Finlands beroende av Kinahandeln motsvarar genomsnittsnivån i EU-länderna

Handelsbranschen har en framträdande roll i Finlands import från Kina, medan exporten till Kina består mera av industriella produkter. Detta framgår av utredningen om Finlands beroende av Kinahandeln som samordnats av utrikesministeriet. Utredningen ger samlad information och siffor för diskussionen om Kinaberoendet.

Utredningen visar att Kinas andel av Finlands import är framträdande. Om Kinaimporten eventuellt avbryts, märks detta först inom industri- och handelsbranschen och leder till brist på vissa varor, särskilt mobiltelefoner, bärbara datorer, annan elektrisk utrustning, ackumulatorer och batterier. Importen av komponenter och andra mellanprodukter är koncentrerad till vissa branscher, till exempel elektronikindustrin. Det är inte möjligt att snabbt hitta ersättande importörer, särskilt om flera länder drabbas av problemen samtidigt. 

”Forskningsdata visar att vår import är till vissa delar direkt beroende av Kina. Oftast är beroendeförhållandena ömsesidiga och gagnar båda parterna. Det är nästan omöjligt att med hjälp av statistik komma till rätta med de indirekta beroendeförhållandena i underleverantörskedjor. Vi uppmanar företagen att fortsätta att utvärdera sina leveranskedjor med tanke på eventuella störningar. Samtidigt har vi en massa underutnyttjad potential i vår Kinaexport,” säger Nina Vaskunlahti, understatssekreterare med ansvar för internationell handel vid utrikesministeriet.

Kinaimporten beräknas sysselsätta en mängd människor vars arbete motsvarar över 15 000 årsverken. Underleverantörskedjornas indirekta sysselsättande effekt är större. 

Två tredjedelar av exportföretagen är stora företag, och exporten gäller närmast industriella varor. Omsättningen i de finländska dotterbolagen i Kina är betydande, och den lönsamma Kinaexporten har lett till att företagen har gjort stora investeringar också i Finland.

Tills vidare har det inte gjorts några betydande kinesiska investeringar i den finländska grundläggande infrastrukturen eller den kritiska infrastrukturen. Finlands Banks forskningsinstitut för tillväxtmarknader BOFIT har bedömt att den finländska finanssektorns direkta bindningar till Kina är måttliga.

Tillgången till kritiska råvaror som fås från Kina avgör tills vidare hur snabbt den gröna omställningen kommer att ske i samhället och inom industrin i Finland och på andra håll i Europa. Det strategiska beroendet enligt EU:s bedömning uppfylls. 

Utredningens fem viktigaste iakttagelser

1. Finlands beroende av Kinahandeln motsvarar genomsnittsnivån i EU-länderna.
2. Det är viktigt att ytterligare främja finländska och europeiska kapaciteter för produktion och återvinning av kritiska råvaror på ett hållbart sätt. 
3. Finländska företag uppmuntras att diversifiera produktions- och leveranskedjorna och förbättra värdekedjornas transparens. Utrikesministeriet bidrar också till detta genom att stödja åtgärder som hjälper att undanröja landspecifika handelshinder och genom att främja EU:s nätverk av handelsavtal.
4. I Kina finns fortfarande en stor tillväxtpotential när det gäller export av slutprodukter och tjänster som ger högre mervärde. 
5. Fortsatta utredningar om sektorsspecifika åtgärder för att hitta ersättande lösningar för hantering av sårbarheterna inom handeln är motiverade. Ytterligare undersökning behövs också när det rör sig om betydelsen av handelsberoendet för försörjningsberedskapen i vårt samhälle.

Utrikesministeriet har samordnat utredningsarbetet tillsammans med ett omfattande partnernätverk. 

• Utredningen i Statsrådets publikationsserie (på finska) Publikationen åtföljs av Statistikcentralens rapport om handeln mellan Finland och Kina. 
• BOFIT:s analys av importen från Kina till Finland och EU (BOFIT Policy Brief)