EU har reagerat på Aleksej Navalnyjs död i fångenskap med sanktioner

Europeiska unionen införde den 27 maj 2024 nya sanktioner med anledning av oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs död i ett ryskt fängelse. EU har också inrättat ett nytt sanktionssystem som gäller Rysslands interna situation. Aleksej Navalnyj dog i fångenskap i Ryssland den 16 februari 2024. EU-ländernas gemensamma budskap är att Ryssland är ansvarigt för Navalnyjs död.

Europeiska unionen beslutade den 27 maj 2024 inrätta ett nytt sanktionssystem som gäller Rysslands interna situation. Syftet med systemet är att kunna införa sanktioner mot ryska personer och enheter som anses har gjort sig skyldiga till allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Ryssland. Det nya systemet ger en möjlighet att införa sanktioner även mot dem som anses ha gjort sig skyldiga till internt förtryck mot det civila samhället och den demokratiska oppositionen eller till handlingar som allvarligt hotar demokratin och rättsstatsprincipen i Ryssland.  

De personer som nu tagits upp på listan är domare och åklagare i det ryska rättssystemet som varit inblandade i den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs fall.  Navalnyj dog i ett ryskt fängelse den 16 februari 2024. Ryssland är ansvarigt för Navalnyjs död. EU har redan tidigare infört flera berörda aktörer i EU:s globala sanktionssystem som gäller kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna.

Enligt det nya systemet kan fysiska personer meddelas förbud mot inresa och transitering inom EU. Därutöver kan både personers och enheters tillgångar och ekonomiska resurser frysas. Tillgångar eller ekonomiska resurser får inte heller direkt eller indirekt ställas till förfogande för eller göras tillgängliga till förmån för dessa aktörer. Till Ryssland får inte heller exporteras teknik eller programvaror som landet kan använda för att övervaka och utöva förtryck mot sina medborgare.

Läget i det ryska civila samhället har blivit allt dystrare efter att Ryssland inledde sitt olagliga anfallskrig mot Ukraina. Antalet politiska fångar ökar, domarna blir allt längre och fångarna behandlas dåligt. Syftet med de hårda straffen är att tysta ner kritiken mot president Putin och kriget.