Diskussionen om utvecklingssamarbete är splittrad – kan kommunikationen hjälpa?
Hur bra har utrikesministeriets kommunikation lyckats nå ut med sitt budskap om utvecklingspolitiken i det tillspetsade klimatet i sociala medier? En färsk utvärdering svarar bland annat på den frågan. Vid publiceringen av utvärderingen efterlyste en expertpanel djärvare kommunikation och en bättre koppling till finländarnas vardag.
Bild: Olli Moilanen
Den nyutgivna utvärderingen visar att på Twitter blir det ofta för och emot-resonemang, men att dessa resonemang inte går desto mer in i varandra. Dessutom är finländarnas inställning till utvecklingssamarbete värdebaserad: det är i princip antingen en bra eller en dålig sak. Åsikterna bygger sällan på fakta.
Inställningen till och diskussionen om utvecklingssamarbete är således starkt splittrad. Men är detta något som följer av en misslyckad kommunikation?
”Till en del är det kommunikationen som får skulden. Om vi tittar närmare på misärbilden, ser vi att kommunikationen inte fungerar”, sade människorättsaktivisten Ujuni Ahmed vid paneldiskussionen.
Enligt chefredaktören för Maaseudun tulevaisuus, Jouni Kemppainen, har det i något skede etablerats en uppfattning om att utvecklingssamarbetet är ineffektivt.
”Det går inte att försköna saken på något sätt - kommunikationen ska basera sig på fakta och vara extremt realistisk”, sade Kemppainen.
Utrikesministeriets kommunikationsdirektör Mikko Koivumaa ställde sig bakom tanken: ”Vår uppgift som myndighet är att lägga fram fakta.” Han medgav dock att i ett känsloladdat diskussionsklimat är det svårt att komma vidare enbart med fakta.
Djärvare kommunikation: berättelser om människor och mod att ta itu med negativa debatter
Om fakta inte räcker för att övertyga, vad är det som får människor att tro? Mirka Kartano, kommunikationschef vid Rättvis handel rf., framhävde att berättelserna och människorna är viktiga och att man hellre ska tala om likheterna än skillnaderna mellan människor som bor i olika delar av världen.
”Om vi verkligen vill tilltala finländarna måste vi hitta olika sätt att förmedla vårt huvudbudskap och satsa mer på olika narrativ”, sade Kartano.
Kartano uppmuntrade ministeriets kommunikation till samarbete med organisationer inom utvecklingssamarbetet. Genom organisationernas kontakter på gräsrotsnivå hittar man goda berättelser om olika människor.
Enligt utvärderingen går ministeriets kommunikation inte så bra in på den delen av den offentliga debatten som är fientlig till utvecklingssamarbete. Ahmed ville se mer mod när det gäller att reagera på en negativ diskussionskultur.
”Det värsta alternativet är att man är tyst och drar sig tillbaka. Det är värt att ta itu med svåra diskussioner.”
Enligt Kemppainen ska man bemöta dem som kommer med negativa åsikter med respekt. ”Jag skulle tänka på orsakerna, och inte bara säga att ”du har missförstått.”
Är utvecklingspolitiken ett geopolitiskt instrument eller har den ett egenvärde?
I en värld präglad av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och globala kriser är utvecklingspolitiken en allt mer integrerad del av utrikes- och säkerhetspolitiken. Detta ändrar också hur vikten av utvecklingssamarbetet motiveras i offentligheten.
Unna Lehtipuu, finansbolaget Finnfunds kommunikationsdirektör, frågade om utvecklingssamarbetet snart är bara ett geopolitiskt instrument eller om det fortfarande har ett egenvärde.
”Jag tror att det är både och”, svarade Koivumaa. Kopplingen till utrikespolitiken gör utvecklingspolitiken mer begriplig för finländarna. ”Det skapar en viss relevans: vad har detta att göra med mig eller Finland. Samtidigt måste utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet ha ett egenvärde. Det får inte bara utgå från egna intressen.”
Utvärderingarna ger information och ökar förståelsen om hur utvecklingspolitiken fungerar
Den nyutkomna utvärderingen handlar om kommunikationen kring utvecklingspolitiken 2015–2022. Utvärderingens syfte var att analysera hur effektivt utrikesministeriets kommunikation om utvecklingspolitiken når målgrupperna. Enligt utvärderingen fungerar kommunikationen relativt bra, men når ofta bara dem som redan följer utvecklingsfrågor. Kommunikationen har sämre genomslagskraft bland annat därför att ministeriet inte har någon långsiktig strategi som gör det möjligt att planera och prioritera en effektiv kommunikation.
Ministeriets kommunikation når och engagerar medierna väl bland annat genom ett introduktionsprogram i utvecklingsfrågor. Samarbetet med civilsamhällesorganisationer och andra kontaktgrupper kan enligt utvärderingen intensifieras.
Utvärderingarna är objektiva separata analyser av utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet. De ger information om hur de utvecklingspolitiska målen har uppnåtts och hjälper att förstå vad som fungerar i utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet och varför. Resultaten från alla utvärderingar behandlas vid ministeriet som fattar beslut om hur rekommendationerna kommer att införas.
Läs mer