisas det tilläggsanslag till ett belopp av i genomsnitt 117 miljoner euro per år för verksamhet i samband med mottagande av flyktingar och asylsökande och för ersättningar till kommunerna på grund av att antalet flyktingar och asylsökande är större än väntat.

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde stöds jordbruket, utvecklandet av landsbygden och fiskerihushållningen i linje med de nationella målen och EU:s gemensamma mål för jordbruks- och fiskeripolitiken med såväl EU-medfinansiering som nationella medel.

Minimiräntan på de räntestödslån som beviljades gårdsbruksenheter åren 2000 - 2007 sänks för att underlätta den ekonomiska situationen för de gårdar som har gjort investeringar. Genom ändringen förenhetligas de gamla lånen under dessa år med nya lån till den del som gäller den minimiränta som jordbrukaren betalar.

Regeringen genomför stora farledsprojekt på det sätt som anges i den trafikpolitiska redogörelsen. Under ramperioden pågår sammanlagt 33 projekt. År 2011 inleds sju nya projekt: E18 Fredrikshamn omfartsväg, Rv 8 Smedsby omfartsväg, Rv 12 Tammerfors strandled, Rv 19 Seinäjoki östra omfartsväg, andra etappen av förbättrandet av servicenivån på banavsnittet Seinäjoki-Uleåborg, havsfarleden i Nystad och elektrifiering av banavsnittet Rovaniemi-Kemijärvi. För genomförandet av den andra etappen av Nyslotts centrum reserveras 20 miljoner euro år 2011.

Med den nationella planen ”Bredband för alla” förbättras informationssamhällets infrastruktur. För detta ändamål har sammanlagt 66 miljoner euro reserverats för 2009-2015.

Finansieringen av arbetskraftspolitiken utökas med 61 miljoner euro 2011 jämfört med det föregående rambeslutet. I anslagsreserveringarna beaktas de verkningar på anslagen som de ökade fullmakterna för företagens utvecklingsbidrag och investeringsutgifter i sysselsättningsfrämjande syfte under 2009 och 2010 har under ramperioden.

Finansieringen av strukturfondsprogrammen riktas på det sätt som konjunkturläget förutsätter så fort som möjligt till åtgärder som skapar företagsamhet, ny affärsverksamhet och nya arbetsplatser samt till sysselsättnings- och utbildningsåtgärder.

Efterfrågan på de konjunkturrelaterade reparationsunderstöd till flervånings- och radhus som beviljades 2009 och 2010 överskred förhandsuppskattningarna betydligt. För de utbetalningar som de föranleder har man åren 2011 - 2012 beredskap att betala sammanlagt 132 miljoner euro, varav 75 miljoner euro finansieras med medel från Statens bostadsfond.

Inkomstposterna

Utgångspunkten för inkomstposterna inom statens budgetekonomi är en bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen på medellång sikt, vilken ligger till grund för bedömningen av hur skattebaserna utvecklas. I och med att totalproduktionen återhämtar sig beräknas inkomsterna i budgetekonomin öka med 2 procent år 2010 och med i genomsnitt 5 ½ procent per år under ramperioden.

Skatteinkomsterna, vars andel av budgetekonomins ordinarie inkomster är ca 85 procent, bedöms under ramperioden öka med i genomsnitt 6 procent per år. Förutom på grund av tillväxten i skattebasen ökar skatteintäkterna också på grund av de höjningar av de indirekta skatterna som träder i kraft åren 2010 - 2011 och av att den temporära sänkningen av statens utdelning av samfundsskatten upphör år 2012.

År 2009 minskade statens skatteinkomster med 15 procent, dvs. 5,7 miljarder euro till följd av den minskade totalproduktionen och ändringarna i beskattningsgrunderna. Enligt en bedömning som gjordes nyligen beräknas statens skatteintäkter år 2012 uppnå en nivå som motsvarar bokslutet för 2008 och i slutet av granskningsperioden beräknas nivån på skatteinkomsterna vara 3,1 miljarder euro högre än år 2008.

Intäkterna av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster beräknas öka med i genomsnitt 5½ procent per år under ramperioden. Statens intäkter från samfundsskatten beräknas öka med i genomsnitt 13 procent per år. Det att intäkterna från samfundsskatten ökar snabbt beror förutom på företagens resultatutveckling också på att den temporära höjningen av kommunernas och församlingarnas andel av samfundsskatten skatteåren 2009-2011 upphör under ramperioden.

Intäkterna av mervärdesskatten beräknas öka med i genomsnitt 4½ procent per år under ramperioden. Alla mervärdesskattesatser höjs med en procentenhet den 1 juli 2010, och samtidigt sänks mervärdesskatten på restaurangmat till samma nivå som mervärdesskatten på livsmedel, dvs. 13 procent.

Accisintäkterna beräknas öka med i genomsnitt 5 procent per år under ramperioden. Ökningen koncentrerar sig till år 2011, då energiskatterna höjs med 750 miljoner euro. Läskedrycksaccisen höjs och en sötsaksaccis införs vid ingången av 2011, vilket beräknas öka skatteintäkterna med 100 miljoner euro på årsnivå.

Lotteriskattesatsen höjs till 10 procent vid ingången av 2011, vilket ökar skatteinkomsterna med drygt 10 miljoner euro.

Statsskulden ökar

I syfte att skapa tillräcklig rörelsefrihet och möjliggöra omprioriteringar har man i rambeslutet delvis fortsatt de omfördelningar som gjordes i budgeten 2010. Ämbetsverkens omkostnader minskas med 47 miljoner euro år 2011 och med drygt 30 miljoner euro under de övriga åren inom ramperioden.

Statsfinanserna uppvisar ett underskott under hela ramperioden. År 2011 beräknas underskottet vara 8,4 miljarder euro. Uttryckt i nationalräkenskapstermer innebär detta 4,7 procent av bruttonationalprodukten. Fram till 2014 minskar underskottet till 4,0 procent.

Enligt prognosen ökar statsskulden under hela ramperioden och är ca 110 miljarder euro år 2014, vilket är mer än 50 procent av bruttonationalprodukten.

Konjunkturprognoserna

Enligt en preliminär prognos kommer totalproduktionen i Finland att börja öka i år. I och med att den privata konsumtionen och exporten återhämtar sig beräknas bruttonationalprodukten öka med cirka en procent jämfört med föregående år. År 2011 förväntas också de privata investeringarna börja öka och exporten och konsumtionen fortsätta att tillta, dock något mer återhållsamt än i år. Totalproduktionen förväntas öka med något över två procent nästa år. I utrikeshandeln har det skett en vändning i positiv riktning. En faktor som begränsar exportmöjligheterna är att vår export i huvudsak riktar sig till EU-området, där tillväxtutsikterna är långsammare än genomsnittet. I år och nästa år förväntas exporten öka något mer än importen, vilket förbättrar utbytesbalansen jämfört med bottennoteringen år 2009.

Arbetslöshetsgraden har ökat relativt lite med tanke på konjunkturläget, vilket framför allt beror på permitteringar och på företagens vilja att hålla kvar kompetent personal. Under innevarande år kommer antalet arbetslösa att öka trots ökningen i totalproduktionen, och arbetslöshetsgraden förväntas stiga till något över 10 procent. De högsta månadsvisa arbetslöshetssiffrorna torde ses under senvåren. År 2011 förbättras situationen: sysselsättningsgraden stiger till 67 procent och arbetslöshetsgraden sjunker under 10 procent.

Ytterligare information: budgetchef Hannu Mäkinen, finansministeriet, tfn 09 1603 3036