Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken behöver djärva visioner
I det andra avsnittet av serien En hållbar utrikespolitik berättar Finlands representant i EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik, ambassadör Hanna Lehtinen, om vad som är aktuellt på området.
Tuomas Lähteenmäki intervjuar ambassadör Hanna Lehtinen.
EU-ordförandeskapet betyder bråda tider vid Finlands ständiga representation vid EU, också vad gäller utrikes- och säkerhetspolitiken. Håller Europeiska unionen på att ta ett steg närmare en mer integrerad utrikes- och säkerhetspolitik?
”Det är en utmaning för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken att alla beslut ska fattas enhälligt av 28 länder. I det stora hela har ändå EU under de senaste tio åren tagit betydande steg i riktning mot fördjupade yttre förbindelser”, konstaterar ambassadör Hanna Lehtinen om nuläget i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.
Ambassadör Hanna Lehtinen.
Finland har sammanlagt fem ambassadörer i Bryssel, av vilka tre arbetar vid EU-representationen. Lehtinen är Finlands representant i EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik.
”Det här är mitt tredje uppdrag i Bryssel. Det första inföll i mitten av 80-talet, på frihandelsavtalens tid, och det andra i början av vårt EU-medlemskap och under vårt första ordförandeskap 1999. Tiderna har förändrats med tanke på EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och det har även ordförandeskapets uppgifter. I utrikespolitiken följer vi för närvarande den väg som Lissabonfördraget utstakade. EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik är ordförande i kommittén, och Finland stöder hennes arbete”, säger Lehtinen.
Under sin karriär vid utrikesministeriet har Lehtinen bland annat varit ambassadör i Warszawa. Den starka EU-kompetensen i Finland är enligt Lehtinen en betydande fördel. Under det pågående ordförandeskapet har denna kompetens fördjupats ytterligare.
”Finland har EU-expertis på hög nivå och vi har en mycket kunnig EU-tjänstemannakår såväl i Bryssel som i Helsingfors. Också i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor har vi sedan början av vårt medlemskap tagit en aktiv roll i att främja den gemensamma politiken”, konstaterar Lehtinen.
I världspolitikens svängningar har EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik en mycket viktig ställning. Arbetet syns också i vardagen vid Finlands ständiga representation vid EU.
”Självklart har EU-ordförandeskapet påverkat EU-representationens vardag på alla områden. Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik består av medlemsländernas ambassadörer. Till kommitténs viktigaste uppgifter hör strategisk styrning av utrikes- och säkerhetspolitiska frågor och att stödja den höga representanten”, sammanfattar Lehtinen.
Dessutom lyfter Lehtinen fram två viktiga och aktuella teman som hon har på sitt bord:
”Afrika syns i stor utsträckning inom EU:s olika politikområden. Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik behandlar frågor som rör såväl den yttre som den inre säkerheten, till exempel EU:s militära insatser och kampen mot terrorism. Viktiga geografiska områden på vår kommittés agenda är för närvarande, förutom Mellanöstern och Persiska viken, också Sahel och Afrikas horn. Finland har profilerat sig framgångsrikt i frågor som gäller Afrika och jag skulle särskilt vilja lyfta fram utrikesminister Haavistos roll som ställföreträdare för EU:s höga representant i Sudan.”
Ett annat ärende som Lehtinen lyfter fram är stärkandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.
”Vi har tagit jättekliv framåt inom försvarssektorn under de senaste tre åren. De första instrumenten och programmen koncentrerade sig särskilt på att bygga upp den gemensamma kapaciteten. Vi håller nu på att stärka EU:s roll som säkerhetsproducent såväl inom som utanför unionen. Avsikten är emellertid inte att ersätta eller konkurrera med Nato.”
Lehtinen påminner om att vi måste se på EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik i ett längre perspektiv. Hon betonar också vikten av en gemensam vision.
”Den nya kommissionens höga representant och vice ordförande Josep Borrell tog upp ärendet under sin utfrågning i Europaparlamentet och konstaterade att EU har mycket kvar att göra för att EU:s tyngd i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor ska bli större än medlemsländernas sammanlagda tyngd. Vi måste bli bättre och jag tror att vi också kan bli det”, säger Lehtinen och fortsätter:
”President Niinistö har under hösten lyft fram betydelsen av maktförhållandena mellan EU, Förenta staterna, Kina och Ryssland, och att EU inte får hamna i periferin i diskussionerna mellan dessa parter. Finland måste arbeta aktivt för denna fråga.”
Slutligen betonar Lehtinen behovet av att öppet granska EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och aktivt ta sig an utmaningarna.
”I utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, precis som i EU i allmänhet, finns det sällan enkla lösningar och därför kan det verka som att framstegen i förhandlingarna mellan medlemsländerna fokuserar små detaljer. Finland hör till de få EU-länder som är beredda att godkänna kvalificerad majoritet i vissa beslut som gäller utrikes- och säkerhetspolitiken. När den nya kommissionen och parlamentet inleder sitt arbete kommer det att finnas en fortsatt beställning på nya och djärva initiativ.”
Se hela intervjun med Hanna Lehtinen:Videoserien En hållbar utrikespolitik tar upp viktiga teman i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och under EU-ordförandeskapet. Se tidigare avsnitt:
Hybridpåverkan, Satu Mattila-Budich: I det första avsnittet berättar Satu Mattila-Budich om sitt arbete som hybridambassadör, och om hur Finland som ordförande i Europeiska unionens råd har fört fram hybridhot på EU:s agenda.
En hållbar utrikespolitik