Finlands internationella klimatfinansieringsplan: finansieringen nästan fördubblas
Utrikesministeriet har för första gången tagit fram en långsiktig plan för Finlands internationella klimatfinansiering som löper fram till 2026. Under denna regeringsperiod kommer klimatfinansieringen att nästan fördubblas jämfört med perioden innan och en allt större del av finansieringen ska gå till kritiska anpassningsåtgärder i utvecklingsländerna. Även företagssamarbetet får större tonvikt än tidigare eftersom det krävs starka insatser från den privata sektorn för att klimatmålen ska uppnås.
Med Finlands internationella klimatfinansiering avses den finansiering som kanaliseras till klimatåtgärder i utvecklingsländerna med medel för utvecklingssamarbete. Enligt utrikesministeriets första långsiktiga plan har klimatfinansieringen till utvecklingsländerna ökats i enlighet med regeringsprogrammet. Finansieringen ska nästan fördubblas under denna regeringsperiod jämfört med tidigare: den planenliga ökningen är 93 procent. Nästa år är ett toppår eftersom klimatfinansieringen kommer att uppgå till 249 miljoner euro. Därefter ska finansieringen ligga på cirka 200 miljoner euro per år fram till 2026.
- Klimatfinansieringen är ett av våra åtaganden enligt klimatavtalet från Paris. Vi höjer finansieringen målmedvetet fram till 2026 och satsar på samlade lösningar. Genom denna offentliga finansieringsplan vill vi visa de olika finansieringskanalernas betydelse, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.
Avsikten med klimatfinansieringen är att på ett balanserat sätt reagera på de utmaningar som bekämpningen av och anpassningen till klimatförändringen medför. Att bekämpa betyder att vi försöker bromsa klimatförändringen och att anpassa att vi vänjer oss att leva med förändringarnas direkta konsekvenser, såsom extremt väder. Finansieringen består av stöd i form av donationer, investeringar och lån. I enlighet med regeringsprogrammet beräknas stödet i form av donationer fördelas jämnt mellan bekämpnings- och anpassningsåtgärderna från och med 2022.
Förutom finansieringens nivå och riktning innehåller planen en beskrivning av finansieringens mål, genomslag, kanalisering, uppföljning, rapportering och kommunikation. I planen ingår också en beskrivning av hur vi mobiliserar mer privata medel för verksamheten utöver den offentliga klimatfinansieringen.
Ökad klimatfinansiering är en möjlighet för finländska aktörer
Finansieringen hjälper att uppnå många resultat: utöver att vi minskar utsläpp, bidrar vi till kolupptag, förebygger dödsfall till följd av katastrofer och hjälper de mest utsatta samhällena att anpassa sig till klimatförändringar och mobiliserar privat finansiering.
Den större klimatfinansieringen är också en stor möjlighet för finländska företag och andra aktörer. En betydande del av finansieringen kanaliseras via tillförlitliga internationella klimatfonder. Finländska aktörer kan via Team Finland-konceptet hitta nya affärsmöjligheter som följer av den allt större klimatfinansieringen.
- I vår verksamhet försöker vi bättre än tidigare möta de finländska aktörernas kunnande, produkter och intresse för den växande marknaden. Vi arbetar hårdare för att förnya de delvis splittrade finansieringsinstrumenten och utveckla den tematiska ansökan om finansiering, säger Skinnari.
Finansieringsplanen (på finska)
Bakgrund
Med Finlands offentliga internationella klimatfinansiering avses den finansiering som kanaliseras till klimatåtgärder i utvecklingsländerna med medel för utvecklingssamarbete. Vid granskningen sommaren 2021 rekommenderade statens revisionsverk att utrikesministeriet ska ta fram en klimatfinansieringsplan. Utvecklingspolitiska kommissionen gav ut en egen utredning i januari 2022.
Klimatfinansieringen styrs av flera internationella avtal och riktlinjer. De viktigaste är FN:s klimatkonvention, klimatavtalet från Paris och målen för hållbar utveckling (SDG). Regeringsprogrammets föresatser om finansieringen baserar sig på internationella avtal.
Mer information:
Titta Maja, avdelningschef, utvecklingspolitiska avdelningen, tfn +358 295 350 017
Irene Leino, utvecklingspolitisk rådgivare, tfn +358 295 350 098 (finansiella investeringar)
Hanna-Leena Lampi, teamledare, internationell klimatpolitik, tfn +358 295 351 863
Kirsi Airio, utvecklings- och utrikeshandelsministerns specialmedarbetare, tfn +358 50 574 1729
Utrikesministeriets e-postadresser har formen: [email protected]