Euroländernas stats- och regeringschefer
Euroländernas stats- och regeringschefer nådde vid sitt möte i Bryssel torsdagen den 21 juli enighet om åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa den finansiella stabiliteten i euroområdet. Åtgärderna går ut på att öka flexibiliteten i det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet, att bevilja Grekland ett nytt låneprogram, i vilket den privata sektorn deltar, att säkerställa tillväxten och att utveckla den ekonomiska samordningen. Vid förhandlingarna, som inte var lätta, fick Finland igenom sina viktigaste målsättningar, som gällde den privata sektorns delaktighet och säkerheter.
Utvecklande av krishanteringssystemen
Vid stats- och regeringschefernas möte fattades viktiga beslut om att öka flexibiliteten och effektiviteten i euroområdets tillfälliga krishanteringssystem (europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet, EFSF) och den europeiska stabilitetsmekanismen (ESM), som tas i bruk i juli 2013. En viktig orsak till dessa åtgärder är behovet av att minska sannolikheten för kriser som sprider sig från ett land till ett annat. I anslutning till detta enades man om att krismekanismerna i framtiden, i förening med villkorlighet, kan
- agera med stöd av ett förebyggande program på samma sätt som Internationella valutafondens (IMF) motsvarande instrument (de s.k. Flexible Credit Line och Precautionary Credit Line)
- delta i kapitalisering av banker och andra finansinstitut också i sådana länder som inte omfattas av ett EU-IMF-saneringsprogram
- delta i andrahandsmarknaden för staternas masskuldebrevslån i situationer där Europeiska centralbanken anser stabiliteten på finansmarknaden vara hotad. Euroländerna fattar dessa beslut enhälligt.
I enlighet med Finlands krav enades man för all krishanterings del om att arrangemang om säkerhet när så är lämpligt kommer att inrättas för att täcka de risker som medlemsstaterna löper genom sina garantier till EFSF. Behovet av åtgärder ska alltid bedömas från fall till fall. På Finlands initiativ konstaterade man i diskussionerna på mötet att det för Greklands del behövs sådana arrangemang. Eurogruppen bereder frågan utgående från detta.
Ett nytt låneprogram för Grekland
Stats- och regeringscheferna kom överens om att utarbeta ett nytt låneprogram för Grekland som ska sträcka sig fram till sommaren 2014. Euroländerna genomför det nya låneprogrammet tillsammans med Internationella valutafonden och finansiärer inom den privata sektorn. Den offentliga finansieringens andel (euroländerna och IMF) av det nya låneprogrammet beräknas uppgå till 109 miljarder euro åren 2011–2014.
Löptiden för de framtida lånen från EFSF till Grekland är minst 15 år och högst 30 år. Räntan på lånen från EFSF sänks så att de ligger på samma nivå som det betalningsbalansstöd som kommissionen beviljar länder utanför euroområdet. För närvarande är denna ränta ca 3,5 procent. Lånetiderna inom det nuvarande låneprogrammet för Grekland kommer också att förlängas märkbart. Med hjälp av dessa åtgärder har Grekland betydligt bättre möjligheter att klara sina skulder även på lång sikt.
Den privata sektorn kommer att på frivillig basis delta i det nya låneprogrammet med ett nettobelopp på 37 miljarder euro åren 2011–2014. Dessutom kommer ett program för skuldåterköp att bidra med 12,6 miljarder euro under nämnda tidsperiod, varvid det totala beloppet kommer att uppgå till 50 miljarder euro. Under perioden 2011–2019 uppskattas den privata sektorns totala nettobidrag uppgå till 106 miljarder euro. I detta belopp ingår 13 miljarder euro från programmet för skuldåterköp.
Euroländerna ansåg det vara motiverat att de lättnader som beviljas Grekland i fråga om låneräntor och återbetalningstid även ska tillämpas på Irland och Portugal. I detta sammanhang fäste stats- och regeringscheferna uppmärksamhet vid Irlands villighet att konstruktivt delta i diskussionerna om EU:s skattesamordning.
Säkerställande av tillväxten
Stats- och regeringscheferna i euroområdet enades om att strikt respektera de överenskomna finanspolitiska målen, förbättra konkurrenskraften och ta itu med makroekonomiska obalanser. Stats- och regeringscheferna förband sig också till att de offentliga underskotten i alla euroländer, med undantag för de länder som omfattas av låneprogram, ska vara under 3 procent senast 2013.
Utvecklande av den ekonomiska samordningen
Stats- och regeringscheferna betonade att det är viktigt att Europeiska unionens råd och Europaparlamentet snabbt når samförstånd om ett lagstiftningspaket som syftar till att stärka stabilitets- och tillväxtpakten.
Stats- och regeringscheferna anser att EU:s beroende av externa kreditvärderingar bör minskas, och ser i anslutning till detta fram emot kommissionens förslag om kreditvärderingsinstitut.
Stats- och regeringscheferna uppmanade Europeiska rådets ordförande att, i nära samråd med kommissionens ordförande och Eurogruppens ordförande, senast i oktober lägga fram konkreta förslag för bättre arbetsmetoder och krishantering inom euroområdet.
Ytterligare information: Pasi Rajala, rådgivare i EU-frågor, statsrådets kansli, tfn 09 1602 2055, och Martti Hetemäki, understatssekreterare, finansministeriet, tfn 09 1603 3091