Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i uppgifter inom Natos kollektiva försvar i fredstid överlämnades till riksdagen
Statsrådet godkände vid sitt sammanträde den 8 februari 2024 en redogörelse om försvarsmaktens deltagande i uppgifter inom Natos kollektiva försvar i fredstid 2024. Samtidigt överlämnades redogörelsen till riksdagen.
Finland har för avsikt att inom ramen för Natos kollektiva försvar i fredstid delta i uppgifter inom Natos stående minröjningsstyrka på Östersjön med ett fartyg av Katanpää-klass och med högst 40 personer under tiden 1.4–31.5.2024. Finland har också för avsikt att delta i Air Shielding-uppgifter inom Natos kollektiva försvar i fredstid i Rumänien, Bulgarien och på Svarta havet med en flygstyrka bestående av högst åtta jaktplan och med högst 100 personer under tiden 3.6–31.7.2024. Avsikten är inte att i detta skede delta i Natos markstyrkor.
Viktiga uppgifter i Natos kollektiva försvar i fredstid är de framskjutna markstyrkorna (Forward Land Forces), som tidigare benämndes den framskjutna närvaron (enhanced Forward Presence), de stående fartygsstyrkorna (Standing Nato Maritime Group) och Standing Nato Mine Counter Measures Group) och luftbevakningen (Air Policing, Air Shielding). Genom att upprätthålla dessa funktioner i fredstid visar Nato sin beredskap och försvarsförmåga. Nästan alla Natoländer deltar i uppgifter i det kollektiva försvaret i fredstid antingen genom stående bidrag eller genom regelbunden rotation.
"Uppgifterna i det kollektiva försvaret i fredstid är en viktig del av Natos grundtanke, enligt vilken alla allierade förbereder sig på att stödja varandra i genomförandet av avskräckning och försvar inom hela alliansens område. Finland bär också sitt ansvar utan att kompromissa med det nationella försvarets kapacitet", kommenterar försvarsminister Antti Häkkänen.
Vid försvarsministeriet ges mer information av Janne Kuusela, avdelningschef, överdirektör, tfn 0295 140 300
Begäran om intervjuer med ministern: Ville Sipiläinen, specialmedarbetare, tfn 040 761 1558